— Franska Monitörens af oss förut i korthet omnämnda artikel rörande senaten är ett så märkligt och för det närvarande regeringssystemet 1 Frankrike betecknande dokument, a!t vi anse: oss böra in exteäsö meddela denswnma. Den har i Paris Vackt mycken sep satiöon, synnerligast som dea äfven blifvit tryckt särskildt såsom proklamation och uppistrad på husknutarne. Man: ville veta, att aren sjelf skulle författat den, ehuru den rmera blifvit genomsedd:t hr Troploig; tens nu varände president och kejsarensi r era hänseenden högtbetfodde man; Det utseende af en officiel skräp till senaten; som arikeln genom sin: form ock sättet för sitt fullicerande erhållit; syftesha framkallat mycken indignation hos de-sctatorer som ha i behåll någon gnista af sjelfständighet. Så ivrättas t. ex. att senatens Vicepresident, hr vin de Lhuys, förre utrikesministern, besitt entledigande både från vicepresidentet och senatorsbefatthingen, samt att. de senatorer, som tillika äro medlemmar af institutet, öfverenskommit att inför kejsaren aldig visa sig i senatens, utan i institutets unifort. 7 0122 Ilivad som utgör det egertliga syftemålet med denna artikel synes man ännu några dägar efter dess publicerande icke ha haft klart för sig i Paris, så vidt man får döma af särskilda korrespondenters yttrafiden derom. Att den icke afser blott och bart att ge enall:in tillrättavisning åt senaten; kan man lätt slita, då man erinrar sig den sluga beräkning, som hittills visat sig ligga tralla dylika uttålanden från franska Kejsarens sida. Den r.iärmaste framtiden torde titvisa, huruvida år: ikeln haft afseende på någor tillärnad moation i författningen, ellet om meningen att ge senaten en visk öm att den bör a initiativet i vissa frågor. Det synes som le kejsar Napoleon i all sih maktfullkomiirhet något tryckas af det störa ansvar, som till följd deraf hvilar på Koröm, och känna chofyvet att åtminstone RR få dela detta aasvär med någon m t eller korpöra15 Det ärvarunde OgenbliChet är kritiskt för Frankrike; å enå sidan 2gäller det den stort frågan: Krig eller fred. på den aridra inmer Napoleon-allt för väEde för honom vidlliga elementer som arbeta uti det inre och yn genom den lösning defi förra frågan eriler på ett eller annatsättkunnä få laft. Störa och energiska åtgärder måstederföre vidtagas antingen kejsaren bestämmer-sig för trigets fortsättande eller för! fredet, och det iurde vara ansvarigheten för dessa, som han i rågon mån vill lyfta från sund egna skål;r på andras: Då senateh-ifiom kort skäll umanträda, torde man ieke behöfva vänta Snge på den rätta tydningen f de lystringserd som på förhand blifvit främkastade. Monitörens artikel har följande lydelse: ,Ett folks konstitution utgör icke blott: gaxantien för dess rättigheter, resultatet af. dess sivilisation och uttrycket af dess seder: det är också dess styrelses mekanism så väl i afnde på hela verket, som på de små drif1, af hvilka detta är såditfansatt. Sedan i ostiftaren ordnat deolika myndigheterna och acras rättigheter, bestämt de förhållanden, sm ställa dem i samband Med hvarandra och utstakat de gränser, sotmskilja dem åt, :s1 bero ordningen, verksamheten och enheten. ti förvaltningens gång Sänt de allmänna rondenas ledning af ensträng noggrannhet f dem alla vid utförandet af de värf hvaraf iöm har sig anförtrodda, Denna så vigtiga noggrännbet,; hvilken enavd är i stånd att förläna styrelsen hela henförmåga till det goduy erhålles ieke gest vid en ny konstitutions tillämpning: det s inbitna traditioner som sätta sig mot vigtigaste tillämpningar af grundsatser, vilka fördöma dem, och af det nödtvång, som förändrar dem. Fratnåtskridandet är albig, i hvad fall som Helst; en enda dags ; det är blott ihärdigKetens och tidens dosamma och långsamma tröfring. Huru ig en konstitution än Må vara med det ds seder och fördelår; Kyärs lag hon är, kura tydlig hennes grundsatsers sanhing än gynes vara, så äro dock de hya makter; Hon stapar, alltid ofrivilligt betägne att låna ett och annat af de fordna makterna, som de eftortrödg innan de fattå en betydenhet, vat de böra komma i besittning genom NväraR io hetet, som tillkormima dem, söka: de der de sedvanor på hvilka deras förevpplifva 34 rättigheten till sina ipreroträdare grundauc intar vattver: ina 8 ingen Detta har händt senateii Vid kälsue RR 6 Ltaf konstitutionen af den 157Jan. 1852: 2 båda kartorna af 1814 öck1830 hade förvandlat pärskammaren till: en andra deputerade kammare. Oaktadt olika ursprung voro rättigheterna nästan desamma; Under denna styrelse utgjorde de båda kamrarne, som höllo ia sammanträden utisPalais-Bourbon och i Luxembourg, endast :dem:dubbla fepresentationen för en parlamentarisk oligarki itvenne utgreningar, af hvilka der ena gjorde an språk på att: representera: folket, den andra aristokratien; men i grunden stödo de hvarken i något samband med; folket, some utsåg sina ombud; eller omed de högre klasserna, som i pärskapet icke återfunno bilden af sin makt, sina traditioner och sina fördejar. Den nuvarande konstitutionen deremoöt har tydligt åtskilt hvad kartorna af 1814 och 1530 sammanblandade! 7Hon har! vetat, at hvar och en af de makter, hönsinfättade i g s