Sgt att denna entusiasm egnades den an-
språkslöse och patriotiske krigare som, sedan
han varit den befallande, fann det ärofullt att
lyda. Landet har varit allt för uttröttadt af
ärelystnad och anspråksfullhet af alla slag för
att icke vara särdeles känsligt för allt det-antika,
ädla och sällsynta i ett sådant handlinggsätt,
men allmänna intrycket var att icke heller de
lyckade underhandlingarne i Stockholm voro
glömda vid dessa skallande hyllningar.
Detta återför mig till fördraget med Sverge,
som fortfarande är samtalsämnet. Hvad an-
går dess egentliga beskaffenhet, dess omfång
och framförallt frågan om det är åtföljdt af
hemliga artiklar — så hafva våra franska tid-
ningar icke visat sig sparsammare på kom-
mentarier och gissningar än de utländska tid-
ningarne. a
Dessa kommentarier och gissningar känner
ni utan tvifvel, och ni är så väl i tillfälle
att behörigen uppskatta dem, att jag tvekar
till dem lägga min åsigt.
Då jag emellertid på visst sätt är skyldig
att säga er den, så skall jag med några ord
afbörda mig denna förbindelse, och jag bör-
jar med att resumera min tanke.
Enligt min uppfattning är det med Sverge
afslutade fördraget ganska vigtigt från alla
synpunkter, vigtigt genom sin anda, genom
sin lydelse, genom sitt bestämda föremål, vig-
tigt genom sina möjliga följder, det vill säga
följder som det, enligt min åsigt, oundvikli-
gen skall hafva i ett möjligt och kanske san-
nolikt fall, dessa följder må vara förutsedda
eller icke förutsedda, skrifna eller icke skrifna
för det närvarande, med andra ord antingen :
det finnes eller icke finnes hemliga artiklar
bifogade den offentliggjorda traktaten. ;
I, politiskt afseende har orientaliska kriget
för verlden upptäckt en mängd ondt, det-har:
också i moraliskt hänseende upptäckt en gan-
ska god sak, den nemligen att nästan hela
Europa tror på det rättas makt. Men då en
så utspridd, så upplyst och så verksam del af
menskligheten tror på denna makt, så bevisar
det att denna makt verkligen existerar. . Från :
tron på dess tillvaro, dess kraft, har detta
nya slags allianser utgått, som jag tror mig:
någon gång i ett missnöjdt ögonblick hafva :
kallat platoniska. allianser, men hvilkas vigt:
jag icke kan för mig dölja, utan att likväl
öfverdrifva den, synnerligen med afseende pål.
ett land sådant som Ryssland, mera otillgäng-
ligt än något-annat för den europeiska opini-
onen, det europeiska samvetet. Österrike har
gifvit första exemplet på dessa moraliska alli-
anser... I sitt tal vid verldsexpositionen upp-;
manade Napoleon III verlden att, i moraliskt
hänseende och, enligt sitt samvete, förena sig I.
med den rättvisa saken. Den orientaliska frågan l:
befinner sig således, ehuru qvarstående inom l:
den militäriska sferen, höjd uppöfver farorra,
ett föremål för folkens pröfning och bedö-
mande, för att bland dem skapa den opinions-
makt, hvilken man hoppas skall blifva ett!
medel för lösningen. : ;
Om man nu erinrar sig alla de omständig-
heter hvarunder den orientaliska frågan, utan
att upphöra, jag upprepar det, att i materielt
hänseende vara militärisk,. tagit och tager
denna moraliska riktning, så skall man blifva
öfvertygad att till och med en skugga af för-
drag mellan England och Frankrike samt nå-
gon nation hvilken som helst å denna nations
sida innefattar en anslutning till den vester-
ländska politiken. Fördragets tolkning! Isä-
dana fall ligger den i luften, i alla bröst som
andas denna luft, i allt tal, som dena förlä-
nar ljud. Denna utläggning finnes ingenstä-
des, emedan den finnes öfverallt, och om det
är sannt att detta gäller om en blott skugga
af fördrag med någon nation hvilken som
helst, huru skulle man då kunna vägra att i
det nya fördraget mellan Sverge och det ve-
sterländska förbundet se ett sympatiskt gil-
lande af detta förbunds politik i hvad den
gjort, i hvad den fordrar och i hvad den till-
kännagifver sig vilja göra, ifall dess fordrin-
gar icke blifva uppfyllda.
Några personer vilja i det svenska fördra-
get blott se en fiskerikonvention. Dessa per-
soner förtjenade verkligen att man dömde
dem att meta fisk i all sin tid,
Jaså! Detta är ett fördrag om fiske, ctt
fördrag, hvarigenom en nation förbinder sig
att icke afstå någon del af sitt område ät
just den nu varande fienden till en viss an-
nan nation, utan att förut ha öfverenskom-
mit med den sednare.
Jag säger vidare att fördraget med Sverge
är vigtigt genom sitt bestämda föremål...
Jag skall icke länge uppehålla mig vid
denna punkt. Det är från Sverge sjelft, som
vi fått ljus i saken. Våra tidningar hafva ny-
ligen offentliggjort från svenska källor med
delade underrättelser om de tilltag, de in-
kräktningar som Ryssland på listigt sätt gjort
i Finmarken, och dessa underrättelser hafva
synts oss lika afgörande som märkliga; de
framlägga fakta; som ensamma äro tillräck-
liga att förklara om icke tillvaron åtminstone
nyttan af fördraget.
Jag har slutligen sagt att det svenska för-
draget var vigtigt genom de följder som det
nödvändigt skulle nafva i ett möjligt och
kanske; sannolikt fall; det nemligen att Ryss-
land skulle visa sig dött, då man bevisar el-
ler låter bevisa detsamma ännu fredligare tän-
kesätt, samt afslå de billigaste fredsvilkor,
som man erbjuder.
Det är klart att förr än Ryssland definitift
och oåterkalleligt ådagalagt huru det ämnar
ställa sig, kunna icke Frankrike, England och
Sverge offentligt göra mera än de gjort.
Men då alla förhoppningar på fred äro ute,
så är det ganska svårt att antaga att j skolen
qvarstå vid den så kallade fiskerikonventio-
ERE STETTIN
TS MN Boo ia