erterna Nikolajew oeh Cherson samt en yp-
rlig karrikatyr öfver de nu pågående freds-
bemedlingsförsöken, hemtad från den engel-
ska tidningen Punch. Man ser en butik,
hvars väggar äro behängda med miniegevär.
Af en i ena hörnet befintlig packa med på-
skrift: Minigpatroner, Krim finner man att
butiken tillhör en leverantör för armån, som
förser den med sina behof af ofvannämnda
artiklar. Butikens egare, hvilken man igenkän-
ner de välbekanta dragen af Englands premi-
erminister, lord Palmerston, tittar just upp från
sin tidning för att kasta ett försmädligt öga
på en ung smalbent herre, som nyss inkom-
mit i butiken och med en högst gudsnådlig
min frågar: Hvad kostar en fred? Bodega-
ren har emellertid med sitt andra öga upp-
täckt att den unga herrn, som vi af en un-
derskrift få veta heter Österrike, ej är ensam.
Bakom dörren har hans skarpa öga redan märkt
en annan figur, som i ifrigt lyssnande ställ-
ning tyckes afvakta hvilket svar den unga
herrn skall få på sin förfrågan, och hvars namn
en annan underskrift upplyser oss vara Ryss-
land. Han behöfver ej vänta länge, ty med
en min som tyckes säga mig lurar ni ej så
lätt, affärdar han den unga herrn med det
beskedet: Vi ha för ögonblicket ingenting
af den varan inne.n
— Af Stockholms stad i juridiskt, administra-
tift, statistiskt och borgerligt hänseende har 10:e
häftet utkommit. Det innehåller i fortlö-
prade alfabetisk ordning redogörelser för pu-
lika kassor, embetsverk, inrättningar, förord-
ningar m. m. rörande Stockholms kommun,
hvaribland uppsatser om serafimerlasarettet,
landtbruksakademien, landtmäterikontoret, la-
dugäårdslandet m. m. Särskilt har förf.i detta
häfte gifvit början till en utförlig historik öfver
gardesregementena, åtföljd af akter och ko-
nungabref. Arbetet har fortskridit till bok-
stafven L.
— En Londontidning meddelar följande li-
sta öfver de landvinnirgar som England gjort
under de sednaste 150 åren:
Gibraltar från Spanien 1704; Öfre och Nedre Ca-
nada från Frankrike 1759. Under Georg III:s rege-
ring från 1760 till 1820: Tobago, Dominica, S:t Vin-
cent, S:t Lucia, Mauritius och Sechellöarne från
Frankrike. Trinidad, Essequibo, Demerara, Berbice,
Goda Hoppsudden och Ceylon från Holland; Helgo-
land från Danmark; Malta, Gozzo och Joniskalöarne i
kraft af ett fördrag, New South Wales, Van Diemens
land, Norfolk Island, Falklandsöarne och Sierra Leo-
na genom kolonisation. Sedan 1820: Swan River,
South - Australia, New Zealand, North Australia och
Australia Felix genom kolonisation, Hongkong ge-
nom eröfring från kineserna; Labuan oeh Sarawak
från Borno. Dessutom är England nu herre öfver
hela Ostindiska fastlandet med undantag af Bhutan
och Nearl, en befolkning af 1580 millioner själar,
dubbelt mot hela ryska rikets befolkning och fyrdub-
belt mot Frankrikes befolkning. Allt hvad England
förvärfvat i Ostindien har det vunnit under sednaste
århundrade. Det förvärfvade 1757 Pergunnahs från
naboben af Bengalen; 1758 Masulipatam af Nizam; 1760
Burdwan oeh Chitagong af naboben af Bengalen; 1765
Bengalen, Babar och Orissa från kejsaren af Delhi,
1775 ön Salsette af Mahrattan; 1778 staden och fä-
stet Nagore af radshan af Tanjore oeh Guntur Coi-
car af Nizam; 1786 Pecho Penang af konungen af
Qveda; 1792 Malabar af Tippoo sultan; 1799 Canara
och Coimbatur af Tepoo sultan, och Tanjore af rad-
sehan af Tanjore; 1800 Mysore af Uizam; 1801 Car-
natie af nabob öfver Cornatic och Gurleekpur, Bar-
eilly af veziren af Auhd; 1802 Bundeleund af Pei-
sehwah; 1803 Kutteck och Ballarore af radschan af
Berar oeh territoriet Delhi af Scindiah; 1805 en del
af Gujerat af Quicowar; 1818 Kandeiseh af Holkar;
Ajmere af Scindiah; Pornah och Mahratternas land
af Piscehwah, och trakten vid Nerbudda af radschan
af Berar; 1824 Singapor af radschan af Johore; 1825
Malarerna ete. af konungen af Holland; 1826 Assam,
Arracan och Tenessarien af konungen af Ava; 1834
Koorg af radsehan af Koorg; Sind af emiren af Sind;
1848 Pendschab af Sihks; 1853 Pegu af konungen af
Ava.