LITTERATUR.
Försök till en statsekonomisk statistik öfver
Sverge af C. A. Agardh. Andra delens an-
dra häfte.
Den snillrike författaren till detta verk har
ofta framställt den klagan, att han så sällan
blifvit bevärdigad med fullständigare gransk-
ningar af de mångartade litterära alster han
utgifvit. Vi skynda att förklara, att vår af-
sigt här icke heller är att ingå i ett så gigan-
tiskt företag, som nämde anspråk innebär;
ty hans skrifter äro mestadels af den beskaf-
fenhet, att, med alla deras förtjenster så väl.
till innebåll som i stilistiskt hänseende, en
recensent af vanlig kaliber måste sakna mod
och insigter att följa författaren genom alla
naturens, historiens och andens områden, —
ty så vidsträckt är ofta ramen för hans pen-
nas flykt. Och då härtill komma djerfva och
nya åsigter och påståenden, understödda! af
lärdom, genialitet och en ofta hänförande
framställning, :skulle det fordras folianter för
den som ville grundligt och samvetsgrannt
motivera sina omdömen öfver allt detta. Den-
na anmärkning gäller kanske just företrädes-
vis den statsekonomiska statistiken. Vi in-
skränka oss derföre till att för allmänheten i
största korthet redogöra för det nu utkonina
häftet, som förtjenar all uppmärksamhet för
de der i flera vigtiga frågor ådagalagda upp-
höjda ädla, ungdomliga och frisinnade åsig-.
ter, ganska sällsporda att finna hos en svensk
prelat, och dertill en gråhårsman, som i dessa
dagar lärer ingå i sitt 72:dra år.
Efter en inledning om detmenskliga elän-
det ingår förf. i en kort skildring af elän-
det i Sverge, hvari man finner den föga
hugnande uppgift, att under detfolkmängden
ären 1840—50 ökats med 9,8 procent, har fat-
tighjonens antal ökats med 31,4. Mot 44 män
äro 79 qvinnor fattighjon. Men utom sådana
finnas de. tysta fattiga,, som okända kämpa
med nöden på egen hand. Äfven dessa äro
otvifvelaktikt talrikast bland qvinnokönet. De
grymma samhällsförhållanden, som i Sverge
ästadkomma detta elände, har förf. förut med
eldsdrag tecknat, och vi äro tacksamma för
att han ånyo framhållit denna skuggsida.
Mannen. kan, när han lider nöd, företaga
sig ett annat yrke eller vandra ut och söka
arbete. Så icke med qvinnan. Sverges i
detta afseende barbariska lagar ha förklarat
qvinnan omyndig och derigenom betagit hen-
ne rättighet att försörja sig genom annat än
att underkasta sig andras välde. Qvinnan är
i Sverge född endast till att tjena; och då af
hvarjehanda orsaker, hvilka kunna vara hun-
dradetals, hon ej finner antaglig tjenst, måste
hon förgås eller söka sitt uppehälle genom
förnedrande medel. Under är 18 sista åren
har de häktade männens antal ökats med
knappa 50 procent, under det qvinnornas för-
dubblats.
Vidare afhandlas det personliga slafveriet.
det jordfasta slafveriet eller lifegenskapen;
medeltidens elände (hvarvid äfven religions-
förföljelserna i sin kyrkliga grymhet berö-
ras), stattorparsystemet, det finare slafveriet,
hvarunder hänföras penningböters förvandling,
fängelse för gäld, cession, samt — civila em-
betsmannabanan. Om det skol- och univer-
sitetstvång med åtföljande skuldsättning, som
föregår. denna, lemnar författaren en mörk
EROSION DES ATEN