LITTERATUR. Nordisk Universitets-Tidskrift. Tredje Hefte, udgivet af G. A. Krogh. 1855 Christiania. Hvartdera af de fyra skandinaviska universiteterna skall som bekant årligen kontribuera ett häfte till den gemensamma Nordiska Universitetstidskriften. Christianiahäftet för i år är numera tillgängligt i den svenska bokhandeln. Det innehåller uppsatser dels af norrmän, dels af danskar, om hvilka uppsatser kan sägas att de allesammans lämpa sig rätt väl för tidskriftens ändamål (eller 1 alla händelser bättre än åtskilliga i de föregående häftena: om stjernbimmeln, kung Lear o. 8. v), för så vidt de alla röra sig kring nordiska ämnen och behandla Skandinaviens natur samt historiska och litterärhistoriska förhållanden. Vi instämma emellertid gerna i den önskan, som blifvit uttalad af en aktad norsk författare, att denna tidskrift, som ju är ämnad att vara en organ för sträfvandet till nordisk enhet, måtte specielt egna sig åt sådana uppsatser som tjena till att i ett eller annat hänseende, inom det ena eller andra området, närmare utveckla och praktiskt genomföra denna idå, för hvilken det allt mera börjar bli tid att från de allmänna sympatiernas och de rymliga ordasättens krets tränga sig ned uti de speciella sfererna af den praktiska verkligheten. Några sådana uppsatser ha visserligen i tidskriften förekommit, t. ex. Martin Hamerichs förträffliga artikel i första häftet; men det långt öfvervägande utrymmet (som dock med en sådan mängd medarbetare och en så vidlyftig redaktionsapparat synes vara mycket knappt tilltaget) har dock upptagits af artiklar, som kunnat erhålla passande plats i någon af de tidskrifter för särskilda litterära fack, som förut existera i Skandinavien. Detta häfte innehåller följande längre artiklar: 1) Om det norske Universitets og dets Observatoriums Oprindelse, af prof. Chr. Hansteen. Den berömde och älskvärde veteranen bland Norges vetenskapsmän skildrar här i den lifliga och populära stil som den bildade allmänheten känner af hans reseskildringar i Siberien, det norska universitetets första uppkomst och utveckling. Författaren blef sjelf vid universitetets stiftelse utnämnd till dess förste lektor i använd matematik, och särdeles intressant är det att följa den utveckling observatoriet under honom genom många mödor och svårigheter erhållit, ifrån det lilla 8kantiga trähus han 1845 förmådde det akademiska kollegiet att uppbygga och i hvilket han uppställde några sammanlånade gamla och skröpliga instrumenter — till det nuvarande observatoriet, som blef färdigt 1833 och som för närvarande är det bäst utrustade vid de fyra skandinaviska universiteterna. Prof. Hansteen yttrar till slut: Man tror vanligen utt det är lättare att förmå en absolut regering till att understödja konster och vetenskaper än en folkrepresentation, som är sammansatt af en blandad samling af till en del obildade eller med vetenskaperna föga förtrogna män. Hvad konsterne angår kan det kanske vara sannt; ty furstarne önska ofta att omgifva sig med en viss glans; men hvad veenskaperna angår, håller denna förutsättning icke alltid stick, Det norska universitetet har åtminstone den största anledning till att vara tacksamt för den liberalitet hvarmed det i alla hänseenden af storthinget blifvit utrustadt. 2) De danske Heder og deres Dannelse, af cand. juris J. B. Barth. Denna äthandling var egentligen bestämd att bilda inledningen