med 1 detta hänseende begagnat uttrycket:
den aflidne konungens kända karaktern.)
Likaledes har Sv. Tidningen icke haft nå-
got att anmärka vid den behöfliga erinfan;,
att dess anklagelse, att: oppositionen velat öf-
verflytta en af. Carl Johan för, 40. år sedan
begången föregifven nationalsynds förhatlig-
het på den nuvarande regenten, var.-en upp-
finning utan grund.
Vidare torde det förtjena, antecknas; att
Svenska Tidningen icke. haft något att--säga
om den anmärkningen angående den bekanta
neutralitetsförKlaäringen, att dess sammanstäm-
mighet med. den. danska af samma art, ,hvil-
ken sedermera i förening med: de: påföljande
rustningar, som danska ministeren vidtog, gif-
vit anledning till åtal för riksförräderi mot
samma minister,; var en omständighet :somi,
jemte denna förklarings egen beskaffehHet,
kunde föranileda någon RER och misstro-
ende, och detta vida..mer än tidningarnes käx,.
Att neutralitetsförklarnigen i sigsjelf genom
de dervid fogade bestärminelserna var mera i
Rysslands än vestmakternas intresse, har Sv.
Tidningen; på den punkt-sakerna nu stå; icke
heller funnit löha mödan att söka förneka:
Vidare, och detta är kanske det, vigtiga-
ste här, torde det tillåtas antaga. att. Svenska
Tidningen genom sin tystnad medgifvit, ätt
vi uti a föregående insända artikeln riktigt
uppfattat. såsom .det enda. motiv, för hvilket
den skulle vilja gå in på ett krig; syftemålet
att få bort tidningskäxet -— månne genomin-
skränkning af. tryckfriheten? — att vinna .en
ännu mer utvidgad makt åt. regeringen: och
ökade löner åt armåen; samt att få fordrin-
garne på inre reformer och ombyte af: råd-
gifvarepersonal att tystna.
Slutligen kan insändaren ej underlåta att
aflägga sin tacksägelse för det Svenska Pid-
ningen gjort insändaren den hedern att likna
honom inom några få. rader vid Wallenstein
och Hannibal. kf
Vi hafva ansett för en. grannlagenhetspligt
emot Svenska Tidningens red, ehuru..omildt.
den behandlat oss i uttrycken, at! framställa.
detta för att lemna tillfälle till ytterligare be-
svarande om; den så för. godt: finner. Om vi
hedras med ett-sådant-svar, så anhålles vän-
ligen, att Svenska Tidningen ned detsamma
täcktes förklara, om eller. hvarföre . dess, red.
icke skulle anse Kronstadts bombardering och
ryska Östersjöflottans förstöring redan I och
för sig sjelf utgöra ett tilltäckligt stort mål,
att det äfven. 1.och. för .sig sjelf, utan afse-
ende på landvinningar, förtjenade Sverges
medverkan? RA se
kronan RR
NORGE soc oe aln
I dag ankommen, norsk. post, medförde tid-
ningar: från .Christiania af:den 30 dennes..
Generäladjutant J: B. Krogh, f. d ädjutant
hos H. M. Konungen. och f. d. kommendant
på Akershus fästning, har den I dennesafgätt
med döden i Christiania Han var född 1786
och var officer från 1803. Från 1836 var han
kommendant -på- Akershus fästning. År. 1853
firade han -sitt embetsjubileum och tog kört
derefter afsked. a ;
Christianiaposten polemiserar med: Morgen-
bladet och Aftenbladet uti krigsfrågan. I-en
artikel i bladet för den 27 Nov: yttrar Chri-
stianiaposten : : .
