LITTERATUR.
Nordisk Universitets-Tidskrift. Tredje Hefte,
udgivet af G. A. Krogh. 1855 Christiania.
Hvartdera af de fyra skandinaviska univer-
siteterna skall som bekant årligen kontribuera
ett häfte till den gemensamma Nordiska Uni-
versitetstidskriften. Christianiahäftet för i år är
numera tillgängligt i den svenska bokhan-
deln. Det innehåller uppsatser dels af norr-
män, dels af danskar, om hvilka uppsatser
kan sägas att de allesammans lämpa sig rätt
väl för tidskriftens ändamål (eller 1 alla hän-
delser bättre än åtskilliga i de föregående häf-
tena: om stjernbimmeln, kung Lear o. 8. v),
för så vidt de alla röra sig kring nordiska
ämnen och behandla Skandinaviens natur samt
historiska och litterärhistoriska förhållanden.
Vi instämma emellertid gerna i den önskan,
som blifvit uttalad af en aktad norsk förfat-
tare, att denna tidskrift, som ju är ämnad att
vara en organ för sträfvandet till nordisk en-
het, måtte specielt egna sig åt sådana uppsat-
ser som tjena till att i ett eller annat hän-
seende, inom det ena eller andra områ-
det, närmare utveckla och praktiskt ge-
nomföra denna idå, för hvilken det allt
mera börjar bli tid att från de allmänna sym-
patiernas och de rymliga ordasättens krets
tränga sig ned uti de speciella sfererna af den
praktiska verkligheten. Några sådana upp-
satser ha visserligen i tidskriften förekom-
mit, t. ex. Martin Hamerichs förträffliga arti-
kel i första häftet; men det långt öfvervä-
gande utrymmet (som dock med en sådan
mängd medarbetare och en så vidlyftig re-
daktionsapparat synes vara mycket knappt
tilltaget) har dock upptagits af artiklar, som
kunnat erhålla passande plats i någon af de
tidskrifter för särskilda litterära fack, som
förut existera i Skandinavien.
Detta häfte innehåller följande längre ar-
tiklar:
1) Om det norske Universitets og dets Ob-
servatoriums Oprindelse, af prof. Chr. Han-
steen. Den berömde och älskvärde veteranen
bland Norges vetenskapsmän skildrar här i
den lifliga och populära stil som den bildade
allmänheten känner af hans reseskildringar i
Siberien, det norska universitetets första upp-
komst och utveckling. Författaren blef sjelf
vid universitetets stiftelse utnämnd till dess
förste lektor i använd matematik, och särde-
les intressant är det att följa den utveckling
observatoriet under honom genom många mö-
dor och svårigheter erhållit, ifrån det lilla 8-
kantiga trähus han 1845 förmådde det aka-
demiska kollegiet att uppbygga och i hvilket
han uppställde några sammanlånade gamla
och skröpliga instrumenter — till det nuva-
rande observatoriet, som blef färdigt 1833
och som för närvarande är det bäst utrustade
vid de fyra skandinaviska universiteterna. Prof.
Hansteen yttrar till slut: Man tror vanligen
utt det är lättare att förmå en absolut rege-
ring till att understödja konster och veten-
skaper än en folkrepresentation, som är sam-
mansatt af en blandad samling af till en del
obildade eller med vetenskaperna föga för-
trogna män. Hvad konsterne angår kan det
kanske vara sannt; ty furstarne önska ofta att
omgifva sig med en viss glans; men hvad ve-
enskaperna angår, håller denna förutsättning
icke alltid stick, Det norska universitetet har
åtminstone den största anledning till att vara
tacksamt för den liberalitet hvarmed det i
alla hänseenden af storthinget blifvit utru-
stadt.
2) De danske Heder og deres Dannelse,
af cand. juris J. B. Barth. Denna äthandling
var egentligen bestämd att bilda inledningen