— Franska Monitörens af oss förut i kort-
het omnämnda artikel rörande senaten är ett
så märkligt och för det närvarande regerings-
systemet 1 Frankrike betecknande dokument,
a!t vi anse: oss böra in exteäsö meddela den-
swnma. Den har i Paris Vackt mycken sep
satiöon, synnerligast som dea äfven blifvit
tryckt särskildt såsom proklamation och upp-
istrad på husknutarne. Man: ville veta, att
aren sjelf skulle författat den, ehuru den
rmera blifvit genomsedd:t hr Troploig;
tens nu varände president och kejsarensi
r era hänseenden högtbetfodde man; Det ut-
seende af en officiel skräp till senaten; som
arikeln genom sin: form ock sättet för sitt
fullicerande erhållit; syftesha framkallat
mycken indignation hos de-sctatorer som ha
i behåll någon gnista af sjelfständighet. Så
ivrättas t. ex. att senatens Vicepresident, hr
vin de Lhuys, förre utrikesministern, be-
sitt entledigande både från vicepresident-
et och senatorsbefatthingen, samt att. de
senatorer, som tillika äro medlemmar af in-
stitutet, öfverenskommit att inför kejsaren al-
dig visa sig i senatens, utan i institutets uni-
fort. 7 0122
Ilivad som utgör det egertliga syftemålet
med denna artikel synes man ännu några dä-
gar efter dess publicerande icke ha haft klart
för sig i Paris, så vidt man får döma af sär-
skilda korrespondenters yttrafiden derom. Att
den icke afser blott och bart att ge enall-
:in tillrättavisning åt senaten; kan man lätt
slita, då man erinrar sig den sluga beräkning,
som hittills visat sig ligga tralla dylika ut-
tålanden från franska Kejsarens sida. Den
r.iärmaste framtiden torde titvisa, huruvida år:
ikeln haft afseende på någor tillärnad mo-
ation i författningen, ellet om meningen
att ge senaten en visk öm att den bör
a initiativet i vissa frågor. Det synes som
le kejsar Napoleon i all sih maktfullkom-
iirhet något tryckas af det störa ansvar, som
till följd deraf hvilar på Koröm, och känna
chofyvet att åtminstone RR få dela detta
aasvär med någon m t eller korpöra-
15 Det ärvarunde OgenbliChet är kritiskt
för Frankrike; å enå sidan 2gäller det den
stort frågan: Krig eller fred. på den aridra
inmer Napoleon-allt för väEde för honom
vidlliga elementer som arbeta uti det inre och
yn genom den lösning defi förra frågan er-
iler på ett eller annatsättkunnä få laft.
Störa och energiska åtgärder måstederföre
vidtagas antingen kejsaren bestämmer-sig för
trigets fortsättande eller för! fredet, och det
iurde vara ansvarigheten för dessa, som han
i rågon mån vill lyfta från sund egna skål-
;r på andras: Då senateh-ifiom kort skäll
umanträda, torde man ieke behöfva vänta
Snge på den rätta tydningen f de lystrings-
erd som på förhand blifvit främkastade.
Monitörens artikel har följande lydelse:
,Ett folks konstitution utgör icke blott: ga-
xantien för dess rättigheter, resultatet af. dess
sivilisation och uttrycket af dess seder: det
är också dess styrelses mekanism så väl i af-
nde på hela verket, som på de små drif-
1, af hvilka detta är såditfansatt. Sedan
i ostiftaren ordnat deolika myndigheterna och
acras rättigheter, bestämt de förhållanden,
sm ställa dem i samband Med hvarandra
och utstakat de gränser, sotmskilja dem åt,
:s1 bero ordningen, verksamheten och enheten.
ti förvaltningens gång Sänt de allmänna
rondenas ledning af ensträng noggrannhet
f dem alla vid utförandet af de värf hvaraf
iöm har sig anförtrodda,
Denna så vigtiga noggrännbet,; hvilken en-
avd är i stånd att förläna styrelsen hela hen-
förmåga till det goduy erhålles ieke ge-
st vid en ny konstitutions tillämpning: det
s inbitna traditioner som sätta sig mot
vigtigaste tillämpningar af grundsatser,
vilka fördöma dem, och af det nödtvång,
som förändrar dem. Fratnåtskridandet är al-
big, i hvad fall som Helst; en enda dags
; det är blott ihärdigKetens och tidens
dosamma och långsamma tröfring. Huru
ig en konstitution än Må vara med det
ds seder och fördelår; Kyärs lag hon är,
kura tydlig hennes grundsatsers sanhing än
gynes vara, så äro dock de hya makter; Hon
stapar, alltid ofrivilligt betägne att låna ett
och annat af de fordna makterna, som de
eftortrödg innan de fattå en betydenhet,
vat de böra komma i besittning genom
NväraR io hetet, som tillkormima dem, söka: de
der de sedvanor på hvilka deras före-
vpplifva - 34 rättigheten till sina iprero-
trädare grundauc intar
vattver: ina 8 ingen
Detta har händt senateii Vid kälsue RR 6
Ltaf konstitutionen af den 157Jan. 1852: 2
båda kartorna af 1814 öck1830 hade för-
vandlat pärskammaren till: en andra depute-
rade kammare. Oaktadt olika ursprung voro
rättigheterna nästan desamma; Under denna
styrelse utgjorde de båda kamrarne, som höllo
ia sammanträden utisPalais-Bourbon och i
Luxembourg, endast :dem:dubbla fepresenta-
tionen för en parlamentarisk oligarki itvenne
utgreningar, af hvilka der ena gjorde an
språk på att: representera: folket, den andra
aristokratien; men i grunden stödo de hvar-
ken i något samband med; folket, some ut-
såg sina ombud; eller omed de högre klas-
serna, som i pärskapet icke återfunno bilden
af sin makt, sina traditioner och sina förde-
jar. Den nuvarande konstitutionen deremoöt
har tydligt åtskilt hvad kartorna af 1814 och
1530 sammanblandade! 7Hon har! vetat, at
hvar och en af de makter, hönsinfättade
i
g
s