börjat anlägga jemvägar, dessa ock måste ut-
sträckas till hvarje större del af landet, der
lokåla och öfriga förhållanden göra deras an-
läggande möjligt och önskvärdt, äfvensom att
arbetet, så vidt möjligt är, samtidigt företages
på skilda punkter, så att de fördelar, jernvä-
garne åstadkomma, någorlunda jemnt fördelas,
och ej industriens lifvande inom en ort medför
dess undergång inom en annan. Äfven utan
den ringaste statsekonomiska underbyggnad,
äfven med det mått af hufvud och insigter.
som gör högvälborna menniskor företrädesvis
lämpliga för hofgunst, kammarherrenycklar
och hvad som, enligt det närvarande systemet,
är dessas hödvändiga korolarium; landshöf-
dinge- och andra höga administrativa plat-
ser; — äfven med den anspråkslösaste grad
af sundt menniskoförstånd borde väl ingen nu
för tiden yttra en sats lik den ofvan anförda
kursiverade, lånad, som det synes, ur någotbe-
dagadt. orakel från: merkantilsystemets blom-
stringsdagar och, fullt, värdig att ställas i jemn-
bredd med det af. förvildade hopar stundom
uppstämda .skränet. om samhällets närare och
läraren... Vet hr: grefve Hamilton ej händelse-
vis, att när man vill spinna en tråd, så börjar
man i ena ändan och ej på midten? På sam-
ma sätt och af samma orsak begynner klokt
folk i andra länder att bygga jernbanor från
slutpunkterna, eller åtminstone från vissa na-
turliga utgångspunkter vid hamnar eller an-
dra Jernbanor, helt simpelt af den anledning
att de eljest icke skulle kunna byggas, då hvarje
färdig del -genast tages i anspråk att underlätta
arbetets fortsättning. Den skenbart gränslösa
lättsinnighet, hvarmed en så falsk och farlig
sits blifvit utkastad såsom ett , gäsningsämne
i sinnena, skulle lätt kunna bringa någon på
den förmodan, att hr grefven här, efter skrif-
tens bud, parat dufvans oskuld med ett visst
annat djurslags kända politika finess, och att
en maktens guldgossesom han alltför väl känner
hvad den svenska afunden duger till, för att
ej vilja göra vederbörande ett handtag för nästa
riksdag, som. hotar att medföra så många för
allenastyrandet betänkliga diskussionsämnen,
hvilka -endast. kunna: paralyseras genom att
utkasta några rätt giftiga trätofrön mellan re-
prosentonierna från de särskilda provinserna.
ngenting vore dertill tjenligare än de lokala
partikularintressenas För en skickligt organi-
serad jernvägsträta kunde ständerna glömma
både dechargebetänkandet, neutralitetsfrågan.
prinsregeringen och tryckfrihetskuppen, och
alla regeringens anslagsfrågor, de största som
de minsta, skulle slinka igenom under det för-
bittrade grälet om köttstycket som man släppt
för skuggan. I ett land, der ståndssplitet och
provinssplitet äro genomgående mörka drag i
istorieny har det alltid lyckats makten att
taga det ena partiet till slagträ mot det an-
dra och göra sig till ensam herre på platsen.
Våra ständer hafva sett nog: af-dylika tilltag
för att de borde vara varnade, Nu är det de-
ras eget fel om de ej äro uppmärksamma.
Huru långt annorlunda, huru värdigt, för-
sonligt och fosterländskt yttrar sig i denna
fråga Östgötha Correspondentens egen redak-
tion, i-numret för den 3 November. Med
anledning af det stora förestående jernvägs-
mötet i Linköping den 14 nästkommande De-
cember söker denna tidning, i stället att höja
krigsropen mot dem som nitälska för banans
dragning norr om Mälaren, att på ett ädelt
och manligt sätt elda och sammanhåälla pro-
vinsens invånare till:gemensamma bemödanden
till att hufvudsakligen med egna krafter åstad-
komma den jernbana hvaraf landskapet i för-
sta rummet -har: behof, nemligen mellan Wet-
tern och. Bråviken, med ändpunkterna Wad-
stena och Norrköping.
Ett så vackert bemödande skulle ej förgäf-
ves räkna på det allmännas intresse och un-
derstöd. Det är sannt, att en dylik plan, i
mindre skala, förut strändat, och att det bra-
skande sätt hvarpå den då utbasunades efteråt
väckt något löje; men detta faller ej på pro-
vinsens invånare, hvilka måbända nog myc-
ket stödde sig på hvad de då ännu togo för
en ledande kraft. Östergötland har inom sig
stora krafter, både andliga och materiella; dess
städer hafva gått framåt med stora steg, lik-
som dess landtbruk, allt genom folkets egen
inneboende kraft och duglighet; men Öster-
götland behöfver göra en stor ansträngning
för att afskudda sig. smygbränningens besmit-
telse, hvaråt, dess styrelses oefterrättlighet gif-
vit en så förfärande blomstring. Medlet är
funnet: att. öppna en lätt och billig transport-
väg för Skenninge-slättens spanmålsöfverflöd
till den uppblomstrande exporthamnen vid
Norrköping. Vi förbigå alla andra stora. sa-
ker som skulle vinnas genom en sådan jern-
väg, anlagd af provinsen sjelf, om också med
låneunderstöd af staten; dessa saker behjertas
nog af provinsens upplysta befolkning våra
påpekningar förutan. Men ett måste vierinra:
på denna Jernvägariksdags hållning beror till
en ej ringa del den nästa stora riksdagens öde:
om - folkrepresentationen skall : handla med
kraft, allvar och enighet, såsom det höfves
ett ädelt folks ombud; eller om de skola upp-
offra det allmännas väl för lokala fördelar —
eller hvad de såsom sådana anse — om de
skola i egennyttans förblindelse slita hvaran-
dra i stycken och låta spillrorna af sin frihet
uppsamlas af dem som dertill alltid finnas
lystna och redo.
— Om utgången af erkebiskopsvalet i Gö-
teborgs stift förmäles på telegrafväg, att biskop Js
Butsch erhållit 1:sta, biskop Reuterdahl 2:drals
och domprosten Thomander 3:dje rummet. s
— I Linköpings domkapitel har erkebiskops-
rö