De Ryska sympatierna i Förent: Staterna. Det har väckt mycken öfverraskning oci förundran, att det snart sagt enda landi verl den der man under det närvarande kriget eg nat Ryssland några allmännare sympatier, ä! den nordamerikanska unionen. Engelska tid ningen Economist belyser och förklarar dett: fenomen uti följande ganska märkliga artikel Vi frukta, att det icke kan förnekas, at uti den strid vi för närvarande föra mot jät tedespoten i Nord-Europa, äro känslor och önskningar hos en stor del af Förenta Sta ternas medborgare icke för utan emot oss Detta är förklarligt nog; dertill gifvas flera anledningar, af hvilka några äro aktningsvärda, andra åter i hög grad motsatsen. Ryssland och Amerika äro båda stora slafegare: båda ha omfattat en anfallsoch förstoringspolitik; båda invagga sig i drömmar om verldsvälde; den ena sträfvar efter öfvervälde i gamla verlden, den andra efter öfverherrskap i den nya. Hittills eger dem emellan ingen täflan rum, och kan heller icke under många kommande generationer uppstå, behöfver öfver hufvud taget aldrig inträda. De komma ingenstädes i konflikt med hvarandra: deras handelsintressen konkurrera ingenstädes med hvarandra och äro heller icke met hvar andra fientliga. Ryssarne ha dessutom gjort sig mycken möda att vinra amerikanarnes personliga välvilja, isynnerhet resandes och sbrikanters från den stora republiken; och ännu helt nyligen ha de bland de industriella intressena köpt sig en gyllene mening genom stora beställningar af maschiner, fartyg och andra amerikanska produkter. A andra sidan är Storbritannien, ehuru Amerikas bästa kund och intimaste affärsvän, tillika öfverallt dess handelsrival och farligaste konkurrent; och stark konkurrens är hos trångsinnade själar ofta fientlighetens moder. Äfven har hos amerikanarne den åsigt rotfästat sig, att vi äro högmodiga och herrsklystna, och de såge derföre icke ogerha om vi blefve förödmjukade. Vi vilja icke påstå, att sådana känslor äro allmänt rådande eller särdeles djupt rotade; — men de förefinnas hos en betydande del af folket, som emellertid skulle beklaga om vi blefve verkligen illa tilltygade eller beröfvade vår kraft; men som skulle glädjas om vi blefve duktigt slagna på fingrarne, utan att vår säkerhet eller vår frihet derigenom hotades. Men bland de mer aktningsvärda och bildade klasserna i Förenta Staterna kan den ifrågavarande bristen på Rå pati hufvudsakligen tillskrifvas två orsaker, hvilka vi hört anföras af amerikanarne sjelfva, och hvilka vi icke kunna anse vara i och för sig förnuftsvidriga. Till en början se de med oro och afund på det nära förbundet mellan England och Frankrike. Om dessa den