Både till myckenhet och godhet öfverträffar
detta års skörd fjolårets.
Exponenternas länge: omtalade fest för prins
Napoleon försiggick d. 15 d-nnes i Hötel du
Louvre. Den bästa ordning synes icks ha
varit rådande vid tillfället, så att bland annat
samtl ga gästerna, 850 till antalet, måste till
sist begifva sig bort utan öfverrockar, hvilka
först påföljande dag kunde utb-kommas.
Efter många tvister mellan tidningarne hu-
ruvida hr von Prokesch-Osten haft något di-
plomatiskt uppdrag vid det besök hån nyii-
gen gjorde i Paris, har man nu slutligen, uti
en i Constitutionnel, meddelad not, fått-.en be-
stämd officiel uppgift, att hr v. Prokesch all-
deles icke haft något uppdrag till hofvet i
Tuilerierna.
E3På kajer i Boulogne kommer att uppresas
en minnesvård till erinran af drottning Victo-
rias besök i denna stad.
Från Paris skrifves af den 20 Oktober:
Kejsarinnan köpte för någoa tid edan Hö-
tel Lauriston på Champs Elysåes till bostad
åt sin mor, grefvinnan Montijo och sin syster,
hertiginnan af Alba, På den till hotellet hö-
rande tomten stå nägra byggnader, i hvilka
en bryggare, vid namn Magnier, samt en hr
Genest, egare till ett diorama, som förestäl-
ler Odessas oombardement, drifva affärer. I
det med dessa personer uppgjorda kontraktet
var det sipuleradt att de skulle flytta efter
6 månaders uppsägning, och som de af dem
innebafda byggnaderna vanställa hotellets ut-
seeride, blefvo de i vederbörlig tid uppsagda
tili flytining den 1 Oktober. Men de brydde
vig ej om att flytta och ha ej heller sedan
deks visat någon lust att göra det. Följakt-
ligen gjordes ä H.M. Eugenie Marie de Guz-
mans, grefvinna af Teba och kejsarinna af
Frankrike, vägnar en ansökan nos presidenten
för civiltribunalet om rättighet att vräka Mag-
nier och Genest samt att få nedrifva de af
dem innehafda byggnaderna. De begge hy-
reggästerna inställde sig ej, och presidenten
förklarade att i händelse de ej inom tjugu-
fyra tinmar flyttade, skulle kejsarinnan vara
berättigad att låta drifva ut dem med våld,
bortflytta deras saker och nedrifva de af dem
inshafda byggnaderna, allt på deras bekost-
nad.
Den internationella associationen för enhet
i vigt, mått och mynt har uti sin den 16 d:s
i Paris bållna generalförsamling fattat följande
beslut: 1:0 Att det skulle vara af högsta vigt
att uppmuntra till offentliggörandet af ett verk,
som uti ett ioskränktare omfång samt uti en
klar och koncis form lemnade en historia och
en jemförande öfversigt af de olika systemen för
vigt, mått och mynt inom verldens hufvudländer,
och som på komitens iöranstaltande måste öf-
versittas på alia de inom associationen re-
presenterade nationer. 2:0o Att till detta än-
damål, och för att försäkra sig om verkets
fullkomliga noggrannhet, uppmanas de associa-
tionen bildande komitåer på förhand att lerana
alla de notiser, hvilka af dem kunna fordras
rörande vigt, måst och mynt i det land, hvil-
ket de tillhöra, jemte uppgift på dessa vig-
ters, måtts och mynts värde i det metriska
systomets vig, roått och mynt, såsom grund-
val för den allmänna jemförelsen. 3:o Att
hvarje komit uti det land, der den skall
konstituera sig, skall använda alla i dess makt
stående medel, isynnerhet de som erbjudas
densamma af lokalpressen, till att upplysa
allmänna opinionen och förbereda sammanträ-
dandet af en officiel, internationel kongress,
med uppdrag att lösa det problem gom utgör
associationens ändamål. 4:o Att ända till
sammankallandet af denna kongress komitens
medlemmar skola uppbjuda allt för att verka
derhän, att i offentliga och enskilda beräk-
ningar och statistiska tabeller uppgifterma pål
värdet af landets vigt, mått och mynt må be-
ledssgas af deras rediktion till det metriska
systemets vigt, mått och mynt, så att det må
finnas en för alla folk gemensam jemförelse-
punkt. Hr James Yates hade önskat bifo-
gandet af följande paragraf: att då flere na-
tioner hafva till balt för sitt guld- och
silfvermynt antagit 9904, fint, så skulle
det vara nyttigt för ett allmänt myntsystemz
antagande, om alla nationer förenade sig
i afseende på halten, och om komitåerna
för detta ändamål hos sina respektive rege-
ringar vidtoge de för vinnandet af detta re-
sultat lämpliga mått och steg. Efter en län-
gre diskussion uttalade en stor del af leda-
möterna den åsigt, att den af hr Yates fram-
ställda id implicite innebureg i den redan
antagpa S 3, och att den nya parsgrafen der-
före syntes vara öfverflödig. Hr Yates, som
önskade att foga sig efter försaralingens önsk-
ningar, skyndade att återtaga sitt förslag. Hr
Hippolyte Reut uppläste derpå i hr Ranon de
Sagras namn ett så lydande förslag: Att ex
permanent, internationel komit ofördröjligen
skulle konstituera sig, och så vidt möjligt
vore sammansättas af ledamöter tillhörande
de inom associationen representerade länder.
Detta förslag antogs.
ENELAND.
Drottningen återkom den 17 dennes från
Skottland till London, derifrån hon oförtöf-
vadt for vidare till Windsor.
Af de i dag ingångna äld-e tidningarne er-
far man, att den af o:s i går omförmälda åt-