Article Image
i enskilda hus inem Skåne ovh Blekinge, efter af sällskapets bestyrelse gifven anvisning, åstadkommä en allmännare spridning och ett flitigare begagnande af Guds ord till befrämjande af lefvande kristendom, åliggande det i öfrigt Carlsson att i allmänhet inrätta sin verksamhet efter exemplet af de kolportörer, som redan i fiera år med välsignelse verkat inom vårt land och andra kristliga länder, och öfver detta sitt arbete föra ordentlig dagbok, som bör hållas bestyrelsen tillhanda, då den sådant önskar, någon annan invigning dervid icke förekommit, än att den för tilfället utsedda ordföranden uppstigit och gjort en kort bön, att Gud ville med välbehag se till och med sin välsignelse befrämja Carlssons ifrågavarande verksamhet, efter hvilken bön flere at de tillstädesvarande och ibland dem ätven Ekdahl uppmanat Carlsson att undvika att tala i s. k. konventiklar, helst detta ej tillhörde hans befattning och sålunda ej utgjorde det ändamål, hvari traktatsällskapet ville utsända honom, hvilken föreställning äfven sedermera blifvit honom gifven af sällskapets bestyrelse; men hvarpå Carlsson städse svarat, att han af samvetsskäl och med stöd af den Heliga Skrift ej vidare kunde ställa sig en sådan uppmaning till efterrättelse, än att han aldrig skulle sjelf sammankalla folkhoparne till att höra honom eller uppmana andra att göra det, hvaremot han, då folket kom sjelfmant och bad att få höra ordet ur hans mun, ej ville eller kunde tiga, hvarvid traktatsällskapet låtit bero, anseende den frågan derefter vara Carlssons ensak; samt vidare att kyrkoherdarne Bergman och Hjortzberg andragit, att någon invigning för Carlsson med eller utan handens påläggning icke ifrågakommit, samt att han endast blifvit utsänd att verka såsom kolportör och inom sådana församlingar, der med pastors bifall en sådan hans verksamhet finge ega rum. Detta med hvad mera handlingarne innehålla har domkapitlet i behörigt öfvervägande komma låtit, och ehuru domkapitlet dervid funnit det visserligen vara ådagalagdt att det uppdrag att allmännare utsprida Guds ord, som blifvit åt f. d. folkskolläraren Mårten Carlsson gifvet, enligt skriftligt kontrakt, hvilket undertecknats bland andra af förklaranderne kyrkoherdarne Bergman och Hjortzberg, collega Hesselgren och s. m. adjunkten Ekdahl såsom medlemmar af bestyrelsen för det så kallade Kristianstads traktatsällskap, icke -bemyndigade Carlsson att utsträcka sin verksamhet till hållande af offentliga an daktsöfningar i så kallade konventiklar, liksom ieke heller någon invigning medelst händers påläggning egt rum, så, då likväl å andra sidan bemälde för klarande vid Carlssons på erhållen uppmaning att undvika tala i konventiklar afgifna svar, att han icke kunde ställa sig denna uppmaning till efterrättelse, om folket sjelfmant bad att få höra ordet af hans mun, låtit bero, ehuru de med skäl kunnat befara missbruk å Carlssons sida af det honom gifna uppdrag, kvilket äfven utgången visat, samt de sålunda, om icke omedelbart medverkat till, dock icke, i hvad på dem kunnat ankomma, sökt afböja och förhindra öfverträdelse af bestående och dem förbindande lag; ithy finner domkapitlet dem icke hafva härutinnan iakttagit eller ådagalagt den besinning och varsambet som af dem bort kunna förväntas och med deras embetspligt och ed varit förenligt, hvarom domkapitlet härmed skolat dem, kyrkoherden, med. doktor C. Bergman, utnämnde kyrkoherden J. E. Hjortzberg, collega scholx C. A. Hesselgren och s. m. adjunkten P. A. Ekdahl till framtida efterrättelse erinra och förständiga. Den härmed missnöjde eger att inom trettio dagar efter häraf bevisligen erhållen del, sina besvär till Kongl. Maj:ts och rikets hofrätt öfver Skåne och Blekinge ingifva och inom samma tid inför domkapitlet anmäla om häri ändring sökes, samt i fall af sådan anmälan inom andra trettio dagar från fataliedagen i hofrätten med diariebevis från densamma inför domkapitlet styrka att de tilltänkta besvären fullföljde blifvit, så kärt honom är att vid sin talan bibehållen varda. — Ut supra. H. Reuterdahl. HH. M. Melin. A. H. Sundberg. Wilh. Flensburg. C. Olbers. Esaias Palm.

10 december 1855, sida 3

Thumbnail