af den nationalskuld som tillkommit genom
Annas och Wilhelms krig och, som vida öfver-
skred det belopp HVarunder Frankrike nu
dignade. Hela denna hemlighet förklarades
snart till hans stora tillfredsställelse af Law.
Denne påstod dessutom, att England stannat
vid sjelfva tröskeln till en konst, i stånd att!
uppdaga källor till en outtömlig national-
rikedom. Hertigen bländades af hans ly-
sande förespeglingar och lyckade framställ-
ningssätt samt tog för afgjordt att hanfull-
komligen begrep sitt system. Desmarets,
finanministern, var ej så lätt narrad. Han
påstod Laws föreslagna plan vara mera
förderflig än någon af de olycksbringande
medel styrelsen hittills nödgads tillgripa. Den
gamle konungen Ludvig XIV afskydde också
alla nya påhitt, särdeles de, som kommo från
rivaler på andra sidan Kanalen; således för-
kastades alldeles förslaget af en bank.
Law qvarstannade någon tid i Paris, fö-
rande ett muntert och yppigt lefnadssätt, tack
vare hans vackra utseende, lätta väsende, böj-
liga lynne samt en faraobank han upprättat.
Hans angenäma vistelse stördes dock slutligen
af ett bud från polisministern dArgehson,
som-ålade honom att lemna Paris, tilläggande
såsom skäl för sin anmaning att han var nå-
got för mycket skicklig i det spel han infört.
Under flera efterföljande år ombytte: han
vistelseort, från den ena staden till den andra,
i Italien och Tyskland, erbjudande sin stora:
finansplan åt hvarje -hof han besökte, men
utan framgång. Hertigen af Savoyen, Victor
Amadeus, sedermera konung af Sardinien,!
blef mycket öfverraskad af hans plan; men
efter att hafva tagit den i närmare betrak-!
tand: svarade han: Jag är ej nog mäktig!
för att våga ruinera migp.
Laws omvexlande och äfventyrliga lif samt
de tvetydiga medel han använde för sitt un-:
derhåll,å nemligen högt och alltid lyckligt
spel, kastade ett moln af misstankar öfver!
honom hvart han tog vägen och gjorde att:
han blef utdrifven från de halft aristokratiskt!