och tro, den makten mot den gamla menniskan, mot satans välde, mot verlden, den makten, säger jag, som evangeliska alliansen skall utgöra, och i hvars kraft vi skola strida, — hvad är väl detta om ej ett skamligt underblåsande af den redan förut ända till ytterlighet uppstegrade andliga högfärden ? ErikJansenisterna upphörde slutligen att bedja i Jesu namn; de bådo i Janssons namn. Mig synes som dina ord om alliansen, såsom en makt emot allt det onda, hafva en nära slägtskap med deras åsigter om Janssons storhet. Vill du verkligen arbeta för dit folks, ditt partis sanna frihet, så bortarbeta högmodet äfven på det hållet, och låtom oss komma derom öfverens, att, antingen vi äro läsare eller icke läsare, vi dock allesamman äro stoft och aska, och hafva intet att berömma oss af, och undfå alltsammans af nåd, utan vår förskyllan eller värdighet. Stockholm den 29 Nov. 1855. Din J. Lundbergson.