Ingen ort har flere och bättre tillfällen till kanal-
anläggningar än just vår. Gamleby kanal, som skulle
öppna förbindelse med den inre. delen af landet och
sammanbinda den nu äntligen -under arbete varande
Kinda kanal, har länge varit ompratad. Detta förå-
tag synes också gått framåt endast i prat. Den ji
sanning stora nytta, :som : den. skulle tillskynda or-
terna, gör det till en pligt för oss alla att arbeta
för detta företag, och vår landehöfdings nitiska sanå-
verkan för ortens allmänna bästa låter oss hoppas
ett gynnsamt slut härpå: t
En för ortens stora intressen lika vigtig kanal-
anläggning är den af enskild man länge bearbetade
planen att öppna: .båtfart! emellan Åtvidabergs kop-
parverk och saltsjön vid Eds bruk. Herr friherre
Adelsvärd, hvars berömda och erkända frikostighet
för allmänt gagneliga: företag: är -bekant; har låtit
på egen bekostad undersöka: denna båtled, som på
hans enskilda bekostnad och till ortens invånares stora
glädje troligen: kommer framdeles till stånd. i
Vår ort har blifvit delaktig äf den telegrafförbib-
delse, som för statens räkning blifvit upprättad på
landets östra kust. Borde denna stora förmån icke
fyllas :med en telegraflinie längs kanalen till Motala,
Jönköping, Carlsborg och -.Göteborg? Hvilken vinst ;
för alla träfikerande; på kanalen i
Postväsendet intager en vigtig.: plats bland -korhJ-
imunikationsanstalterna. Telegrafenär den blixtsnabba I
tänkens, pöstväsendet den systematiska tankegångens
meddelare — de intelligenta intressenas förbindelse.
I alla länder fäster man den största vigt vid post-
wäsendet, ochreformen inom detsamma -har:stått först
pådistan bland reformer för kommunikationsanstal-
cs erna va 5 hr
Vi hafva nyss slutat en stor reform inom, postvä-
sendet. — ett lika och nedsatt porto ---och lyckats.
deri öfver förmodan väl. Måtte vi endast fortgå på
dennå väg, att ytterligare nedpruta det;ännu allt för kr
höga portot. I- Englarnid- hår man bemärkt. att, efter
sbfeftaxans, medsättning. till dess nuvarande låga He-
dopp, barnens ifver i folkskolorna att läsa och skrifva
tilltagit i påfallande grad. Under 6 månader ifrån
den 5 Dee. 1839, å hvilken dåg pennyporto infördes,
mppgick . antalet bref i Storbritannien till:377, anil-
lioner, oberäknadt de frankerade. Under samma tid-
rymd år 1842 frankerade, ofrankerade och stämplade
bref till I03!, millioner... Denna förvånande tillväxt
tillskrifver man införandet af -dagliga. poster och af-
sändningar på jernvägar.. För år1844 räknade man 220
millioner bref; för 1845 241! , eller öfver:20 millio-
ner mera bref än för föregående år; och brutto in-
;komsten, hvilken belöpte sig till 1,901,508 öfver-
steg den för 1844 med 200,000 . i
Vår tids industriella jetteutveckling gör det, för
hvarje land eller delar deraf; som göra anspråk på
att följa utvecklingens gång, oundgängligt nödigt,
att egna uppmärksamhet åt de allmänna intressen,
som så väsentligt sammanhänga med de enskildta.
Den tid. ligger redan långt bakom oss, då man
trodde sig bäst betjena sig sjelf och sitt land, med
:att endast sköta sig sjelf och sina enskilda affärer. Man
förbereder derigenom det industriella lifvets förfåll,
:aftyning och död, hvilket, i motsats härtill, behöfver
Nuft för att icke qväfvas; grundlägger den smååk-
tighet i händel, som gränsar till ocker, den småsinht-
?het i karakter, som prätar med pligter och som till-
:sammans håller individer och folk tillbakarpå den
:stora utvecklingens gång; under det att, från en an-
man synpunkt och ij gemenskap med den vida, öppna
werlden, uppfattningen för allmänt och enskildt väl
Wlarnar och vidgar sig till en sann omfattning!af
förhållanden och gör menniskorna och folken mäktiga
till böghet i själen och storhet i handling. C. Ri
te
— Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
för den 19 Jan. innehåller följande intres-
:santa uppgifter öch dervid fogade tänkvärda
reflexioner:
Under handelsunderrättelserna för dagen finner
läsaren några intressanta uppgifter rörande spanimåls-
sexporten från Vestra tulldistriktet under år 1855)
Man finner att totalbeloppet af den ifrån Vestra
;kusten exporterade spanmål utgör 574,500 tunnor,
hvaraf icke mindre än 361,250 komma ensamt! på
iGöteborg, Enligt de uppgifter vi i går meddelade
ifrån Stockholm har derifrån under samma tid expor-
vYterats omkring 375,000 tunnor, alltså endast från
tGöteborgs tulldistrikt och hufvudstaden nära 950,000
iamnmer, När dertill lägges exporten från Norrköping,
Westerwvik, Kalmar och framförallt de skånska bjö-
städerna, så tro vi att totalexporten af spanmål från
Sverge under det sistförflutna året icke beräknas för
högt, dåden anslås till nära 2 millioner tunnor.
