se
ar
1812 års politik.
Till Redaktionen af Aftonbladet.
Zend den 3 Okt.
Sedan jag afsände mitt andra bref har man
visat mig en i officiella bladet för den 25
Septembsr införd insänd uppsats, riktad emot
mitt första angående de Bergman-Schinkel-
ska pMinnena,. Denna artikel torde, en-
ligt hvad tit. sjelf lärer finna, kräfva en li-
ten interlokution, hvertill således detta är
äl 4
Insändaren tyckes hafva hemtat sitt egent-
liga hufvudargument från den omständighe-
ten, att jag är en garmmeal students, någon-
ting som han synes azuse med särdeles för-
akt, ja han vill deraf draga den omilda elut-
sats, att mina pintellektuella förmögenheter,
iro. bristfälliga, att jag icke duger till något
annat, att jag m,varit klen i mina styckenn,
blifvit kuggad vid tentamina, differerad ibi-
storien m. m. d;, hvilket bevibar, ova in-
genting annat, åtminstone att jag måtte hafva
mot min vilja råket att på något mycket ömt
ställe träffa min stolte motståndare. Denna
metod att polemisera tyckes eljest numera
vara något urmodig, helst då snnorstides i
bildade. samhällen. döt ännu torde vera en
hederstitel till och med för statsråder och an-
ira högheter att räknas till gamla studenter,
jd. v. 8. att de aldrig anse sig vara för gamla
att fortsätta sina studier, framför allt i histo-
rien och politiken. Hvad denne insändare
beträffar, . så tyckes ban verkligen i sådan