STOCKHOLM, den 3 Dec.
Så att Aftonbladet nu blifvit fredspredikant
å iövt prigt Hvem skulle hafva trott det, om
ej vissa högst trovärdiga organer inom pres-
sen så bestämdt förklarat sig veta det? -Upp-
gifter äro väl: litet: skiljäktigarisafseendepå
motifefHa till dem förmenta omvändälsary; i
det somliga veta att de blifvit uppräknåder
ryska. rublet andra åter i engelska sovereigns.
Lyckligtvis äro de organer som härmed jr
sina hjernor icke af den beskaffenhet att vi
med dem hafva något oskäl satt befatta oss;
med för sakensegen skull torde,ej vara :all-
deles ur vägen att. i korthet. erinra våra Jlä-
sare hvad vi förut yttrat:i ämnet. .
Vi Hafvå således yttrat, att det hosvestmak-
terna sjelfva visar sig. ett Dehof äf och en
längfan efter fred, och..att.deras regeringar
torde tveki att-af sinä folk begära ytterligare
uppoffringar för krigets fullföljändes innande
visat: att alla medel till -åstadkommande af
en fred i öfverensstämmelse med dessa län-
ders-ära-och-intressen blifvit förgäfves för-
sökta.) Krigen hafva vanligem def egenskas
pen med sig att kösta mynt, ja iden gra
att. eh, preussisk. monark, som förstodsig på
sådant; plägade: säga. att-krig fordrar, 1:0) pen-,
gar; 2:0) pengar och-3:o): pengar... Vissasall-
mänt kända företeälser i deh frafiskad och ers
gelska penningmark aden .ädagalägga en gene,
om ej just en. förle genhet, i allmänna? rö-
relsen ,. som. icke ön undgå, att i sam
manhäng med de ytterligt stebrade prisen
på lifsmedel utöfya sin. verkan på sin-
nesstämningen. .,,. Den , franske. kejsarens tal
vidindustriexpositionens afslutande innebar;
när det lästes i sitt sarminahhang; der tydiit
gaste erkännande at fredens nödvändighet för
civiliserade samhällen och: en- den. varmaste
uppfordrän till de ännu neutrala stäternas folk
att genom en möralisk påtryckning,, genom
det högljudda. uttalandet af sin öfvertygelsel
omFatt. orätfvisan. är på Rysslandsisidagtvinga
Ryssland till sådana eftergifter. som kunde
öppna en väg för fredens återställande) Fn
man såsom han beräknar val på förlandalla
sina drag,: och dessa ord, som vunno ett så
omätligt bifall, voro inigen-tom oratorisk. figur.
De riktades till utländningar, men de åsyftade I
äfven oeh icke minst fransmännen. Genom
den appell Han-gjört i sfredensyintressei skall I
han hafva vunnit desto större rätt till krigets
kraftiga fullföljande: På sarli sänt skall äfven
Englands regering kunna träda inför nästa sam-
manträdantde parlament. .medi.den förklaring,
attverida !vFägemotill-fred numera sär. ett-hjelte- 1
modigt och otfttöttligt fortsättande af kriget.
Eyckhigtviss, yttrade vi förliden tisdag, särb
desså makters. medel för Krigets-kraftiga full-
följandevämnuclångtifrånsuttömda Dedånga
och blodiga krigen under första franskarepu-
blikenh och Köjsärdölhet vik hvåd dessa makter
förmådde redan då; och Hvilka krafter Har öj
handelns - industiiens oerhörda utveckline!
under 40 då följande fredaår yttörligare labt
i deras händer? Deras Handel, -deras industri-
företag och först ocH främst omtanken om
deras? hatiöfalära! skola humefangörd def ound-
gängligt föf, deras regeringar att; Handla, med
kraft, och -samma opmion; som i England så
högljudt eftersträfvat freden:fört frådensskullj
skall måhända mot sin vilja finna! sig: tvims
gen att lika högljudt fordra: kriget för fredens
skull, sedan mån sett att den sednarå ej på an-
dta-vilkor sär att vinnas i -
Derföre. är det bökså alldeles fatärligt att
de -allieradö regeringarne på alla håll se sig
om efter förstärkningar för sitt förbund och
att getieraål Canröberts beskickning i mer eller
mihdre mån åsyftat att ihom kretsen af för-
bundet införa de förenade rikena, har man
knappast hört betviflas. ; Vi fotötsatte att det
till en början :endast kunde. hafva. varit fråga
ofir et uppfordrihg till Ryssland å7vår rege-
rings sida att antaga de allierades fredsvilkör,
ochyatts, först i Bändelse af Rysslands, vägran
att derpå ingå, de föreråde fikenas väprade
meHahkomst varit ifrågåställd. -Motorhöjlig:
Heten af en sådan Mellankötast- varesig? gö-
nöm föreställningar Eller med våpeng emedan
det förra slaget alltid skulle: förttsättwmMmöj-
ligheten -af-det sednare-— uppreser sig nu neu- ,
tralitetsifverii guand-meme, Under föregifvände
att Sverge icke skulle hufva någöt itresseri
striden, ingen anledning att.deri. taga. del, så
vida ej de allierade skulle-garanterav åt ross
återställåhdet ar Fitland med Gustaf Il Adolfs
gräns. Denna sats; född ögh fosträdaf Sven-
ska Tiddingens insändare och deras själafrän-
der, har genom. ett besynnerligt språng fått
ibsteg.4 lett bldd?som velat anses stås på den:
redikalå sidan; beh båda iparterna: förfäkta nu
sinoåsigt i intim. förening: Extremer. mötas
öfvär allt och i alla läBem, Och, vi. hafva ej
hellöf. här skäb att deröfver förvåna. oss För
vår del inåste vis hysaren alldeles. äfvikande
åsigt, af det enkla skäl aft. detta vilkor måste
för alltid! utestänga vårt land från vesternsför-
build) älldenstuhd :! sådana. garantier, hvarken
kunna af de allierade erbjudas eleraf Sverge
mottagas, nemligen så vida de skola hafva
något att innebära, förr än de. förra i sjelfva
verket gjort sig till herrar öfvet hela Finland,
ända tilbiStolbovdigränsen; och Idå:tordefhbjel-
en å vår sida befinnas temligen öfverflödig.
De meranämnde. vilkoren äro derföre enligt
vår åsigt det säkraste ankare för den skåndi-
näviska .nleuträlitefens:-fortbestånd, som -Ryss-
land någonsin kan önska sig.
sRygland är farligt för oss, emedan det har
en Höttå i Östersjön, hvarmed; det:ikan? göra
sig till mästare öfver våra öprovinger, Gottland
och, Öland, och kasta truppmassor öfver på
värt fästland. Sverges och hela nordens in-
tresse är ätt-dema sjömakt måtte tillintetgö-
RR AR
Mg KR TT SY
ED NL nn —
FINN EYg YET PG 1- RF SV LA