Med södra posterna erhöllo vi i dag dan-
ska blad af den 22 dennes.
DANMARK.
I folkethingets möte den 18 dennes bör-
jade debatten om grundlagsändringsförsla-
gets trädande i kraft. Denna debatt fortsat-
tes den 19, 20 och 21, utan att ändock hinna
afslutas. Premierministern uppträdde den 18
med en förklaring att han icke ville inlåts
sig på några vilkor för folkethingets sam-
tycke, utan måste betrakta ett ja, som icke
vore obetingadt, lika med ett nej. Tiemroth
uttalade sig emot helstatsförslaget. Rimestad
sökte visa, att förslaget icke öfverensstämde
med den förra riksdagens adress, och gran-
skade detaljbestämmelserna i författnings- och
vallagen. Kultusministern besvarade den hi-
storiska delen af detta föredrag. Ett utförligt
föredrag af J. A. Hansen emot och ett af
Monrad för förslaget slutade den dagens för-
handlingar.
Den 19 öppnades debatten af Hammerich,
som talade i medlande riktning. Schiern ställde
några frågor till ministören; bland annat ön-
skade han uttryckligen erkändt, att i de förhål-
landen, som fortfarande skulle höra under den:
danska riksdagen, för framtiden endast skulle
erkännas två makter: konungen och folket;
hvilket af premierministern bejakades. Möl-
ler uttalade sig för förslaget och fann att pui-
nistrarne såsom ärliga män infriat sitt löfte
samt hade lärt sig inse att en helstatsförfatt-
ning nu vore nödvändig samt att väger. til:
Slesvig numera ginge öfver Altona i stället
för öfver Kolding. Tscherning uppträdde i
ett vidlyftigt föredrag emot helstatsförslaget
och isynnerhet dess valbestämmelser (Tscher-
ning vill som bekant långt heldre ha en re-
presentation utan några politiska rättigheter, i
men tillkommen medelst allmän valrätt, än
en verkligt konstitutionel församling, vald
efter census). Fremierministern upptog och!
besvarade Tschernings yttranden i ett varmt;
och lyckadt föredrag. j
Den 20 öppnades debatten af H. M. Peter- i
sen, som uttalade bondeståndets betänklighe-
ter emot förslaget. Premierministern upprepade, :
att det vore regeringens fasta beslut att icke.
gifva sitt bifall till vilkor som ginge ut på:
förändringar i förslaget, och att den icke en:
gång kunde inlåta sig på underhandlingar der-:
om med något utskott. Sieen och H. Hage
granskade och vederlade Tschernings och J.
ÅA. Hansens invänningar mot förslaget. Grundt-
vig och Barfod uttalade sig i utförliga före-
drag emot ett obetingadt antagande af försla-
get, der bristen på obetingad bestämmelse om
förbandlingarnes offentlighet isynnerhet fram-
-hölls. Sedan fera talare yttrat sig uppträdde
slutligen Ploug; han uppställde såsom vilkof
för sitt ja, att riksdagen erhölle ett löfts der-
om, att för den första helstatsförsamlingen
skulle framläggas förslag till förändringar i
utskottets S 45 och till en nedsättning af den
höga valcensus; han ärnade vid andra be-
handlingen framlägga detta förslag i form af
en motiverad dagordning.
Den 21 talade Rimestad, Millen och Zahle
emot förslaget, Vallentin, Broberg och Aagaard
för detsamma. Grundtvig och Tscherning upp-
trädde åter med vidlyftiga anmärkningar. Kul-
tusministern sökte i ett utförligt föredrag ve-
derlägga Rimestad, I. A. Hansen och Tscher-
ning och slutade med en jemförelse mellan
ställningen i Oktober förlidet år och nu. En
sådan mängd talare hade antecknat sig att få
ordet, att utsigt icke var för handen att ens
den 22 få debatten afslutad.
Den 20 lopp i Köpenhamn en ny örloga-
fregatt af stapeln. Dem erhöll namnet Niels
Juul.
———!
Till Redaktionen af Aftonbladet.
Med synnerligt nöje har undertecknad erfarit, så
väl genom fiera enskildas anmaningar, som genom en
insänd uppsats i Aftenbladet n:o 218, att flera pa
trietiske män intressera sig för spridande af. känne-
domen om våra inhemska ätliga svamparter. Urakt-