Under dessa omständigheter är det föga annat. än
löjligt att föreställa sig: att. den norska: pressen hä-
danefter skulle arbeta på bibehållandet af neutralite-
ten. Huru dermed än:skall: tillgå; måste väl under
hvad förutsättning: bom helst nu vara afgjordt, så
ätt våra tidhingars vishet i alla fall kommer för
sent! Hade de haft något att säga, skulle de ju Hå
talat medan eller ihnan underhandlingarne egde rum
i Stockholm. Men då tego de försigtigtvis, sanno-
likt af den ganska giltiga orsaken, att de insågo,
att den tyngd de kunde: lägga i öfvervägandets våg-
skål knappast var så tung: som ett fjun. :Att-de
dolde deiina sin: vanmakt genom grofva. inbördes
otidigheter om sina egna bagateller, kan uttydås så-
som dålig smak ellerstor klokhet; allteftersom läsa-
ren behagar; men faktum är; ätt hvarken Morgen-
bladet eller Aftenbladet, gåfvo ett ljud ifrån sig
om de utländska förhällandehd vid det tillfälle då
neutralitetens bibehållande dagligen. diskuterades i
Stockholm med anledning af Canroberts närvaro der.
I händelse således norska folket bör förbereda sig
på och göra sig förtroget med: tanken på neutralite-
tens upphörande; så blir äfven den första öfvertygelset,
som tränger: sig på oss; den; att denna fi
dring hår varit oundgänglig, och ätt tider hu är
kommen då man måste välja sitt parti godvilligt
och efter pröfning af hvad man anser våra rätt, he-
derligt och gagneligt, för att icke blifvå tvungen att
sedermera, genom försummande af rätta stunden,
störta sig på den sida som innehåller både. vanära
och skada. så i
I den ledande: artikel-i Times, hvilken. vi nyligen
meddelade, och hvari denna tidning med så mycken
klarhet framlade och: mot hvärändraafvågde de huf-
vudsakliga bevekelsegrunder som kunde hafva in-
flytande på då Skandinaviska nätionerhås uppträ-
dande, slöt det sin jemförelse med denna förkläring:
Det berör nu på hvad Sverge vill, göra..
I händelse det verkligen varit så, att en handling
af det mest ingripande inflytande, på hela vår. verlds-
dels framtid. berodde ;på hvad vår. regering ville, då
hade saken ställt sig på ett helt: annat sätt, -——
Ett val af den verldshistoriska betydelse som det
ifrågavarande, beror i sjelfva verket icke: på den
svensk-norska. regeringen eller från mågot så ringa
antal persöner söm antingen ett kabinett eller en hel
nation. Valet är bestämdt af en högre styrelse, som;
framkallat ett sådant sammänträffande af omstän-
digheter, sammanknutit alla. Europas, folkslags öden
uti en. så olöslig kedja af förhållanden till hvarandra
att den enskildes vilja måste underkasta sig. de;la-
gar, hvilka böra tro och hvilka vi vid detta tillfälle
med större klarhet kunna se vara bestämda för det
helas väl. Times uppställer niot hvårandra såson
bestämda motiver för vår regering å ena sidan för-
värfvandet af en säkerhet mot Rysslands lust att
ounderlägga sig vårt land samt. uppnåtendet af en
omera upphöjd ställning, och å andra sidan det
dermed förbundna ansvaret. , Men Times nämner
icke, hvad den har alla möjliga bevekelsegrunder ati
förtiga, nemligen att ett anbud från makter, sådana
som Frankrike - och England, innehåller en uppfor-
dran. att .förklarå sig jantihgen; man vill fara med
eller emot. Det var väl således (hyilket också, den
franske kejsaren mer än tillräckligt kungjorde den
13 November) mindre förbundet, som vår öfverlem-
nadt fill vårt val, utan frågan var med hvem för
bundet skulle ingås. Vi ha också haft tillräcklig an
ledning att öfvertyga oss om att Sverges inre för-
hållanden medföra synpönkter, som på en fosterlands
sinnad konung bör verka med ännu större kraft än
de utländska bevekelsegtunderna. Hös svenska folke:
har uttalat sig den starkaste och ifrigaste öfvert
gelse derom; attår 1812: Sverges fördel tillbäka-