Y Fa ONE är
1 å lifsförnödenheter; fattigdomen i högst betydlig mån
aftagit, och, derest.-man kan sluta dertill af 1o-
kala förhållanden; äfven brottens antal fortfarit att
sjunka ), 125 yra
Och dessa lyckliga? förhållanden hafva; enligt: vår
öfve.: tygelse, tillsstörsta oeh:- vigtigaste delen:berott
uppå vår spanmålsexport: Man må då. välsäga: satt
de veta icke kvad: de-göra; dessa menniskor, som
äro nog förblindade att tänka på att äfbryta och der-
ligenom för lång tid hämma denna lyckliga utveck-
ling. Men tyvärr har det ofta varit så i Sverge, att
just som ett friskt:industrielt lif:vaknat och fått nå-
gon fast fot, hafva dessa olycklige trädgårdsmästare,
som kallas regeringslelamöter!reller- representanter,
rkommit .med : sina saxar, för att putsa den frodiga
plantan, eller ock hafva de betraktat henne såsom ett
ogräs och ryckt henne upp... Mer än en gång har
Sverges industri sålunda blifvit jemmerligen dödad.
Det är tyvärr derföre alls icke otroligt, att så kan
ske ännu en gång, ty samma statsmän, som, då det
gällt en fabriksnäring, hvilken endast kunnat uppe-
hållas genom onaturliga monopoler, visat sig så måna
om stabilitet i lagstiftningen att de velat-gifva tull-
taxan grundlagsnatur, samme statsmän äro hvad lan-
dets modernäring, landtbruket,; angår, så underligt
stämda, att man Hvar dag, ja hvar stund; kan hafva
ett: exportförbud. att vänta... Det faller af sig sjelf,
att sådana farhågor måste vålla en stor osäkerhet uti
den allmänna rörelsen ; också lärer svenska -rågeh,
endast på denna grund, stå ett par rdr lägre pr tunna
än t. ex. dansk råg, emedan man från Danmark ej
kan befara, att se den blomstrande handeln afbruten
och förstörd genom ett våldsamt ingrepp af denJlag-
stiftande makten.
Vi nämde Danmark. Det bör, med afseende å
vår spanmålsexport, icke vara utan intresse-att er-
inra sig, att detta lilla land år 1852 exporterade öf-
ver 2!., million t:r säd och med Slesvig och hertig-
dömena omkring 3,300,000 t:r. De, som anse Sverges
närvarande export oerhördt hög och derföre befara
en möjlig öfverexport, de böra hålla denna det lila f
Danmarks export för ögonen. För vår del anse vi
Sverges export ännu vara i sin linda, oeh förutse den
icke aflägsna framtid, då vi skola exportera.:10 mill.
tunnor säd i stället för 2, eller motsvarande . värde i
andra jordbruksprodukter, n. b. — med det..vilkor,
att industrien fårlof att,vara i fred för all olycksa-
lig inblandning af statsmakterna, vare sig till hem-
mandes eller, hvilket är. nära nog lika förderfligt, till
skyddande. Frihet, frihet — det är allt hvad sven-
ska jordbruket och: allt, hvad Sverges industriella lif
i allmänhet behöfver för att bringas till en blom-
string, hvarigenom talet om ;sSverges )fattigdom
skall blifva en tradition oeh betraktas; hvad det verk-
ligen är, såsom något oerhördt för ett land med Sver-
ges ofantliga tillgångar. 107
Ja, vi upprepa detj allt skulle vara och gå bra,
blott man sluppe dessa trädgårdsmästarnes saxar! :
—— Nytt studentuppträde i Paris. Professor)
Nisard -har icke af pariserstudenternas för nå-
gra dagar sedan i:: Aftonbladet: omtålade de-
monstration låtit afskräcka sig från satt; hålla
föreläsningar... I ett bref af den 13 Januari
yttras derom: i
Le quartier latin var i går och är äfven i
dag i största jäsning. Hr: Nisard ville hälla
sin andra föreläsning. Sorbonnes stora amfi-
teater, som rymmer 2000 personer, var allde-
les full. Vid Nisards--uppträdamde uppstod
ett fruktansvärdt tumult. Då professorn ändt-
ligen förskaffat sig gehör, beklägade Han sig
först öfver skandalen vid hans första föreläs-
ning och tillade, att hän ieke skulle låta hin-
dra sig från att fullgöra sina pligter som aflönad
lärare. Då han derpå öfvergick till det äm-
ne, hvaröfver han skulle Källa föreläsning;
så tillkännagaf han att han ville tala öfver
den af honom uppställda grundsatsen, att det
finnes två moraler. Detta tillkännagifvande
uppväckte - en förfärlig storm. Studenterna
ville icke höra talas :om Nisards moraler och
tillropade honom: Parlez-nous de la moralite
du:coup detat! : Detta rop föranledde poli-
sens inblandning. Plötsligen uppträdde från
alla sidor -stadssergeanter och bemäktigade sig
allapersoner, som för dem utpekades af i sa-
len! närvarande scivilt klädda polisagenter. Tu-
multet var förfärligt. Motstånd gjordes likväl
icke, och åhörarne; så väl som professorn lem-
nade på polisens anmaning salen. . De häk-
tade, personerna; utgjordes mest af studenter,
och deras antal uppgick till 31. Bland ide
arresterade befinna sig tre af redaktörerna för
den litterära tidningen LAvenir. Om afto-
nen ville omkring 400 studenter bringa Ni-
sard en kattserenad. Polisagenter förhindrade
detta: En af dem sårades genom ett sten-
kast. !
La Patrie innehåller om denna tilldragelse
följande Meddeladt: Man vet att flera indi-
vider, till största delen icke tillhörande uni-
versitetet, sökte genom opassande manifesta-
tioner störa hr Nisards sednaste föreläsning.
Dessa försök hafva i dag blifvit förnyade,
men ordningens störare voro: så föga talrika
att det var fat taga reda på dem, och flerta-
let af åhörarne kunde genast blifva herrar
öfver dem. De ifrågavarande. individerna
blefvo: genast öfverlemnade i polisens händer,
och hr Nisard kunde fortsätta sin föreläsning
under. sympatibevis,, som voro lika hedrande
för professorn som för hans auditorium.
Nta JA
NORGE. I
Anlända norska blad gå tillden! 21 Jan.
1 arbetareföreningarnes blad, som för när-
varande redigeras af fru Thrane, -klagas det
öfver att hennes man, den bekante Markus
Thrane, nu mera ej på tukthuset får emot-
taga besök-af-sin familj. Morgenbladet upp-
lyser 1 anledning häraf. att Markus Thrane
sökt uppvigla sina medfångar på tukthuset,
hvarföre han blifvit straffad med fängelse: på
vatten och bröd; att hans fru vid sina besök
hos honom afhemtat artiklar som han skrifvit
för sitt förra blad, och att det nämnda för-
budet i anledning deraf blifvit utfärdadts
Bergens Posten förmäler att klagomål blif-
vit inlemnade emot-mormonerna, och att dessa
skola komma att ställas under åtal.
. Något vårsill har redan blifvit fiskad kring
Bergen, vid Haugesung och Udfire, på hvil-
et sednare: ställe priset) tallit med 7 ort. pr
av Tecknen voro-mycket goda, och man
allmänt på en särdeles god fångst.
fr ——
Fran. Smännen i Orienten.
n bland befolkningen i Donau-
, de. der allt mer. öfver-
file er FIS Nar 0 SEN SAS
bat
uni
10ppas
Om stämninge
urstendömena och