kostnad, hissa segel och bege sig ut att söka denna beliga ö. Det kunde ej bli någon särdeles lång färd, ty, enligt den väderdrifne skepparens uträkning, skulle den ligga ungeför vid samma latitud som Canarieöarne, hvilka vid denna tid, då Nya verlden ännu ej var upptäckt, utgjorde gränsen för alla företag till sjös. Don Fernando begärde af staten beskydd och uppmuntran. Som han var stor favorit vid hofvet, uppfylldes utan svårighet hans begäran; det vill säga, han fick en fullmakt af konungen, Dom Joam II, till att vara adalantado eller ett slags krigisk ståthållare öfver hvad land han kunde komma att upptäcka, med det enda lilla vilkoret blot: att han skulle bära alla utgifterna för företaget samt lemna en tiondedel af vinsten till kronan. Don Fernando grep nu verket an i en sannskyldig förslagsmakares anda. Han sålde tunnland efter tunnland af sin ärfda jord och använde de sålunda erhållna summorna till inköpande af skepp, kanoner, ammunitiom och förråder. Till och med det gamla familjepalatset i Lissabon intecknades och belånades utan skrupler, ty han väntade sig såsom ersättning ett palats i en af de sju städerna, öfver hvilka han skulle blifva adalantado. Detta var en tidpunkt då alla beräknande svärmares tankar och håg vändes mot oceanen. Don Fernandos företag drog sålunda till sig äfventyrare af alla slag. Köpmannen lofvade sig nya marknader för afsättandet och inköpandet af en mängd varor; soldaten hoppades få plundra och härja någon af de der sju städerna — till och med den välfödde munken afskakade klostrets sömnaktighet och lättja, för att sluta sig till ett korståg som lofvade så många ökade förmåner för kyrkan. lEn enda person blott betraktade. med tilltagande förakt och knotande fientlighet hela planen. Detta var Don Ramiro de Alvarez, far till den sköna Serafina, med hvilken Don Fernando var trolofvad. Han var en af degsa s drägliga praktiska gamle män, som gerna .-tta sig emot allt som stöter på svärmeri