af den nationalskuld som tillkommit genom Annas och Wilhelms krig och, som vida öfverskred det belopp HVarunder Frankrike nu dignade. Hela denna hemlighet förklarades snart till hans stora tillfredsställelse af Law. Denne påstod dessutom, att England stannat vid sjelfva tröskeln till en konst, i stånd att! uppdaga källor till en outtömlig nationalrikedom. Hertigen bländades af hans lysande förespeglingar och lyckade framställningssätt samt tog för afgjordt att hanfullkomligen begrep sitt system. Desmarets, finanministern, var ej så lätt narrad. Han påstod Laws föreslagna plan vara mera förderflig än någon af de olycksbringande medel styrelsen hittills nödgads tillgripa. Den gamle konungen Ludvig XIV afskydde också alla nya påhitt, särdeles de, som kommo från rivaler på andra sidan Kanalen; således förkastades alldeles förslaget af en bank. Law qvarstannade någon tid i Paris, förande ett muntert och yppigt lefnadssätt, tack vare hans vackra utseende, lätta väsende, böjliga lynne samt en faraobank han upprättat. Hans angenäma vistelse stördes dock slutligen af ett bud från polisministern dArgehson, som-ålade honom att lemna Paris, tilläggande såsom skäl för sin anmaning att han var något för mycket skicklig i det spel han infört. Under flera efterföljande år ombytte: han vistelseort, från den ena staden till den andra, i Italien och Tyskland, erbjudande sin stora: finansplan åt hvarje -hof han besökte, men utan framgång. Hertigen af Savoyen, Victor Amadeus, sedermera konung af Sardinien,! blef mycket öfverraskad af hans plan; men efter att hafva tagit den i närmare betrak-! tand: svarade han: Jag är ej nog mäktig! för att våga ruinera migp. Laws omvexlande och äfventyrliga lif samt de tvetydiga medel han använde för sitt un-: derhåll,å nemligen högt och alltid lyckligt spel, kastade ett moln af misstankar öfver! honom hvart han tog vägen och gjorde att: han blef utdrifven från de halft aristokratiskt!