SPLugna er, madame, och gör mig mera rättvisa. Jag är icke nog inbilsk att tro, att ja skulle ingifva er en så hastig och för mig så smickrande passion. Det vigtigaste för mig :är icke verkligheten; det är skenet, Det är tillräckligt för min hämd och tillfredsställer mitt hat. En omöjlig hämd! Den har redan börjat, madame. Man skall icke tro det ? Han skall tro det, han! Min. Gud, min Gud! Denne man säger blott allt för sannt. Hvad skall jag göra? Hvad skall det blifva utaf mig? Huru skall jag undvika en så stor fara? utropade Florentine, nästan ifrån sina sinnen. Hon steg upp och ville fly, oförmögen att fördraga åsynen af den man som så oförskämdt hotade att störa hela hennes lifslugn, men hennes ögon slöto sig, hennes fötter veko undan; Kermer uppehöll henne och nedsatte henne vördnadsfullt i den länstol hon nyss Jemnat. Han öppnade dörren och ropade Thöreson. Mamsell,, sade han, madame de Barjolle behöfver hjelp. Låt taga bort de blommor som finnas öfverallt i rummet; deras starka lukt bar förorsakat er fru en svimning. Och han aflägsnade sig varsamt, i samma stund Florentine återfick sansningen. FJERDE KAPITLET. Få män äro så starka som deras hat. Då Kermer inkommit i sitt eget rum, dolde han icke för sig sjelf hela det förhatliga i sitt uppförande. Utur djupet af hans samvete uppsteg en röst som lät höra anklagande ord. Allt hvad som fanns af ära och ädelhet i hans hämdgiriga natur uppreste sig slutligen, och osynliga stämmor hviskade fill honom, att det var endast en feg man som kunde envisas att så plåga en försvarslös qvinna. nder detta samtal, som han förvandlat till en beständig tortur, hade Florentines skönhet uppenbarat sig för honom i hela sin glans och krönt henne med den tredubbla kronan af