börjat anlägga jemvägar, dessa ock måste utsträckas till hvarje större del af landet, der lokåla och öfriga förhållanden göra deras anläggande möjligt och önskvärdt, äfvensom att arbetet, så vidt möjligt är, samtidigt företages på skilda punkter, så att de fördelar, jernvägarne åstadkomma, någorlunda jemnt fördelas, och ej industriens lifvande inom en ort medför dess undergång inom en annan. Äfven utan den ringaste statsekonomiska underbyggnad, äfven med det mått af hufvud och insigter. som gör högvälborna menniskor företrädesvis lämpliga för hofgunst, kammarherrenycklar och hvad som, enligt det närvarande systemet, är dessas hödvändiga korolarium; landshöfdingeoch andra höga administrativa platser; — äfven med den anspråkslösaste grad af sundt menniskoförstånd borde väl ingen nu för tiden yttra en sats lik den ofvan anförda kursiverade, lånad, som det synes, ur någotbedagadt. orakel från: merkantilsystemets blomstringsdagar och, fullt, värdig att ställas i jemnbredd med det af. förvildade hopar stundom uppstämda .skränet. om samhällets närare och läraren... Vet hr: grefve Hamilton ej händelsevis, att när man vill spinna en tråd, så börjar man i ena ändan och ej på midten? På samma sätt och af samma orsak begynner klokt folk i andra länder att bygga jernbanor från slutpunkterna, eller åtminstone från vissa naturliga utgångspunkter vid hamnar eller andra Jernbanor, helt simpelt af den anledning att de eljest icke skulle kunna byggas, då hvarje färdig del -genast tages i anspråk att underlätta arbetets fortsättning. Den skenbart gränslösa lättsinnighet, hvarmed en så falsk och farlig sits blifvit utkastad såsom ett , gäsningsämne i sinnena, skulle lätt kunna bringa någon på den förmodan, att hr grefven här, efter skriftens bud, parat dufvans oskuld med ett visst annat djurslags kända politika finess, och att en maktens guldgossesom han alltför väl känner hvad den svenska afunden duger till, för att ej vilja göra vederbörande ett handtag för nästa riksdag, som. hotar att medföra så många för allenastyrandet betänkliga diskussionsämnen, hvilka -endast. kunna: paralyseras genom att utkasta några rätt giftiga trätofrön mellan reprosentonierna från de särskilda provinserna. ngenting vore dertill tjenligare än de lokala partikularintressenas För en skickligt organiserad jernvägsträta kunde ständerna glömma både dechargebetänkandet, neutralitetsfrågan. prinsregeringen och tryckfrihetskuppen, och alla regeringens anslagsfrågor, de största som de minsta, skulle slinka igenom under det förbittrade grälet om köttstycket som man släppt för skuggan. I ett land, der ståndssplitet och provinssplitet äro genomgående mörka drag i istorieny har det alltid lyckats makten att taga det ena partiet till slagträ mot det andra och göra sig till ensam herre på platsen. Våra ständer hafva sett nog: af-dylika tilltag för att de borde vara varnade, Nu är det deras eget fel om de ej äro uppmärksamma. Huru långt annorlunda, huru värdigt, försonligt och fosterländskt yttrar sig i denna fråga Östgötha Correspondentens egen redaktion, i-numret för den 3 November. Med anledning af det stora förestående jernvägsmötet i Linköping den 14 nästkommande December söker denna tidning, i stället att höja krigsropen mot dem som nitälska för banans dragning norr om Mälaren, att på ett ädelt och manligt sätt elda och sammanhåälla provinsens invånare till:gemensamma bemödanden till att hufvudsakligen med egna krafter åstadkomma den jernbana hvaraf landskapet i första rummet -har: behof, nemligen mellan Wettern och. Bråviken, med ändpunkterna Wadstena och Norrköping. Ett så vackert bemödande skulle ej förgäfves räkna på det allmännas intresse och understöd. Det är sannt, att en dylik plan, i mindre skala, förut strändat, och att det braskande sätt hvarpå den då utbasunades efteråt väckt något löje; men detta faller ej på provinsens invånare, hvilka måbända nog mycket stödde sig på hvad de då ännu togo för en ledande kraft. Östergötland har inom sig stora krafter, både andliga och materiella; dess städer hafva gått framåt med stora steg, liksom dess landtbruk, allt genom folkets egen inneboende kraft och duglighet; men Östergötland behöfver göra en stor ansträngning för att afskudda sig. smygbränningens besmittelse, hvaråt, dess styrelses oefterrättlighet gifvit en så förfärande blomstring. Medlet är funnet: att. öppna en lätt och billig transportväg för Skenninge-slättens spanmålsöfverflöd till den uppblomstrande exporthamnen vid Norrköping. Vi förbigå alla andra stora. saker som skulle vinnas genom en sådan jernväg, anlagd af provinsen sjelf, om också med låneunderstöd af staten; dessa saker behjertas nog af provinsens upplysta befolkning våra påpekningar förutan. Men ett måste vierinra: på denna Jernvägariksdags hållning beror till en ej ringa del den nästa stora riksdagens öde: om folkrepresentationen skall : handla med kraft, allvar och enighet, såsom det höfves ett ädelt folks ombud; eller om de skola uppoffra det allmännas väl för lokala fördelar — eller hvad de såsom sådana anse — om de skola i egennyttans förblindelse slita hvarandra i stycken och låta spillrorna af sin frihet uppsamlas af dem som dertill alltid finnas lystna och redo. — Om utgången af erkebiskopsvalet i Göteborgs stift förmäles på telegrafväg, att biskop Js Butsch erhållit 1:sta, biskop Reuterdahl 2:drals och domprosten Thomander 3:dje rummet. s — I Linköpings domkapitel har erkebiskopsrö