erterna Nikolajew oeh Cherson samt en yprlig karrikatyr öfver de nu pågående fredsbemedlingsförsöken, hemtad från den engelska tidningen Punch. Man ser en butik, hvars väggar äro behängda med miniegevär. Af en i ena hörnet befintlig packa med påskrift: Minigpatroner, Krim finner man att butiken tillhör en leverantör för armån, som förser den med sina behof af ofvannämnda artiklar. Butikens egare, hvilken man igenkänner de välbekanta dragen af Englands premierminister, lord Palmerston, tittar just upp från sin tidning för att kasta ett försmädligt öga på en ung smalbent herre, som nyss inkommit i butiken och med en högst gudsnådlig min frågar: Hvad kostar en fred? Bodegaren har emellertid med sitt andra öga upptäckt att den unga herrn, som vi af en underskrift få veta heter Österrike, ej är ensam. Bakom dörren har hans skarpa öga redan märkt en annan figur, som i ifrigt lyssnande ställning tyckes afvakta hvilket svar den unga herrn skall få på sin förfrågan, och hvars namn en annan underskrift upplyser oss vara Ryssland. Han behöfver ej vänta länge, ty med en min som tyckes säga mig lurar ni ej så lätt, affärdar han den unga herrn med det beskedet: Vi ha för ögonblicket ingenting af den varan inne.n — Af Stockholms stad i juridiskt, administratift, statistiskt och borgerligt hänseende har 10:e häftet utkommit. Det innehåller i fortlöprade alfabetisk ordning redogörelser för pulika kassor, embetsverk, inrättningar, förordningar m. m. rörande Stockholms kommun, hvaribland uppsatser om serafimerlasarettet, landtbruksakademien, landtmäterikontoret, ladugäårdslandet m. m. Särskilt har förf.i detta häfte gifvit början till en utförlig historik öfver gardesregementena, åtföljd af akter och konungabref. Arbetet har fortskridit till bokstafven L. — En Londontidning meddelar följande lista öfver de landvinnirgar som England gjort under de sednaste 150 åren: Gibraltar från Spanien 1704; Öfre och Nedre Canada från Frankrike 1759. Under Georg III:s regering från 1760 till 1820: Tobago, Dominica, S:t Vincent, S:t Lucia, Mauritius och Sechellöarne från Frankrike. Trinidad, Essequibo, Demerara, Berbice, Goda Hoppsudden och Ceylon från Holland; Helgoland från Danmark; Malta, Gozzo och Joniskalöarne i kraft af ett fördrag, New South Wales, Van Diemens land, Norfolk Island, Falklandsöarne och Sierra Leona genom kolonisation. Sedan 1820: Swan River, South Australia, New Zealand, North Australia och Australia Felix genom kolonisation, Hongkong genom eröfring från kineserna; Labuan oeh Sarawak från Borno. Dessutom är England nu herre öfver hela Ostindiska fastlandet med undantag af Bhutan och Nearl, en befolkning af 1580 millioner själar, dubbelt mot hela ryska rikets befolkning och fyrdubbelt mot Frankrikes befolkning. Allt hvad England förvärfvat i Ostindien har det vunnit under sednaste århundrade. Det förvärfvade 1757 Pergunnahs från naboben af Bengalen; 1758 Masulipatam af Nizam; 1760 Burdwan oeh Chitagong af naboben af Bengalen; 1765 Bengalen, Babar och Orissa från kejsaren af Delhi, 1775 ön Salsette af Mahrattan; 1778 staden och fästet Nagore af radshan af Tanjore oeh Guntur Coicar af Nizam; 1786 Pecho Penang af konungen af Qveda; 1792 Malabar af Tippoo sultan; 1799 Canara och Coimbatur af Tepoo sultan, och Tanjore af radsehan af Tanjore; 1800 Mysore af Uizam; 1801 Carnatie af nabob öfver Cornatic och Gurleekpur, Bareilly af veziren af Auhd; 1802 Bundeleund af Peisehwah; 1803 Kutteck och Ballarore af radschan af Berar oeh territoriet Delhi af Scindiah; 1805 en del af Gujerat af Quicowar; 1818 Kandeiseh af Holkar; Ajmere af Scindiah; Pornah och Mahratternas land af Piscehwah, och trakten vid Nerbudda af radschan af Berar; 1824 Singapor af radschan af Johore; 1825 Malarerna ete. af konungen af Holland; 1826 Assam, Arracan och Tenessarien af konungen af Ava; 1834 Koorg af radsehan af Koorg; Sind af emiren af Sind; 1848 Pendschab af Sihks; 1853 Pegu af konungen af Ava.