STÖOCEHOLM, den 19 Jan.
Ti-ikes korrespondens-artikel.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Paris d. 10-Januari 1856.
Opinionen hade vändt sig till fredliga förs
ningar och tankar. Några politiska skrift:
are visade sig ganska ömhjertåde, då fråga
r om Ryssland; man började frukta, att Eng-
wi vore för mycket benäget för kriget; man
siorde skilnad på denna makt och Frankrike.
Erigt hr S:t Marc Girardin i Journal des De-
bats voro våra bundsförvandter mycket krigi-
sku, men föga militära; vi åter å vår sida
mycket militära, men föga krigiska... Man
fana denna distinktion sinnrik och riktig. Oli-
ven växte så nära, att den kunde ses med blotta
ögunen. Ack dessa lyckliga färgskiftningar i
ce sista dagarne af året 18535 skulle förblekna
mol detta samma år, för att lemna rum åt
rat motsatta. .
livarifrån kommer detta omskifte i horison-
ten ? Man vet ej rätt orsaken, men det date-
sig från kejsarens tal till de från Krim
återvändande trupperna. Detta tal har, såsom
jag tillkännagaf i mitt sednaste bref, tyckts
s krig, icke en fortsättning utan en ut-
veckling deraf. Uppmaningen till trupperna
alt hålla sig beredda att gå hvart som helst,
hr isynnerhet förvånat. Man har i detta obe-
da uttryck trott sig känna en lukt afall-
t krig. - De tidningar, hvilka anses mer
mindre uttrycka regeringens tanke, hafva
st Ryssland återtagit en stolt och misstro-
r ställning. Constitutionnel särskildt har
i 1835 års förherrligande förenat en tafla
ö. vor den underhandlingskomedi, som under lop-
pe: af detta samma år spelats af ryska kabi-
t, och låtande derigenom förstå, att det
) skulle gå på samma sätt, ifall man åter
bö-jade med underhandlingar.
Vet är under dessa intryck som det nya
ret börjat, och det är desamma, som ännu
rådande allt ifrån det ögonblick jag sist.
ef till er. Man fäster med ett ord ett gan-.
svagt hopp vid grefve Esterhazys beskick-
nig. Då ni får läsa detta bref, lärer utån
tvi vel resultatet af denna beskickning vara
käsdt, och då man är så nära. utgången, är
Ict temligen öfverflödigt att resonera öfver
igheterna; men då det är anledning att
ara, det denna beskickning misslyckas, är
!e: tillåtet att hoppas, det fruktlösheten. af
wa sista försök skall fullkomligt upplysa
v.ropa öfver Ryssland, att det förra omsider
; 11 se ställningen:så som den sedan lång
i: tillbaka blifvit sedd, så som den ända från
Lan blifvit sedd af dem, hvilka, något litet
slicerat denna verld, och att det må:begripa
sie nödvändiga mått och steg denna ställning
åligger detsamma.
Det är icke omöjligt (och Gud gifve saken
en sådan utgång!) att min mening inom få
ser genom grefve Esterhazys framgång får
iysande tillrättavisning; men jag: tillstår,
ag skulle nödgas utplåna ur mitt minne
alt hvad jag läst eller hört talas om Ryss-
judd, allt hvad jag sett derifrån under hela
:n lefnad, för att af denna makt under sa-
ras närvarande ställning hoppas medgif-
aren af sådan nätur, att de kunde medföra
:esen, och det är ej en af de minsta öfver-
aningar i mitt lif, att se politiska personer
seende fästa eller synas fästa allvarsam-
:2 förhoppningar vid ögonblickets fredsför-
ja. Glömmer man till hvilken makt man
vis er sig, och hvad man föreslår, hvad man
ej tan undgå att föreslå denna makt? Ryss-
and, det är menniskoanden med tvenne af de
seg ote häfstänger den kan hafva, barbariet
oci fanatismen. Barbariet, sade jag, ty ifall
ryska grundtonen icke vore. ännu barbarisk,
s!.utie väl då i Ryssland finnas hvad som obe-
äligen der finnes, ett parti nemligen, som
rar krig af princip, af nationalprincip ?
Är ou sådant måhända en civiliserad ide?
Ar det icke tvärtom just på detta drag,
som man igenkänner alla barbariska folk?
det icke just detta, som väsentligen
kteriserar dem ? Jag tillägger, såsom den
ska andans andra Törelsekraft, fanatismen.
ana lärer ej af någon förnekas. Om Ryss-
. rodnande inför civilisationen, fördölier
första rörelsekraft, så utställer det dere-
t den andra till åskådning. Hvart går
ax väl med dessa båda rörelsekrafter? Till
: nkräktningssystem, och sådan är i sjelfva
et Rysslands politik. Jag skulle önska,
alt man till lärdom för våra unga diplomater
i alla kanslier uppspikade en tabell öfver
t hvad Ryssland bemäktigat sig alltsedan
:e seklet, en tidpunkt då det ännu icke
;..te någon politisk existens. Jag läste härom-
1, jag vet ej hyar, listan deruppå; den
: förfärlig. Witepsk, Mohilew, Asow, Kin-
Lun, Jenikale, Tauris, Krim, Taman och
Ku.an, Mingrelien, Gurien, Imeretien, Tscher-
k..sien, Lithauen, Wolhynien, Minsk, Podo-
lien, Kurland, Derbent, Kaukasiska landet, ;
(icorgien, Pruthgränsen, Östra Galicien, Fin-
Ja .d, hertigdömet Warschau, Anapa, nyck-
Yr
å
kh
ti
f
d
1
1