Ingen ort har flere och bättre tillfällen till kanalanläggningar än just vår. Gamleby kanal, som skulle öppna förbindelse med den inre. delen af landet och sammanbinda den nu äntligen -under arbete varande Kinda kanal, har länge varit ompratad. Detta föråtag synes också gått framåt endast i prat. Den ji sanning stora nytta, :som : den. skulle tillskynda orterna, gör det till en pligt för oss alla att arbeta för detta företag, och vår landehöfdings nitiska sanåverkan för ortens allmänna bästa låter oss hoppas ett gynnsamt slut härpå: t En för ortens stora intressen lika vigtig kanalanläggning är den af enskild man länge bearbetade planen att öppna: .båtfart! emellan Åtvidabergs kopparverk och saltsjön vid Eds bruk. Herr friherre Adelsvärd, hvars berömda och erkända frikostighet för allmänt gagneliga: företag: är -bekant; har låtit på egen bekostad undersöka: denna båtled, som på hans enskilda bekostnad och till ortens invånares stora glädje troligen: kommer framdeles till stånd. i Vår ort har blifvit delaktig äf den telegrafförbibdelse, som för statens räkning blifvit upprättad på landets östra kust. Borde denna stora förmån icke fyllas :med en telegraflinie längs kanalen till Motala, Jönköping, Carlsborg och -.Göteborg? Hvilken vinst ; för alla träfikerande; på kanalen i Postväsendet intager en vigtig.: plats bland -korhJimunikationsanstalterna. Telegrafenär den blixtsnabba I tänkens, pöstväsendet den systematiska tankegångens meddelare — de intelligenta intressenas förbindelse. I alla länder fäster man den största vigt vid postwäsendet, ochreformen inom detsamma -har:stått först pådistan bland reformer för kommunikationsanstalcs erna va 5 hr Vi hafva nyss slutat en stor reform inom, postväsendet. — ett lika och nedsatt porto ---och lyckats. deri öfver förmodan väl. Måtte vi endast fortgå på dennå väg, att ytterligare nedpruta det;ännu allt för kr höga portot. IEnglarnidhår man bemärkt. att, efter sbfeftaxans, medsättning. till dess nuvarande låga Hedopp, barnens ifver i folkskolorna att läsa och skrifva tilltagit i påfallande grad. Under 6 månader ifrån den 5 Dee. 1839, å hvilken dåg pennyporto infördes, mppgick . antalet bref i Storbritannien till:377, anillioner, oberäknadt de frankerade. Under samma tidrymd år 1842 frankerade, ofrankerade och stämplade bref till I03!, millioner... Denna förvånande tillväxt tillskrifver man införandet af -dagliga. poster och afsändningar på jernvägar.. För år1844 räknade man 220 millioner bref; för 1845 241! , eller öfver:20 millioner mera bref än för föregående år; och brutto in;komsten, hvilken belöpte sig till 1,901,508 öfversteg den för 1844 med 200,000 . i Vår tids industriella jetteutveckling gör det, för hvarje land eller delar deraf; som göra anspråk på att följa utvecklingens gång, oundgängligt nödigt, att egna uppmärksamhet åt de allmänna intressen, som så väsentligt sammanhänga med de enskildta. Den tid. ligger redan långt bakom oss, då man trodde sig bäst betjena sig sjelf och sitt land, med :att endast sköta sig sjelf och sina enskilda affärer. Man förbereder derigenom det industriella lifvets förfåll, :aftyning och död, hvilket, i motsats härtill, behöfver Nuft för att icke qväfvas; grundlägger den smååktighet i händel, som gränsar till ocker, den småsinht?het i karakter, som prätar med pligter och som till:sammans håller individer och folk tillbakarpå den :stora utvecklingens gång; under det att, från en anman synpunkt och ij gemenskap med den vida, öppna werlden, uppfattningen för allmänt och enskildt väl Wlarnar och vidgar sig till en sann omfattning!af förhållanden och gör menniskorna och folken mäktiga till böghet i själen och storhet i handling. C. Ri te — Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning för den 19 Jan. innehåller följande intres:santa uppgifter öch dervid fogade tänkvärda reflexioner: Under handelsunderrättelserna för dagen finner läsaren några intressanta uppgifter rörande spanimålssexporten från Vestra tulldistriktet under år 1855) Man