I fråga om det mottagande, som detta Ryti-
lands svar rönte i Wien, berättar samme kor-
respondent den 12 dennes:
Till och med om det icke existerade något hög-
tidligt fördrag, enligt hvilket fredsslutet eller krigets
afslutande städse måste blifva ett föremål för ge-
mensam pröfning af de allierade från den 2 Decem-
ber, så skulle humaniteten, liksom ock samt icke min-
dre österrikiska regeringens uppfattning af det i di-
plomatien passande, göra till en pligt, att icke vid-
taga något afgörande, som kunde medelbart eller
omedelbart förpligta hennes allierade, innan hon med
dem i frågan rådplägat och öfverenskommit om och
till hvilken grad ryska hofvets svar innefattade ele-
menterna för en ärofull fred. För detta ändamål
hölls i dag kl. 2 en konferens i grefve Buols kabi-
nett i statskansliet, hvilken bevistades af baron Bour-
queney och sir Hamilton Seymour. Frankrikes och
Englands ministrar delade, sedan de läst det ryska
star som grefve Buol framlade för dem, österrikiska
utrikesministerns uttalade åsigt, att grefve Nessel-
rodes not så väl genom sitt innehåll som genom sin
försonliga uppställning rekommenderade sig till ge-
mensam pröfning af de allierade från den 2 Deeem-
ber. I följd häraf afgår denna afton en kejserlig
kurir härifrån till Paris och London, för att till hof-
ven i Tuilerierna och S:t James öfverföra texten af
ryska regeringens svar. Mitt bref och grefve Nes-
selrodes sednaste not inträffa således samtidigt i
Paris.
Englands och Frankrikes svar utföll, som
bekant är, sålunda, att ifrågavarande fredsför-
slag äro och förblifva sista ordet från deras
sida. Om hvad som vidare inträffat i Wien
meddelar en korrespondent till Kölnische Zei-
tung den 16 Jan. följande:
— Den lugnande artikeln i Oester. Corresp.n
för den 15 dennes har för ett ögonbliek lå-
tit de mörkaste farhågorna träda något i bak-
grunden, men utan att likväl i väl underrät-
tade kretsar lemna rum för någon fastare tro
på en fredlig vändning. I diplomatiska kret-
sar sammanfattas de sednaste dagarnes till-
dragelser på följande sätt: Sedan de ryska
motförslagen hit ankommit, begaf sig furst
Gortschakoff till grefve Buol, för att meddela
honom de erhållna depescherna. Utrikesmi-
nistern fann dem otillfredsställande, men be-
gärde 24 timmars rådrum för att förelägga
H. M:t dem och lemna svar. Dessa 24 tim-
mar utsträcktes till 48 timmar, och då nu det
kejserliga kabinettet, som emellertid till Pa-
ris och London meddelat de ryska proposi
tionerna, äfven derifrån erhöll svar, som för-
klarade dem otillfredsställande, så fäste grefve
Buol ånyo ryska sändebudets uppmärksamhet
derpå att blott ett obetingadt antagande af de
österrikiska propositionerna kunde blifva basis
för vidare förhandlingar. Furst Gortschakoff
utvecklade deremot för österrikiske ministern
i ett längre yttrande omöjligheten för Ryss-
land att gå ännu längre, och det försäkras i
ganska tillförlitliga kretsar, att han gått så
långt, att han låtit inför österrikiske mi-
nistern hänföra sig att yttra, xatt genom
Österrikes förkastande öppnades en klyfta
(abime) mellan de båda staterna, som aldrig
skulle kunna fyllas.s Grefve Buol åtnöjde
sig med att ännu en gång erinra om de be-
stämda order, som H. M:t meddelat grefve
Esterhazy. Sedan detta försök misslyckats,
hölls i ryska hotellet en förtrolig rådplägning,
till hvilken man kallade representanterna för
flere med Ryssland intimt förenade regerin-
gar, och d. 13 Januari afgingo till Peters-
burg depescher, som i osminkad sanning för
ryska hofvet framställde förhållandena och
rådde till obetingadt antagande af de österri-
kiska förslagen. Samma afton afsändes dess-
utom en särskild kurir till Petersburg. Men re-
den den 14 Januari inträffade svaret på furst
Gortschakoffs telegrafdepesch i Wien, och
hade, enligt en fullkomligt tillförlitlig källa,
den lydelse, att det underrättade fursten, att
redan kuriren afgått från Petersburg med be-
fallning till honom att genast lemna Wien om
Österrike icke ville ingå på de ryska förslagen,
Det tillades äfven i depeschen att fursten
skulle begifva sig direkte till Petersburg; utan
att taga vägen till Dresden eller Berlin. Den
16 Januari på aftonen inträffar grefve Stac-
kelberg i Wien, och de depescher han med-
för torde vara afgörande. Man försäkrar i
dag med stor bestämdhet, att om grefve Ester-
hazy den 18 Januari lemnar Petersburg, så
skall härvarande ryska beskickning den 19
afresa härifrån. Anmärkningsvärdt är det.
att en del af härvarande beskickningens arkiv
redan blifvit afskickadt till Warschau.
Furst Gortschakoff hade i Wien fört ett så-
dant språk och gjort sådana anstalter till af-
resa, att det var naturligt, att denna opinion
skulle vara rådande i Wien den 16. Sjelfva
Kreuzzeitung och Le Nord förklarade ju
på det bestämdaste, att det icke var att tänka
på en eftergift från Rysslands sida. Icke
destomindre kunde man redan följande da-
gen i det officiella österrikiska bladet läsa
att Ryssland enkelt och utan förbehåll anta-
git förslagen.
— Posttidningen meddelar följande rege-
ringsbeslut:
TFK. M. har den 15 innevarande Jan. förordnat kap-
tenerne C. A. Staaf och G. A. Coyet att, jemlikt s