I fråga om det mottagande, som detta Rytilands svar rönte i Wien, berättar samme korrespondent den 12 dennes: Till och med om det icke existerade något högtidligt fördrag, enligt hvilket fredsslutet eller krigets afslutande städse måste blifva ett föremål för gemensam pröfning af de allierade från den 2 December, så skulle humaniteten, liksom ock samt icke mindre österrikiska regeringens uppfattning af det i diplomatien passande, göra till en pligt, att icke vidtaga något afgörande, som kunde medelbart eller omedelbart förpligta hennes allierade, innan hon med dem i frågan rådplägat och öfverenskommit om och till hvilken grad ryska hofvets svar innefattade elementerna för en ärofull fred. För detta ändamål hölls i dag kl. 2 en konferens i grefve Buols kabinett i statskansliet, hvilken bevistades af baron Bourqueney och sir Hamilton Seymour. Frankrikes och Englands ministrar delade, sedan de läst det ryska star som grefve Buol framlade för dem, österrikiska utrikesministerns uttalade åsigt, att grefve Nesselrodes not så väl genom sitt innehåll som genom sin försonliga uppställning rekommenderade sig till gemensam pröfning af de allierade från den 2 Deeember. I följd häraf afgår denna afton en kejserlig kurir härifrån till Paris och London, för att till hofven i Tuilerierna och S:t James öfverföra texten af ryska regeringens svar. Mitt bref och grefve Nesselrodes sednaste not inträffa således samtidigt i Paris. Englands och Frankrikes svar utföll, som bekant är, sålunda, att ifrågavarande fredsförslag äro och förblifva sista ordet från deras sida. Om hvad som vidare inträffat i Wien meddelar en korrespondent till Kölnische Zeitung den 16 Jan. följande: — Den lugnande artikeln i Oester. Corresp.n för den 15 dennes har för ett ögonbliek låtit de mörkaste farhågorna träda något i bakgrunden, men utan att likväl i väl underrättade kretsar lemna rum för någon fastare tro på en fredlig vändning. I diplomatiska kretsar sammanfattas de sednaste dagarnes tilldragelser på följande sätt: Sedan de ryska motförslagen hit ankommit, begaf sig furst Gortschakoff till grefve Buol, för att meddela honom de erhållna depescherna. Utrikesministern fann dem otillfredsställande, men begärde 24 timmars rådrum för att förelägga H. M:t dem och lemna svar. Dessa 24 timmar utsträcktes till 48 timmar, och då nu det kejserliga kabinettet, som emellertid till Paris och London meddelat de ryska proposi tionerna, äfven derifrån erhöll svar, som förklarade dem otillfredsställande, så fäste grefve Buol ånyo ryska sändebudets uppmärksamhet derpå att blott ett obetingadt antagande af de österrikiska propositionerna kunde blifva basis för vidare förhandlingar. Furst Gortschakoff utvecklade deremot för österrikiske ministern i ett längre yttrande omöjligheten för Ryssland att gå ännu längre, och det försäkras i ganska tillförlitliga kretsar, att han gått så långt, att han låtit inför österrikiske ministern hänföra sig att yttra, xatt genom Österrikes förkastande öppnades en klyfta (abime) mellan de båda staterna, som aldrig skulle kunna fyllas.s Grefve Buol åtnöjde sig med att ännu en gång erinra om de bestämda order, som H. M:t meddelat grefve Esterhazy. Sedan detta försök misslyckats, hölls i ryska hotellet en förtrolig rådplägning, till hvilken man kallade representanterna för flere med Ryssland intimt förenade regeringar, och d. 13 Januari afgingo till Petersburg depescher, som i osminkad sanning för ryska hofvet framställde förhållandena och rådde till obetingadt antagande af de österrikiska förslagen. Samma afton afsändes dessutom en särskild kurir till Petersburg. Men reden den 14 Januari inträffade svaret på furst Gortschakoffs telegrafdepesch i Wien, och hade, enligt en fullkomligt tillförlitlig källa, den lydelse, att det underrättade fursten, att redan kuriren afgått från Petersburg med befallning till honom att genast lemna Wien om Österrike icke ville ingå på de ryska förslagen, Det tillades äfven i depeschen att fursten skulle begifva sig direkte till Petersburg; utan att taga vägen till Dresden eller Berlin. Den 16 Januari på aftonen inträffar grefve Stackelberg i Wien, och de depescher han medför torde vara afgörande. Man försäkrar i dag med stor bestämdhet, att om grefve Esterhazy den 18 Januari lemnar Petersburg, så skall härvarande ryska beskickning den 19 afresa härifrån. Anmärkningsvärdt är det. att en del af härvarande beskickningens arkiv redan blifvit afskickadt till Warschau. Furst Gortschakoff hade i Wien fört ett sådant språk och gjort sådana anstalter till afresa, att det var naturligt, att denna opinion skulle vara rådande i Wien den 16. Sjelfva Kreuzzeitung och Le Nord förklarade ju på det bestämdaste, att det icke var att tänka på en eftergift från Rysslands sida. Icke destomindre kunde man redan följande dagen i det officiella österrikiska bladet läsa att Ryssland enkelt och utan förbehåll antagit förslagen. — Posttidningen meddelar följande regeringsbeslut: TFK. M. har den 15 innevarande Jan. förordnat kaptenerne C. A. Staaf och G. A. Coyet att, jemlikt s