finner att totalbeloppet af den ifrån Vestra ;kusten exporterade spanmål utgör 574,500 tunnor, hvaraf icke mindre än 361,250 komma ensamt! på iGöteborg, Enligt de uppgifter vi i går meddelade ifrån Stockholm har derifrån under samma tid exporvYterats omkring 375,000 tunnor, alltså endast från tGöteborgs tulldistrikt och hufvudstaden nära 950,000 iamnmer, När dertill lägges exporten från Norrköping, Westerwvik, Kalmar och framförallt de skånska bjöstäderna, så tro vi att totalexporten af spanmål från Sverge under det sistförflutna året icke beräknas för högt, dåden anslås till nära 2 millioner tunnor. Når man erinrar sig, att Sverge för mindre än ett tiotal: år sedan var ett efter regeln spanmålsimporterande lan, 1 Så kan man ej annat än med stor glädje se den hast, gå utveckling svenska jordbruket på de alldrasista år. 2 tagit, hvarigenom vi år 1854 kunde kExportera omkr, 28 en million tr säd och påföljande år detta belopp dubi lt: När dertill kommer att de riser, till hvilka vi Sålt vår spanmål, varit. ganska öga, sår följer deraf att betydliga summor penhingar influtit till Sverge under det förflutna året i och för spanmål. . Vi anse a. St svarare för lågt än för högt, att beräkna den såk da spänmäåln till ofverhöfvud-12 rdr bko pr t:a ), n VeR i alla fall utgör detta ett kapital af 24,000,000 rdi ; bko: Men ieke nog härmed: den hittills under år 1899 exporterade spanmåln utgör blott en ringa del a Cår 1855 års gröda, hvilken ieke började skeppas förr. V2 I Oktober. imånad, och vi veta att. redan vid Septe ber månads slut hade spanmålsexporten uppgått i Göte. 2 t:r. Exporten af årets skörd började hot Ra kusten ickeförr än i Okt. månad, och här da YONEen icke gjort det förr på någon annan ort, så a... den endast blifvit skeppad under 2!7, eller högst 3 måna af året. . Man: torde derför, utan fara att misstaga sig kunna antaga, att utaf de: exporterade 2 mill. t:r har öfver hälften tillhört det föregående och endast kanske 7 åa 800,000 t:r 1855 års skörd. i Det lider derföre intet tvifvel att ju stora spanmålsförråder ännu finnas i landet, till exporterande under innevarande år. Härför talar icke Blott den nyssnämda omständigheten, att hufvuddelen af förl. års export bestod i det gamla årets skörd, ttän ock den, att. landtmannen omöjligt kunnat aftröska sin säd. så tidigt, att den kunnat före årets slut bringas på marknaden, särdeles som den sena hösten var mycket gynnsam för jordens skötande och derför vände alla krafter dit. Härtill kommer, att våra jordbrukare, till följd af de två sista årens goda konjubkturer, blifvit bragtaiden lyckliga belägenhet att de kunna hålla på sinå effekter (mången gör det alldeles för länge) för att betinga högre priser. När slutligen härtill lägges, att årets gröda varit, omwej lysande, dock mycket jemn öfver hela landet, att er stor del af vår jord blifvit uppdrifven till en förr okänd afkastning, samt att bränvinstillverkningen minskats med en 10 å 20 millioner kannor, så bör man af allt detta kunna sluta, att Sverge ärnu göråmer ett öfverskott af spanmål, som skall göra innevarande års export lika vacker som det förflutna årets, och-ytterligare i landet indraga betydliga kapitaler. 4 Hvar man inser hvilket stort inflytande denna konjunktur haft och kommer att hafva på den allmänna välmågan. Också märker man frukterha deråf i hela vår industriella -ställning. Det. spörjes öfverallt en hittills icke känd kapitaltillgång och kraft, hvarigenom uppstå en mängd storartade anläggningar. Samtidigt härmed finner man huru den stora konswmtionen af lifsförnödenheter och alla slags fabriksalster tilltagit i en förvånande grad, hvarigenom: alla våra fabriker haft en afsättning långt utöfver hvad de hunnit tillverka, och utomdess importen tilltagit på ett sätt, hvartill man kan döma deraf; att t. ex: tullinkomsterna endast i Göteborgs stad för det förlidna året uppgått till omkring 3,200,000 rdr bkå, tv: der det de äret 1854 utgjorde 2,600,000 och 1851 ÅA 1 ON ANNA 3... höorg till 230,000 eur k