mycken reda på förhållandet. Men nog fin-
nas de, som tro sig veta, att någon förbin-
delse dem emellan äfven på sednare tider
fortfarit, ehuru de numera endast sällan rå-
kats. Det säkra är emellertid att om vår vän
haft några förhoppningar åt det hållet, de
numera på ett grymt sätt äro tillintetgjorda,
sedan den unga fröken förliden sommar gjort
bekantskap med herr N. Redan i våras hörde
man här rykten om deras förlofning, och vid
samma tid var det som Robert begynte mer
och mer draga sig undan sällskapslifvet. Emel-
lertid visste man ingenting med säkerhet förr
än i förgår bref kom med underrättelse om
att bröllopet redan var firadt. Men tyst...
der ha vi säkert Robert. Jag känner igen
hans gäng ibland tusendes.
I detsamma inträdde en högväxt man med
ett fördelaktigt utseende och ett leende på
läpparne, som man dock vid närmare skär-
skädande kunde misstänka vara konstladt Han
och G. hetsade hvarandra med mycken hjert-
lighet. Jag visste att de ända från barndomen
varit de förtroligaste vänner. Han hade, den
nykomne, ett gladt och skämtsamt ord nästan
till alla, och samtalet, som en stund förut
varit hållet i en allvarsammare ton, erhöll nu
åter en anstrykning af liflighet och munter-.
het, som ryckte alla med sig. Hvar och en
bidrog efter sin förmåga med någon lustig
historia eller nägot godt skämt, och glädjen
tycktes vinna allt mera insteg hos alla, utom
hos den hvilken först framkallat den och
hvars panna mörknade allt mera ju längre
det led fram på aftonen.
Robert hördes numera endast söka yttra nå-
gonting, och då det skedde var det vanligtvis
någon spetsig anmärkning, någon satirisk al-
lusion, som undföll honom, yttranden, som
buro omisskänlig prägel af qvickhet och
som kunnat vara roande, om de ej andats så