DAlayrac föddes 1753 och dog i Paris 180
Han begrofs der, såsom han sjelf önskat,
sin egen trädgård.
NORGE.
Anlända norska blad gå till d. 1 Febr.
Genom en kongl. resolution af d. 21 Ja
har astronomie professorn Hansteen blifvit til
vidare frikallad från att hålla föreläsningaröfv
mekanik och deltaga i examineringen af berg
och realstuderande, hvarjemte det blifvit hi
nom tillstadt att öfver astronomien under åre
I:sta semester hålla endast 6 föreläsninga
under den 2:dra semestern 2 föreläsningar
veckan.
Genom en kongl. resolution komma rät
torna på de ur statskassan, till bolaget fc
farbargörande af de Fredrikhalska vattendri
gen och Steenselfven beviljade och utbetal
meålen af 3000 spd. att blifva outkrafde til
nästa Storthing kommer att fatta sitt beslut
saken. Tillika har terminen, inom hvilke
Steenselfven skall vara farbargjord, blifvit fas
ställd till utgången af April månad 1856.
Genom en kel. resolution af d. 24 Jar
skola armåns kårsläkare under deras resor ti
afhållande af de s. k. sessionsmötena åtnjut
en kostnadsersättning af 96 sk. om dagen.
Genom en annan resolution af samma da
har, under kyrko- och undervisningsdeparte
mentet, ett nytt s. k. fullmäktigsembete blif
vit upprättadt, med ett årligt arfvode af 33
spd.
PEn Mozarts-fest har äfven blifvit firad
Christiania, genom en af filharmorniska säll
skapet gifven konsert, på hvilken endast Mo
zartska saker blefvo gifna.
Från Stavanger skrifves d. 22 Jan., att fi
sket äfven vid Feöen och Röver nu upphör
och att utsigterna för framtiden synes mindr
gynnande. Det sista priset som noterades va
3 spd. 12 sk. per silltunna.
Trondhjems Addressse innehåller en ar
tikel angående de tvenne katolska utländnin
gar, hrr Djunkowski och Zaluski, hvilka i fjo
enomreste den Skandinaviska halfön, och hvil
fas uppträdande äfven då hos oss väckte upp
märksamhet, i det att åtskilliga blad, och i
synnerhet Väktaren, ansågo deras särskilta
reseändamål härstädes vara, att verka för der
apistiska propagandans räkning. Trond:
jems Addresses. artikel är närmast föranledde
af en notis i Illustrated London Newsa föl
den 5 Januari af följande innehåll: En ryss,
som öfvergått till den romersk-katolska reli-
gionen, har just nu lemnat Rom, försedd med
titel af. Apostoliskt öfverhufvud (prefekt) för
Nordpolsmissionen, hvilken titel blifvit honom
nyligen, med påflig fullmakt, förlänad af en
församlin kardinaler. tillika med en årlig lön
af 20,000 fr Trondhjems Addresse gör
nu i anledning häraf följande reflexioner:
Det kan icke så mycket förundra oss, att
den katolska kyrkan vill försöka om den kan
uträtta något i de fjerran belägna bygder, på
hvilka den nu har fästat sina glupska blickar.
Ty papismen har, likasom Ryssland, sin upp-
märksamhet spänd öfver allt hvarest den tror
sig kunna uträtta något, och har alltid, lik-
:som denna makt, sökt att begagna de tidsom-
:ständigheter, som hafva synts vara gynsamma
för dess planer. Papismen har också under
den sednaste tiden utvecklat en utomordentlig
verksamhet. I Österrike har den skaffat sig
större inflytande och makt än någonsin före
detta århundrade; i Portugal har den äf-
ven vetat tillskansa sig nya rättigheter ;
i Nordtyskland har den under de sista åren
utvecklat mycken verksamhet och äfven i
Danmark har den sökt att vinna nya anhän-
gare. Det kan icke nekas att det i religiöst
hänseende förvildade tillstånd, i hvilket en
del af finnarne (de norska lapparne) varit el-
ler ännu befinna sig, skall gynna detta för-
sök att draga dem bort ifrån vår kyrka, isyn-
nerhet om katolska kyrkan vill här, liksom
den gjort annorstädes, börja med att till ut-
seendet gå in på de religiösa åskådningarne
hos dem, hvilka den önskar draga öfver till
sig. Det blir emellertid vår kyrkas pligt, att
i tid göra hvad som kan göras, för att mot-
verka dylika försök. Att det härvidlag vä-
sentligen kommer att bero på dugligheten hos
de prester som skola verka i dessa bygder,
är uppenbart. Det finnes här isynnerhet tvenne
förhållanden, som icke böra lemnas ur sigte
ifall man vill utträtta något till nytta, men
hvilka tillika på grund af sin natur framställa
stora svårigheter att göra något vid; det ena
är, att finnarne till en stor del äro nomader,
men deras prester hafva fasta boningsorter ;
det andra är, att de prester, som finnarne nu
erhålla, icke allenast, såsom hos oss, åtskilja
sig från allmogen derigenom att de stå påen
annan kulturgrad, men äfven derigenom att
de tillhöra ett helt annat, olika folkslag, hvil-
ket naturligtvis i hög grad måste motverka
deras inflytande på den finska delen af deras
meningheter. Man tänke sig endast huru det
skulle vara om vi till prester hade fransmän
eller ryssar, hvilka lärt sig litet norska-
Tillika föreslås, att de som ämna sig till
prester i Finmarken, icke såsom påtänkt är
skola studera lappska språket i Christiania,
tan vid ett seminarium 1 Tromsö.
kmem—XX———
LITTERATUR.
MAA ermtenlesnen ample 0