Således - skulle den nya jernbanan från Klöften
igenom Kongsvinger till Grundset blifva mera än
dubbelt så lång som den öfver Eidsvold.
Väglinien öfver Kongsvinger till Suhlvik i Sverge
är uppgifven vara . . 16; mil;
men öfver gamla Lursund eller Trogner
station genom Sörum, Prekouer till Suhl-
vik är längden endast . . PETTERSEN 1 NG
således kortare 5!, mil.
Det vill alltså af ofvanstående vara tydligt, att
man vid att taga vägen från Klöften öfver Kongs-
vinger till Grundset har 8 mil längre än från Eids-
voldsbacken, och 2 mil längre från Kongsvinger eller
från Eidsvoldsbacken till samma ställe, hvarföre vi
afleda tankar om jernbanans anläggande på denna
kant, och att väglängden öfver Kongsvinger till Suhl-
vik är 5, mil längre än den öfver Urskoug och
Trogner, Urskoug, Hölland; Skillingmark och Jern-
skog till Sahlvik vid Arvika eller således bestämdare
uttryckt, en jernbana från Eidsvoldsbaeken till Grund-
set blef icke ållenast 8 mil kortare än en bana från
Klöften om Kongsvinger till Grundset, utan äfven 2
mil kortare från Eidsvoldsbacken till Grundset än
från Kongsvinger till samma ställe, äfvensom jern-
banan öfvt er Urskoug blefve 5, mil kortare än om
den lägges öfver Kongsvinger tilt Suhlvik. Haärige-
nom vilja vi äfven fåsta uppmärksamhet vid fördelen
att kunna anligga likaså lätt en enskild eller bibana
till Kongsvinger, som ligger 6 mil från den istånd-
satta banlinien, och således kommer nämnde stad
att begagna jernbanan och varutransporten.
Den här sålunda uppgifna skilnaden i vägens längd
gör att den af oss föreslagne banlinien är till mycken
fördel.
Då Hult och Köpings jernbana är 15 mil och den
här föreslagne endäst är 8, mil, äntaga vi och
hoppas att den sistnämnde med görligaste första
kommer att påbörjas. —
Det är i följd af de här upprepade grunder, vi
äro komne till den öfvertygelse att en jernbanlinie
öfver Trogner eller Lursund, Urskoug, Skillingmark
och Jernskog till Suhlvik per Arvika är den fördel-
aktigaste och att således undersökning af lokalför-
anden bör af dertill skicklige män ske; och hvar-
före vi anhålla hos det höga kongl. departementet
om att låta anställa en föregående undersökning om
den nimnde riktningen af linien från Christiania
och Mjös-jernbanan till Suhlvik per Arvika och ge-
nom sin tillstyrkan hos regeringen utverka en kongl.
resolution att linien i behörig ordning blefve utsta-
kad och beräknad för en förbindelse emellan Chri-
stiania och Mjös-jernbanan och Suhlviks segelled vid
Arvika i Sverge; likasom man.äfven törde anhålla
hos det höga departementet att meddela sig åt de
svenska auktoriteter för att gemensamt bringa en så
nyttig sak i verkställighet.
I den af Urskoug förman- och representantskap
utvalda komitå för anläggandet af norsk-svensk jern-
bana den 3 Ott. 1855.
0. Haneborg. CO. A. Hanneborg. P. P.
Gunildrud. 0. H. Swarslet. G. P. Foss.
Likheten med originalet attesterar
O. Haneborg,
Pp. t. ordförande.