STÖOCEHOLM, den 19 Jan. Ti-ikes korrespondens-artikel. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris d. 10-Januari 1856. Opinionen hade vändt sig till fredliga förs ningar och tankar. Några politiska skrift: are visade sig ganska ömhjertåde, då fråga r om Ryssland; man började frukta, att Engwi vore för mycket benäget för kriget; man siorde skilnad på denna makt och Frankrike. Erigt hr S:t Marc Girardin i Journal des Debats voro våra bundsförvandter mycket krigisku, men föga militära; vi åter å vår sida mycket militära, men föga krigiska... Man fana denna distinktion sinnrik och riktig. Oliven växte så nära, att den kunde ses med blotta ögunen. Ack dessa lyckliga färgskiftningar i ce sista dagarne af året 18535 skulle förblekna mol detta samma år, för att lemna rum åt rat motsatta. . livarifrån kommer detta omskifte i horisonten ? Man vet ej rätt orsaken, men det datesig från kejsarens tal till de från Krim återvändande trupperna. Detta tal har, såsom jag tillkännagaf i mitt sednaste bref, tyckts s krig, icke en fortsättning utan en utveckling deraf. Uppmaningen till trupperna alt hålla sig beredda att gå hvart som helst, hr isynnerhet förvånat. Man har i detta obeda uttryck trott sig känna en lukt afallt krig. De tidningar, hvilka anses mer mindre uttrycka regeringens tanke, hafva st Ryssland återtagit en stolt och misstror ställning. Constitutionnel särskildt har i 1835 års förherrligande förenat en tafla ö. vor den underhandlingskomedi, som under loppe: af detta samma år spelats af ryska kabit, och låtande derigenom förstå, att det ) skulle gå på samma sätt, ifall man åter bö-jade med underhandlingar. Vet är under dessa intryck som det nya ret börjat, och det är desamma, som ännu rådande allt ifrån det ögonblick jag sist. ef till er. Man fäster med ett ord ett gan-. svagt hopp vid grefve Esterhazys beskicknig. Då ni får läsa detta bref, lärer utån tvi vel resultatet af denna beskickning vara käsdt, och då man är så nära. utgången, är Ict temligen öfverflödigt att resonera öfver igheterna; men då det är anledning att ara, det denna beskickning misslyckas, är !e: tillåtet att hoppas, det fruktlösheten. af wa sista försök skall fullkomligt upplysa v.ropa öfver Ryssland, att det förra omsider ; 11 se ställningen:så som den sedan lång i: tillbaka blifvit sedd, så som den ända från Lan blifvit sedd af dem, hvilka, något litet slicerat denna verld, och att det må:begripa sie nödvändiga mått och steg denna ställning åligger detsamma. Det är icke omöjligt (och Gud gifve saken en sådan utgång!) att min mening inom få ser genom grefve Esterhazys framgång får iysande tillrättavisning; men jag: tillstår, ag skulle nödgas utplåna ur mitt minne alt hvad jag läst eller hört talas om Ryssjudd, allt hvad jag sett derifrån under hela :n lefnad, för att af denna makt under saras närvarande ställning hoppas medgifaren af sådan nätur, att de kunde medföra :esen, och det är ej en af de minsta öfveraningar i mitt lif, att se politiska personer seende fästa eller synas fästa allvarsam:2 förhoppningar vid ögonblickets fredsförja. Glömmer man till hvilken makt man vis er sig, och hvad man föreslår, hvad man ej tan undgå att föreslå denna makt? Ryssand, det är menniskoanden med tvenne af de seg ote häfstänger den kan hafva, barbariet oci fanatismen. Barbariet, sade jag, ty ifall ryska grundtonen icke vore. ännu barbarisk, s!.utie väl då i Ryssland finnas hvad som obeäligen der finnes, ett parti nemligen, som rar krig af princip, af nationalprincip ? Är ou sådant måhända en civiliserad ide? Ar det icke tvärtom just på detta drag, som man igenkänner alla barbariska folk? det icke just detta, som väsentligen kteriserar dem ? Jag tillägger, såsom den ska andans andra Törelsekraft, fanatismen. ana lärer ej af någon förnekas. Om Ryss. rodnande inför civilisationen, fördölier första rörelsekraft, så utställer det deret den andra till åskådning. Hvart går ax väl med dessa båda rörelsekrafter? Till : nkräktningssystem, och sådan är i sjelfva et Rysslands politik. Jag skulle önska, alt man till lärdom för våra unga diplomater i alla kanslier uppspikade en tabell öfver t hvad Ryssland bemäktigat sig alltsedan :e seklet, en tidpunkt då det ännu icke ;..te någon politisk existens. Jag läste härom1, jag vet ej hyar, listan deruppå; den : förfärlig. Witepsk, Mohilew, Asow, KinLun, Jenikale, Tauris, Krim, Taman och Ku.an, Mingrelien, Gurien, Imeretien, Tscherk..sien, Lithauen, Wolhynien, Minsk, Podolien, Kurland, Derbent, Kaukasiska landet, ; (icorgien, Pruthgränsen, Östra Galicien, FinJa .d, hertigdömet Warschau, Anapa, nyckYr å kh ti f d 1 1