han och Nikolaus så sent som 1841, hvilken
vi äfven sett i svenskt tryck upprepad.
När svenska trupper 1848 på rysk anmodan
sändes till Fyen och svenska folket efteråt
hade den välviljan att sjelf betala räkningen, så
kunde detta möjligen förklaras af den popularitet
som danska kriget då åtnjöt och af okunnig-
heten, då ännu, att mån gick Rysslands ären-
der. Men dönna tränsaktion kom: efter hand
i sin riktiga dager, och det danska vapenför-
bundet erbjöd ej längre någonting lockande
för tanken, sedan man så väl visste hvars
ärender det uträttadt;
Underhandlingarne och könventionen med
Danmark kunna således knappt på annat sätt
förklaras, än att man här, med kännedom : af
kejsar Nikolai stolta och envisa lynne, insåg
oundvikligheten af ett krig mellan honom och
vestmakterna och derföre på förhand ville
sätta sig i säkerhet mot alla de sollicitätioner
och förslag man kunde förutse från vestmak-
ternas sida, och, på samma gång man med
händerna bundna af den danska konventionen,
höll sig sjelf alldeles otillgänglig för alla så-
dana frestelser, tillika, genom förebringandet
af konventionen med Danmark, sjelft i bak-
grunden: understödt af Preussen och Bambergs-
ligan, afhålla vestmakterna från allvarsam-
mare uppfordringar,. genom utsigten att Sverge,
liksom Danmark, då skulle ega en giltig för-
anledning att formligen ställa sig på Rysslands
sida. Endast genom en öppen och bevisande
förklaring af denna könvention torde Svenska
Tidningen kunna till fullo öfvertyga allmän-
heten oms: neutralitetsförklaringens afsigt att
bereda lika stora fördelar åt båda de stridande
parterna. !
Detsamma gäller också om samtliga rust-
ningarne :här och i Danmark. De aftalade
gemensamma operationerna afvisa på förhand den
tänkbara invändningen att Danmark möjligen
åtagit sig neutralitetens försvarande mot vest-
mäåkterna och Sverge mot Ryssland. Från Ryss-
land. hotades neutraliteten af ingen fara, och
inga sollicitationer derifrån voro heller tänkbara,
då ryska: czaren så väl visste att svenska riks-
dagen aldrig skulle votera en skilling till ett
krig mot vestmakterna. Men rustningarne
voro riktade.mot påtryckningarne, från hvilket
håll de: måtte komma, - och de kunde komma
endast. från ett håll; således voro rustnin-:
arne också riktade mot detta enda håll. - Detta
afvå Danmarks ministrar, både Bille och
Hansen, öppet erkänt; och att denna bekännelse
äfven gäller: våra rustningar; är en sölklar
följd af: Konventionen.
I sinä försök att påbörda oppositionen en
rent dynastisk -;karakter, som den.icke har, och
som vi fryggt kunna: säga ;att den här ilandet
aldrigaf sig sjelf skall antaga,förklarar Svenska
Tidningen jeniväl, att i afseende på :återstäl-
landet af regeringens anseende ingenting skulle
vinnäs genom de nu varande rådgifvarnes af-
gång och ersättande. med. andra. - Mins Sv.
Tidningen huru bevekligt -hoi. i början af
förra året bäd hos riksdagen för; den nu va-
rande -uppsättningen, att den. skulle få sitta:
var, utan all dess förskyllan eller värdighet, en-
dast för att ej göra någon rubbning under ett
så oroligt tidskifte? Nu deremot, då allt är
lugnt och-inga ryska noter hota vår välsig-
nade neutralitet, . nu heter det att ett ombyte
af rådgifvare icke skulle gagna tillnågot, icke
tjena att återställa förtroendet och åter lyfta
regeringens anseende. Påhittet är annars ej
så dumt. . Om ett. ombyte skedde på det vi-
set, att de lediga platserna intoges af vissa
personligheter, hvilka vid riksdagarne utmärkt
sig för sina stora ord och små handlingar, som,
med enoncerande af granna liberala principer,
och det grymmaste misstroende till rådgif-
varne, på samma gång stäcse varit de mju-
kaste i ryggen för den oföränderliga viljan
och de beredvilligaste redskapen att fira för-
soningsfester och votera förtroendeanslag; —
då vore. visserligen ingenting vunnet med en
ministerförändring, som hela landet då såge be-
tyda ingenting annat än ett afläggande af ut-
slitna kläder och ett påtagande af nya med
samma snitt. Vore det åter meningen att till
rådgifvare välja verkligt sjelfständiga män,
som : hade folkets förtroende, som före-
nade vilja och förmåga. att ärligt genomföra
hvad de åtoge sig, och icke genom uppskju-
tande och subreptioner neutraliserade hvarje
sambhälligt framsteg som de högtidligt förbun-
dit sig att befrämja, — då kunde det väl ändå
förtjena att göra ett försök.
— Statskontoret har under. den 13 inneva-
rande månad afgifvit följande berättelse om
årsväxten år 1855: