med 1 detta hänseende begagnat uttrycket: den aflidne konungens kända karaktern.) Likaledes har Sv. Tidningen icke haft något att anmärka vid den behöfliga erinfan;, att dess anklagelse, att: oppositionen velat öfverflytta en af. Carl Johan för, 40. år sedan begången föregifven nationalsynds förhatlighet på den nuvarande regenten, var.-en uppfinning utan grund. Vidare torde det förtjena, antecknas; att Svenska Tidningen icke. haft något att--säga om den anmärkningen angående den bekanta neutralitetsförKlaäringen, att dess sammanstämmighet med. den. danska af samma art, ,hvilken sedermera i förening med: de: påföljande rustningar, som danska ministeren vidtog, gifvit anledning till åtal för riksförräderi mot samma minister,; var en omständighet :somi, jemte denna förklarings egen beskaffehHet, kunde föranileda någon RER och misstroende, och detta vida..mer än tidningarnes käx,. Att neutralitetsförklarnigen i sigsjelf genom de dervid fogade bestärminelserna var mera i Rysslands än vestmakternas intresse, har Sv. Tidningen; på den punkt-sakerna nu stå; icke heller funnit löha mödan att söka förneka: Vidare, och detta är kanske det, vigtigaste här, torde det tillåtas antaga. att. Svenska Tidningen genom sin tystnad medgifvit, ätt vi uti a föregående insända artikeln riktigt uppfattat. såsom .det enda. motiv, för hvilket den skulle vilja gå in på ett krig; syftemålet att få bort tidningskäxet -— månne genominskränkning af. tryckfriheten? — att vinna .en ännu mer utvidgad makt åt. regeringen: och ökade löner åt armåen; samt att få fordringarne på inre reformer och ombyte af: rådgifvarepersonal att tystna. Slutligen kan insändaren ej underlåta att aflägga sin tacksägelse för det Svenska Pidningen gjort insändaren den hedern att likna honom inom några få. rader vid Wallenstein och Hannibal. kf Vi hafva ansett för en. grannlagenhetspligt emot Svenska Tidningens red, ehuru..omildt. den behandlat oss i uttrycken, at! framställa. detta för att lemna tillfälle till ytterligare besvarande om; den så för. godt: finner. Om vi hedras med ett-sådant-svar, så anhålles vänligen, att Svenska Tidningen ned detsamma täcktes förklara, om eller. hvarföre . dess, red. icke skulle anse Kronstadts bombardering och ryska Östersjöflottans förstöring redan I och för sig sjelf utgöra ett tilltäckligt stort mål, att det äfven. 1.och. för .sig sjelf, utan afseende på landvinningar, förtjenade Sverges medverkan? RA se kronan RR NORGE soc oe aln I dag ankommen, norsk. post, medförde tidningar: från .Christiania af:den 30 dennes.. Generäladjutant J: B. Krogh, f. d ädjutant hos H. M. Konungen. och f. d. kommendant på Akershus fästning, har den I dennesafgätt med döden i Christiania Han var född 1786 och var officer från 1803. Från 1836 var han kommendant -påAkershus fästning. År. 1853 firade han -sitt embetsjubileum och tog kört derefter afsked. a ; Christianiaposten polemiserar med: Morgenbladet och Aftenbladet uti krigsfrågan. I-en artikel i bladet för den 27 Nov: yttrar Christianiaposten : : . Under dessa omständigheter är det föga annat. än löjligt att föreställa sig: att. den norska: pressen hädanefter skulle arbeta på bibehållandet af neutraliteten. Huru dermed än:skall: tillgå; måste väl under hvad förutsättning: bom helst nu vara afgjordt, så ätt våra tidhingars vishet i alla fall kommer för sent! Hade de haft något att säga, skulle de ju Hå talat medan eller ihnan underhandlingarne egde rum i Stockholm. Men då tego de försigtigtvis, sannolikt af den ganska giltiga orsaken, att de insågo, att den tyngd de kunde: lägga i öfvervägandets vågskål knappast var så tung: som ett fjun. :Att-de dolde deiina sin: vanmakt genom grofva. inbördes otidigheter om sina egna bagateller, kan uttydås såsom dålig smak ellerstor klokhet; allteftersom läsaren behagar; men faktum är; ätt hvarken Morgenbladet eller Aftenbladet, gåfvo ett ljud ifrån sig om de utländska förhällandehd vid det tillfälle då neutralitetens bibehållande dagligen. diskuterades i Stockholm med anledning af Canroberts närvaro der. I händelse således norska folket bör förbereda sig på och göra sig förtroget med: tanken på neutralitetens upphörande; så blir äfven den första öfvertygelset, som tränger: sig på oss; den; att denna fi dring hår varit oundgänglig, och ätt tider hu är kommen då man måste välja sitt parti godvilligt och efter pröfning af hvad man anser våra rätt, hederligt och gagneligt, för att icke blifvå tvungen att sedermera, genom försummande af rätta stunden, störta sig på den sida som innehåller både. vanära och skada. så i I den ledande: artikel-i Times, hvilken. vi nyligen meddelade, och hvari denna tidning med så mycken klarhet framlade och: mot hvärändraafvågde de hufvudsakliga bevekelsegrunder som kunde hafva inflytande på då Skandinaviska nätionerhås uppträdande, slöt det sin jemförelse med denna förkläring: Det berör nu på hvad Sverge vill, göra.. I händelse det verkligen varit så, att en handling af det mest ingripande inflytande, på hela vår. verldsdels framtid. berodde ;på hvad vår. regering ville, då hade saken ställt sig på ett helt: annat sätt, -—— Ett val af den verldshistoriska betydelse som det ifrågavarande, beror i sjelfva verket icke: på den svensk-norska. regeringen eller från mågot så ringa antal persöner söm antingen ett kabinett eller en hel nation. Valet är bestämdt af en högre styrelse, som; framkallat ett sådant sammänträffande af omständigheter, sammanknutit alla. Europas, folkslags öden uti en. så olöslig kedja af förhållanden till hvarandra att den enskildes vilja måste underkasta sig. de;lagar, hvilka böra tro och hvilka vi vid detta tillfälle med större klarhet kunna se vara bestämda för det helas väl. Times uppställer niot hvårandra såson bestämda motiver för vår regering å ena sidan förvärfvandet af en säkerhet mot Rysslands lust att ounderlägga sig vårt land samt. uppnåtendet af en omera upphöjd ställning, och å andra sidan det dermed förbundna ansvaret. , Men Times nämner icke, hvad den har alla möjliga bevekelsegrunder ati förtiga, nemligen att ett anbud från makter, sådana som Frankrike och England, innehåller en uppfordran. att .förklarå sig jantihgen; man vill fara med eller emot. Det var väl således (hyilket också, den franske kejsaren mer än tillräckligt kungjorde den 13 November) mindre förbundet, som vår öfverlemnadt fill vårt val, utan frågan var med hvem för bundet skulle ingås. Vi ha också haft tillräcklig an ledning att öfvertyga oss om att Sverges inre förhållanden medföra synpönkter, som på en fosterlands sinnad konung bör verka med ännu större kraft än de utländska bevekelsegtunderna. Hös svenska folke: har uttalat sig den starkaste och ifrigaste öfvert gelse derom; attår 1812: Sverges fördel tillbäka