af den 10 och Abo af den 11 dennes. FRANKEBIES. Monitören för den 17 offentliggör en efter Sebastopols fall af krigsministern å kejsarens vägnar aflåten skrifvelse till general Pelissier, som derigenom lyckönskas till den vuxna segern och uppmanas att äfven lyckönska den engelska armn med anledning af dess städse -ådagalagda tapperhet och den moraliska kraft hvarpå den under ett svårt och långvarigt krig gifvit prof, — Monitören tillägger, att Nordfästet vid Sebastopol ej är större än ett af de fästen som omgifva Paris. Kejsaren.lemnade den 17 uti marskalkssalen i Tuilerierna företräde åt medlemmarne af statistiska kongressen, öfver 200 till antalet. En nyligen inträdd stegring af brödpriserna har väckt stor sersation :bland de arbetande klasserna. . I Faubourg S:t Dånis -ha.till och med några mindre oroligheter egt rum och åtskilliga arresteringar blifvit verkställda; Regeringem säges vara betänkt på åtgärder till prisstegringens förekommande. . Fem öfverstar, tillhörande orientaliska armån, ha blifvit befordrade till brigadgeneraler. Den 15 öppnades det utanför industripalatset uppförda nya galleriet. för sådara billiga artiklar som ingå uti gemene mans dagliga förbrukning. Prins Napoleon har återkommit från sin utflygt till England. ENGLAND. Times prisar högt lord Palmerston för det: bestämda språk som lorden fört i afseende på kriget vid det af oss för några dagar sedar omtalade tillfälle då invånarne i Melbourne till honom öfverlemnade en lyckönsknringsadress. Bladet erinrar äfven i sammanhang härmed, att det var lord Palmerstons fasthet som man till icke ringa del hade att tacka I för det de ryska förslagen vid wienerkonferenrserna blefvo afvisade. Härvid tecknar Times på ett gamska träffande sätt de bedröfliga följI der som ett motsatt förfarande säkerligen skulle medfört. Kriget, yttrar Times, skulle hafva framkallat blott ett intryck, till och med på europeerna, det nemligen att vi försökt taga Sebastopol och att detta icke lyckats oss. Hvad inflytandet på Turkiet och Persien beträffar, så våga vi påstå att detl materiella hotet genom egjelfva ästningen skulle varit en lingt mindre stark bevekelsegrund till underdånighet, än erinringen derom att vestern med oförrättadt ärende dragit derifrån. Det är ingen öfverdrift om vi säga, patt ett sådant misslyckadt jöretag skulle ha ,varit en vändpunkt i Europas historia, och att de europeiska nationermas: förfall skulle ha daterats från expeditioren till Krim, på samma sätt som Athöns förfall räknades från expeditionen till Syracusa. Med afse nde på framtiden kunna vi af det förflutna årets pstora händelser hemta en lärdom: Ett krig mot Rysslard bör företagas först Efter fullständiga och sorgfälliga rustringar; men en gång börjadt, måste man föra det till slut, utan att spara på blod, penningar och amsträngringar. Man har sett sig föranlåten att sätta barometern på börsen i Liverpool under ett met lträdsgaller, emedan man misstänkt att sparamålsspekulanterna flyttat visaren på densamma, för att gexom förfalskade väderleksanvisningar inverka på spanmålspriserna. Grekerna ha blifvit särskildt utpekade såsom de der praktiserat dessa experimenter, men Köpmännen af nämnde nation protestera i Times mot denna beskyllning. Ett intyg från ex börstjensteman tager dessutom så väl hela pra som börsbetjeningen i försvar i detta hänseende, Linieskeppet Calcutta,, om 84 känoner, säges oförtöfvadt komma satt afgå fråm Portsmouth till Neapel. En bangårdsinspektor. som till drottnirgen framburit första underrättelsen om Sebastopols fall, har erhållit en skänk af 50 sterl. Herald. berättar att em uxsiformsförämdring för flottans officerare är att motse. Epåletterna skola afskaffas och andra gradteckes införas. I anledning af en korrespondens från Rom af den 10 dennes till Daily News, hvaruti omnämnes ett besök derstädes af tvenne ryska generaler under deras resa till Neapel, och hvilket, ehuru synbart ej afseende annat än uppköp af konstföremål, misstänktes egentligen vara föranledd af politiska skäl, innehåller nämnde tidning för den 17 dennes en ledande artikel, der den, efter att ha fästat uppmärksamheten på huru ryska diplomatien i närvarande stund är verksammare än någonsin och vida fruktansvärdare än czarens armåer, antyder huru Rysslands organer inom den europeiska pressen ifrigt bemöda sig om att försvaga förbundet emellan de båda vestmakterna, i det hela orientaliska kriget framställes såsom ett engelskt upptåg, i hvilket det godtrogna Frankrike blifvid narradt att deltaga. Derpå visas huru detta söndrings-1 försök ingalunda är fågonting nytt. Redan 1831 beskyller Talleyrand Metternich att ha ingifvit Ryssland dennaförsåtliga politik, och sednare företeelser inom den österriki: ska pressen gifva vid handen, att dessa ränker ännu äro ingenting mindre än främmande för Österrikes statskonst. Detta rikes och Rysslands intressen — sådana de åtminstone uppfattas af regeringarne — äro till em stor de! identiska. Båda äro omättliga i begäret att förstora sig på sins grannars bekostnad, både ängsliga fruktande de liberala idgernas framsteg. Dessa intregsem kunna väl någongång komma i kollission: men man förlikes lätt, enär man i hufvudsaken har samma istresse. En österrikisk kommissarie har nyligen besökt grämsorisn Ageoli för att undersöka hvilket understöd i proviant och furage skulle kunna påräkr as för er österrikisk armeå, bestämd att wu: derstödje konung Ferdinands vacklande tron. En grfve Esterbazy. har i Rom haft kouferenser med påfven och kardinal: Aatonelli, hvarefter han genast begaf sig till Neapel. :Sardintka hofvet tillhör äran attförst hafva insett vådan för Europa af Rysslands och Österrikes koaHtian I fndarmål: stt rminera Turkiet. Redan