AA man sig ut i fria luften. Der hade vår byggmästare den icke lätta uppgiften att ensam roa alla; men, en landets som, var han hemmastadd i alla de oskyldiga idrotter, som utföras under Guds fria himmel, och blef underhållande från början till slut. räDet syntes nästan som hade Marie Louise denna dag med flit icke velat bjuda någon annan ung kavaljer, på det att hennes f. d. värd måtte utan medtäflare vinna dagens hela pris. Korteligen, ungresen på Berga måste visa en hel hop af sina könster. itäHon tänkte till och med be honom slå kullerbyttor och hjula, emedan akrobatiska konster företrädesvis äro i den förnäma verldens smak; men hjula och slå kullerbyttor i stärkt hvit halsduk och svarta kläder, vore kanske för äfventyrligt. Deremot fick han mer än gerna krossa stjernan med sin boll och strypa solen med sin lyra, hvilket han också nästan gjorde. Med ett ord, han genomgick med ära riddarprofvet och blef allas favorit. Också när dagen och dess glädje voro slut, yttrade en vänninna till Marie Louise: Vet du, det är en alltför söt och hygglig karl... den der byggmästaren är verkligen sjelf något att bygga på. Några dagar derefter red Konrad Pettersson till Ensta och skyndade in i sin vän Petter Alms sängkammare. Denne låg och var mycket sjuk. Men hur är det då med dig igen, stackars Petter ? frågade Konrad, tagande plats vid sängkanten. Dåligt som du ser,, svarade Alm; men tack för ritningen till mitt stall!... dock, det hade kanske varit lämpligare om du i stället skickat mig en ritning till någon liten Symjgnosvård på Danderyds kyrkogård, ty dit