af den 10 och Abo af den 11 dennes.
FRANKEBIES.
Monitören för den 17 offentliggör en efter
Sebastopols fall af krigsministern å kejsarens
vägnar aflåten skrifvelse till general Pelissier,
som derigenom lyckönskas till den vuxna se-
gern och uppmanas att äfven lyckönska den
engelska armn med anledning af dess städse
-ådagalagda tapperhet och den moraliska kraft
hvarpå den under ett svårt och långvarigt krig
gifvit prof, — Monitören tillägger, att Nord-
fästet vid Sebastopol ej är större än ett af de
fästen som omgifva Paris.
Kejsaren.lemnade den 17 uti marskalkssa-
len i Tuilerierna företräde åt medlemmarne af
statistiska kongressen, öfver 200 till antalet.
En nyligen inträdd stegring af brödpriserna
har väckt stor sersation :bland de arbetande
klasserna. . I Faubourg S:t Dånis -ha.till och
med några mindre oroligheter egt rum och
åtskilliga arresteringar blifvit verkställda; Re-
geringem säges vara betänkt på åtgärder till
prisstegringens förekommande. .
Fem öfverstar, tillhörande orientaliska ar-
mån, ha blifvit befordrade till brigadgeneraler.
Den 15 öppnades det utanför industripalat- -
set uppförda nya galleriet. för sådara billiga
artiklar som ingå uti gemene mans dagliga
förbrukning.
Prins Napoleon har återkommit från sin ut-
flygt till England.
ENGLAND.
Times prisar högt lord Palmerston för det:
bestämda språk som lorden fört i afseende
på kriget vid det af oss för några dagar se-
dar omtalade tillfälle då invånarne i Melbourne
till honom öfverlemnade en lyckönsknrings-
adress. Bladet erinrar äfven i sammanhang
härmed, att det var lord Palmerstons fast-
het som man till icke ringa del hade att tacka I
för det de ryska förslagen vid wienerkonfe-
renrserna blefvo afvisade. Härvid tecknar Times
på ett gamska träffande sätt de bedröfliga följ- I
der som ett motsatt förfarande säkerligen
skulle medfört. Kriget, yttrar Times, skulle
hafva framkallat blott ett intryck, till och
med på europeerna, det nemligen att vi för-
sökt taga Sebastopol och att detta icke lyc-
kats oss. Hvad inflytandet på Turkiet och
Persien beträffar, så våga vi påstå att detl
materiella hotet genom egjelfva ästningen
skulle varit en lingt mindre stark bevekelse-
grund till underdånighet, än erinringen derom
att vestern med oförrättadt ärende dragit der-
ifrån. Det är ingen öfverdrift om vi säga,
patt ett sådant misslyckadt jöretag skulle ha
,varit en vändpunkt i Europas historia, och
att de europeiska nationermas: förfall skulle
ha daterats från expeditioren till Krim, på
samma sätt som Athöns förfall räknades från
expeditionen till Syracusa. Med afse nde på
framtiden kunna vi af det förflutna årets
pstora händelser hemta en lärdom: Ett krig
mot Rysslard bör företagas först Efter full-
ständiga och sorgfälliga rustringar; men en
gång börjadt, måste man föra det till slut,
utan att spara på blod, penningar och am-
strängringar.
Man har sett sig föranlåten att sätta baro-
metern på börsen i Liverpool under ett me-
t lträdsgaller, emedan man misstänkt att
sparamålsspekulanterna flyttat visaren på den-
samma, för att gexom förfalskade väderleks-
anvisningar inverka på spanmålspriserna. Gre-
kerna ha blifvit särskildt utpekade såsom de
der praktiserat dessa experimenter, men Köp-
männen af nämnde nation protestera i Times
mot denna beskyllning. Ett intyg från ex
börstjensteman tager dessutom så väl hela
pra som börsbetjeningen i försvar
i detta hänseende,
Linieskeppet Calcutta,, om 84 känoner,
säges oförtöfvadt komma satt afgå fråm Ports-
mouth till Neapel. -
En bangårdsinspektor. som till drottnirgen
framburit första underrättelsen om Sebastopols
fall, har erhållit en skänk af 50 sterl.
Herald. berättar att em uxsiformsförämdring
för flottans officerare är att motse. Epålet-
terna skola afskaffas och andra gradteckes
införas.
I anledning af en korrespondens från Rom
af den 10 dennes till Daily News, hvaruti
omnämnes ett besök derstädes af tvenne ry-
ska generaler under deras resa till Neapel,
och hvilket, ehuru synbart ej afseende annat
än uppköp af konstföremål, misstänktes egent-
ligen vara föranledd af politiska skäl, inne-
håller nämnde tidning för den 17 dennes en
ledande artikel, der den, efter att ha fästat
uppmärksamheten på huru ryska diplomatien
i närvarande stund är verksammare än någon-
sin och vida fruktansvärdare än czarens ar-
måer, antyder huru Rysslands organer inom
den europeiska pressen ifrigt bemöda sig om
att försvaga förbundet emellan de båda vest-
makterna, i det hela orientaliska kriget fram-
ställes såsom ett engelskt upptåg, i hvilket
det godtrogna Frankrike blifvid narradt att
deltaga. Derpå visas huru detta söndrings-1
försök ingalunda är fågonting nytt. Redan
1831 beskyller Talleyrand Metternich att ha
ingifvit Ryssland denna- försåtliga politik,
och sednare företeelser inom den österriki- :
ska pressen gifva vid handen, att dessa
ränker ännu äro ingenting mindre än främ-
mande för Österrikes statskonst. Detta
rikes och Rysslands intressen — sådana
de åtminstone uppfattas af regeringarne —
äro till em stor de! identiska. Båda äro
omättliga i begäret att förstora sig på sins
grannars bekostnad, både ängsliga fruktande
de liberala idgernas framsteg. Dessa intreg-
sem kunna väl någongång komma i kollission:
men man förlikes lätt, enär man i hufvudsa-
ken har samma istresse. En österrikisk kom-
missarie har nyligen besökt grämsorisn A-
geoli för att undersöka hvilket understöd i pro-
viant och furage skulle kunna påräkr as för er
österrikisk armeå, bestämd att wu: derstödje
konung Ferdinands vacklande tron. En grfve
Esterbazy. har i Rom haft kouferenser med
påfven och kardinal: Aatonelli, hvarefter han
genast begaf sig till Neapel. :Sardintka hof-
vet tillhör äran attförst hafva insett vådan
för Europa af Rysslands och Österrikes koa-
Htian I fndarmål: stt rminera Turkiet. Redan