och tro, den makten mot den gamla menniskan, mot
satans välde, mot verlden, den makten, säger jag,
som evangeliska alliansen skall utgöra, och i hvars
kraft vi skola strida, — hvad är väl detta om ej ett
skamligt underblåsande af den redan förut ända till
ytterlighet uppstegrade andliga högfärden ? Erik-
Jansenisterna upphörde slutligen att bedja i Jesu
namn; de bådo i Janssons namn. Mig synes som
dina ord om alliansen, såsom en makt emot allt det
onda, hafva en nära slägtskap med deras åsigter om
Janssons storhet. Vill du verkligen arbeta för dit
folks, ditt partis sanna frihet, så bortarbeta högmo-
det äfven på det hållet, och låtom oss komma derom
öfverens, att, antingen vi äro läsare eller icke läsare,
vi dock allesamman äro stoft och aska, och hafva intet
att berömma oss af, och undfå alltsammans af nåd,
utan vår förskyllan eller värdighet.
Stockholm den 29 Nov. 1855.
Din
J. Lundbergson.