Med södra posterna erhöllo vi i dag danska blad af den 22 dennes. DANMARK. I folkethingets möte den 18 dennes började debatten om grundlagsändringsförslagets trädande i kraft. Denna debatt fortsattes den 19, 20 och 21, utan att ändock hinna afslutas. Premierministern uppträdde den 18 med en förklaring att han icke ville inlåts sig på några vilkor för folkethingets samtycke, utan måste betrakta ett ja, som icke vore obetingadt, lika med ett nej. Tiemroth uttalade sig emot helstatsförslaget. Rimestad sökte visa, att förslaget icke öfverensstämde med den förra riksdagens adress, och granskade detaljbestämmelserna i författningsoch vallagen. Kultusministern besvarade den historiska delen af detta föredrag. Ett utförligt föredrag af J. A. Hansen emot och ett af Monrad för förslaget slutade den dagens förhandlingar. Den 19 öppnades debatten af Hammerich, som talade i medlande riktning. Schiern ställde några frågor till ministören; bland annat önskade han uttryckligen erkändt, att i de förhållanden, som fortfarande skulle höra under den: danska riksdagen, för framtiden endast skulle erkännas två makter: konungen och folket; hvilket af premierministern bejakades. Möller uttalade sig för förslaget och fann att puinistrarne såsom ärliga män infriat sitt löfte samt hade lärt sig inse att en helstatsförfattning nu vore nödvändig samt att väger. til: Slesvig numera ginge öfver Altona i stället för öfver Kolding. Tscherning uppträdde i ett vidlyftigt föredrag emot helstatsförslaget och isynnerhet dess valbestämmelser (Tscherning vill som bekant långt heldre ha en representation utan några politiska rättigheter, i men tillkommen medelst allmän valrätt, än en verkligt konstitutionel församling, vald efter census). Fremierministern upptog och! besvarade Tschernings yttranden i ett varmt; och lyckadt föredrag. j Den 20 öppnades debatten af H. M. Peteri sen, som uttalade bondeståndets betänkligheter emot förslaget. Premierministern upprepade, : att det vore regeringens fasta beslut att icke. gifva sitt bifall till vilkor som ginge ut på: förändringar i förslaget, och att den icke en: gång kunde inlåta sig på underhandlingar der-: om med något utskott. Sieen och H. Hage granskade och vederlade Tschernings och J. ÅA. Hansens invänningar mot förslaget. Grundtvig och Barfod uttalade sig i utförliga föredrag emot ett obetingadt antagande af förslaget, der bristen på obetingad bestämmelse om förbandlingarnes offentlighet isynnerhet fram-hölls. Sedan fera talare yttrat sig uppträdde slutligen Ploug; han uppställde såsom vilkof för sitt ja, att riksdagen erhölle ett löfts derom, att för den första helstatsförsamlingen skulle framläggas förslag till förändringar i utskottets S 45 och till en nedsättning af den höga valcensus; han ärnade vid andra behandlingen framlägga detta förslag i form af en motiverad dagordning. Den 21 talade Rimestad, Millen och Zahle emot förslaget, Vallentin, Broberg och Aagaard för detsamma. Grundtvig och Tscherning uppträdde åter med vidlyftiga anmärkningar. Kultusministern sökte i ett utförligt föredrag vederlägga Rimestad, I. A. Hansen och Tscherning och slutade med en jemförelse mellan ställningen i Oktober förlidet år och nu. En sådan mängd talare hade antecknat sig att få ordet, att utsigt icke var för handen att ens den 22 få debatten afslutad. Den 20 lopp i Köpenhamn en ny örlogafregatt af stapeln. Dem erhöll namnet Niels Juul. ———! Till Redaktionen af Aftonbladet. Med synnerligt nöje har undertecknad erfarit, så väl genom fiera enskildas anmaningar, som genom en insänd uppsats i Aftenbladet n:o 218, att flera pa trietiske män intressera sig för spridande af. kännedomen om våra inhemska ätliga svamparter. Urakt