Når man erinrar sig, att Sverge för mindre än ett
tiotal: år sedan var ett efter regeln spanmålsimporte-
rande lan, 1 Så kan man ej annat än med stor glädje
se den hast, gå utveckling svenska jordbruket på de
alldrasista år. 2 tagit, hvarigenom vi år 1854 kunde k-
Exportera omkr, 28 en million tr säd och påföljande år
detta belopp dubi lt: När dertill kommer att de
riser, till hvilka vi Sålt vår spanmål, varit. ganska
öga, sår följer deraf att betydliga summor penhin-
gar influtit till Sverge under det förflutna året i och
för spanmål. . Vi anse a. St svarare för lågt än för
högt, att beräkna den såk da spänmäåln till ofverhöf-
vud-12 rdr bko pr t:a ), n VeR i alla fall utgör detta
ett kapital af 24,000,000 rdi ; bko: Men ieke nog
härmed: den hittills under år 1899 exporterade span-
måln utgör blott en ringa del a Cår 1855 års gröda,
hvilken ieke började skeppas förr. V2 I Oktober. imå-
nad, och vi veta att. redan vid Septe ber månads slut
hade spanmålsexporten uppgått i Göte. 2
t:r. Exporten af årets skörd började hot Ra
kusten ickeförr än i Okt. månad, och här da YONEen
icke gjort det förr på någon annan ort, så a... den
endast blifvit skeppad under 2!7, eller högst 3 måna
af året. . Man: torde derför, utan fara att misstaga sig
kunna antaga, att utaf de: exporterade 2 mill. t:r har
öfver hälften tillhört det föregående och endast kan-
ske 7 åa 800,000 t:r 1855 års skörd. i
Det lider derföre intet tvifvel att ju stora span-
målsförråder ännu finnas i landet, till exporterande
under innevarande år. Härför talar icke Blott den
nyssnämda omständigheten, att hufvuddelen af förl.
års export bestod i det gamla årets skörd, ttän ock
den, att. landtmannen omöjligt kunnat aftröska sin
säd. så tidigt, att den kunnat före årets slut bringas
på marknaden, särdeles som den sena hösten var
mycket gynnsam för jordens skötande och derför
vände alla krafter dit. Härtill kommer, att våra
jordbrukare, till följd af de två sista årens goda kon-
jubkturer, blifvit bragtaiden lyckliga belägenhet att
de kunna hålla på sinå effekter (mången gör det all-
deles för länge) för att betinga högre priser. När
slutligen härtill lägges, att årets gröda varit, omwej
lysande, dock mycket jemn öfver hela landet, att er
stor del af vår jord blifvit uppdrifven till en förr
okänd afkastning, samt att bränvinstillverkningen
minskats med en 10 å 20 millioner kannor, så bör
man af allt detta kunna sluta, att Sverge ärnu görå-
mer ett öfverskott af spanmål, som skall göra inne-
varande års export lika vacker som det förflutna
årets, och-ytterligare i landet indraga betydliga ka-
pitaler. 4
Hvar man inser hvilket stort inflytande denna kon-
junktur haft och kommer att hafva på den allmänna
välmågan. - Också märker man frukterha deråf i hela
vår industriella -ställning. Det. spörjes öfverallt en
hittills icke känd kapitaltillgång och kraft, hvarige-
nom uppstå en mängd storartade anläggningar. Sam-
tidigt härmed finner man huru den stora konswmtio-
nen af lifsförnödenheter och alla slags fabriksalster
tilltagit i en förvånande grad, hvarigenom: alla våra
fabriker haft en afsättning långt utöfver hvad de
hunnit tillverka, och utomdess importen tilltagit på
ett sätt, hvartill man kan döma deraf; att t. ex:
tullinkomsterna endast i Göteborgs stad för det för-
lidna året uppgått till omkring 3,200,000 rdr bkå, tv:
der det de äret 1854 utgjorde 2,600,000 och 1851
ÅA 1 ON ANNA 3...
höorg till 230,000
eur
k