Således skulle den nya jernbanan från Klöften igenom Kongsvinger till Grundset blifva mera än dubbelt så lång som den öfver Eidsvold. Väglinien öfver Kongsvinger till Suhlvik i Sverge är uppgifven vara . . 16; mil; men öfver gamla Lursund eller Trogner station genom Sörum, Prekouer till Suhlvik är längden endast . . PETTERSEN 1 NG således kortare 5!, mil. Det vill alltså af ofvanstående vara tydligt, att man vid att taga vägen från Klöften öfver Kongsvinger till Grundset har 8 mil längre än från Eidsvoldsbacken, och 2 mil längre från Kongsvinger eller från Eidsvoldsbacken till samma ställe, hvarföre vi afleda tankar om jernbanans anläggande på denna kant, och att väglängden öfver Kongsvinger till Suhlvik är 5, mil längre än den öfver Urskoug och Trogner, Urskoug, Hölland; Skillingmark och Jernskog till Sahlvik vid Arvika eller således bestämdare uttryckt, en jernbana från Eidsvoldsbaeken till Grundset blef icke ållenast 8 mil kortare än en bana från Klöften om Kongsvinger till Grundset, utan äfven 2 mil kortare från Eidsvoldsbacken till Grundset än från Kongsvinger till samma ställe, äfvensom jernbanan öfvt er Urskoug blefve 5, mil kortare än om den lägges öfver Kongsvinger tilt Suhlvik. Haärigenom vilja vi äfven fåsta uppmärksamhet vid fördelen att kunna anligga likaså lätt en enskild eller bibana till Kongsvinger, som ligger 6 mil från den iståndsatta banlinien, och således kommer nämnde stad att begagna jernbanan och varutransporten. Den här sålunda uppgifna skilnaden i vägens längd gör att den af oss föreslagne banlinien är till mycken fördel. Då Hult och Köpings jernbana är 15 mil och den här föreslagne endäst är 8, mil, äntaga vi och hoppas att den sistnämnde med görligaste första kommer att påbörjas. — Det är i följd af de här upprepade grunder, vi äro komne till den öfvertygelse att en jernbanlinie öfver Trogner eller Lursund, Urskoug, Skillingmark och Jernskog till Suhlvik per Arvika är den fördelaktigaste och att således undersökning af lokalföranden bör af dertill skicklige män ske; och hvarföre vi anhålla hos det höga kongl. departementet om att låta anställa en föregående undersökning om den nimnde riktningen af linien från Christiania och Mjös-jernbanan till Suhlvik per Arvika och genom sin tillstyrkan hos regeringen utverka en kongl. resolution att linien i behörig ordning blefve utstakad och beräknad för en förbindelse emellan Christiania och Mjös-jernbanan och Suhlviks segelled vid Arvika i Sverge; likasom man.äfven törde anhålla hos det höga departementet att meddela sig åt de svenska auktoriteter för att gemensamt bringa en så nyttig sak i verkställighet. I den af Urskoug förmanoch representantskap utvalda komitå för anläggandet af norsk-svensk jernbana den 3 Ott. 1855. 0. Haneborg. CO. A. Hanneborg. P. P. Gunildrud. 0. H. Swarslet. G. P. Foss. Likheten med originalet attesterar O. Haneborg, Pp. t. ordförande.