dinarie lönerna till första tjenstegraden va-
rit. alltför. otillräckliga, det svårligen varit
möjligt för en tjensteman att, utan egen för-
mögenhet eller skuldsättning, bärga sig på
den ena ringa lönen. Vi äro således icke
obenägne- att tillstyrka. förhöjda, löner, likvä!
under: vilkor af förändrade . organisationer, i
den syftning att--tjenstemännens antal in-
skränkes så, att om lönen föder sin man,
denne ock är tillräckligt sysselsatt för att
förtjena sin lön. Äfven skulle vi föreställa
oss att i allmänh t samtlige de första. gra-
derna inom embetsverken, såsom kopister,
kanslister, kammarskiilvare, kontorsskrifvare
etc. skulle kunna försvinna ur den ordinarie
staten och mot; arfvode bestridas-af extra or-.
dinarier eler renskrifvare, hvarigenom troligen
ej ringa besparing skulle vinnas och en till-
räckligare lön kunna erbjudas tjenstemannen
ifrån den stund han erhölle ordinarie beställning.
Men detta ämne är alltför vidlyftigt att vid
detta tillfälle: afhandlas, ehuru vi väl anse det
löna mödan att då ropet på otillräckliga lö-
ner blir allt mer och mer högljudt, vederbö-
rande äfven söka utfinna medel att samtidigt
dermed inskränka tjenstemännens antal genom
göromålens ändamålsenligare fördelningar och
arbetets organiserande efter ett enklare och
mindre tidsödande masgchineri.
sn rk 2 RA
(Insändt.)
Några ord om fångvården.
Uti en i Aftonbladet för den 28 Augusti från tid-
ningen Barometern reproducerad artikel; rörande åtal
mot en: fängelsedirektör, förekommer. bland: annat
jöljande: ,
Men här må na äfven erinras, att de mänga ny-
igen gjorda anmärkningarne, ex officio, mot Sver-
ses alla fäångelsedirektioner (direktörer och andre
jenstemän vid fängelserna?) påvisa någon allmän fel-
sktighet inom just denna kår.,
Med undantag af. ordet alla torde: det för den som
ill efterforska, ty värr icke blifva omöjligt att un-
lerskrifva detta citat. Men denna pallmänna felak-
ighet. skulle i betydlig mån åtminstone kunna af
rjelpas om blott följande omständigheter iakttoges:
1:0-att mera oväld utöfvades vid befordringar till
frågasatte tjenster; så att fångvärdsstyrelsens allena
eslutande chef dervid lyssnade till sina rättsinnige
ch..med .embetsmannaerfarenhet. begäfvade ledamöter,
ich icke. till. en .kamrerare, som gäng. efter annan
år besätta direktörs-. och redogörare-, ja äfven fång-
redikantsbefattningarne med sina sykofanter.
2:o0 att helt: andra principer i afseende på aflönin-
sen kunde hos bemälde chef göra sig gällande och
n billig tillökning deruti genomdrifvas, så att man
tminstone kunde derför anskaffa pålitlige wvaktbe-
jente. De sistnämdes lön vid de nya länsfängelserna
ar i början blott 200:rdr rgs årligen. Hvilken bar
ågonsin i Stockholm under sista decenniet kunnat fö-
la, kläda och löna en piga för denna summa? Följ-
lerna häraf uteblefvo icke. Skrifvelser om entledi-
anden och afskedstagande; afvensom om rymningar
rån cellfängelsef, haglade in frän vederbörande, och
itiske landshöfdingar förde i sina skrifvelser hög-
udda klagomål öfver afföningens otillräcklighet för
tt kunna anskaffa lämpliga personer till bevaknings-
ersonalen; :jazdet gick så längt att vaktbetjeningen
id ett .celifängelse rent af släppte ut en fånge. Då
Srit. kondesman icke: längre vara absurd och då höj-
es ändtligen afiöningen till 2007 rår bko om året;
ae äfven denna 10K är, särdeles i den vu inträffade
yra tiden, längt ifrån tillräcklig och blifver det änou
vindre, då en våktknekt är försedd med familj. Huru
an .man då begära att en utarmad vaktbetjent skall
;ä emot frestelsen att gynna fångarne med bränvins-
hHöggling mi. m. när han: för hvarje ringa tjenst i
en vägen kan af dem belönas med ända till 2 rår
kö. Man kan härvid invända: fängarne få ju icke
elfva innehafva sina penuingar, utan dessa skola
rvaras i fångelsets kassa och inskrifvas i de-
8 motböcker? Den, som har närmare känne-
omsom: våra straff-fängelser åtminstone, vet dock
tt inom och vid deras murar finnas, i trots
I denna föreskrift, Hemliga fönder, äfundsvärda
ir måligen redlig mans ficka, derest de vore ärligt
skomne? Äfven med sistnämnde Iöneförköjning är
et säledes omöjligt att anskäffa pålitlig betjening, I
eräknadt det stränga, men nödiga vilkoret vid de-
s antagande, att när som helst kunna skiljas från
n befattning. — Förre kommendanten vid Lång-
olmen Ekenstjernas förklaring, i anledning af det
ora upploppet derstädes, visar ju, att Han på ett
uUft år ajskedat sextio vaktbetjenter. — Månne man
ke-i-.nu antydde missförhållanden skulle, till stör-
a delen; kunna påträfta grundorsaken till i sednare
der inträffade oordningar, som äro oerhörda i fång-
irdens annaler. — — — Som dessa rader nedskrif-
8 sine7ira: et studio, mä gerna erkännas att
ngvärdens nuvarande chef alltid har till sitt ögon-
ärke en sträng hushållning med statens medel och
ven genom kontrollers införande jemte andre åtgär-
r-besparat -kronan -fera- tusen -riksdaler om året;
en. äfven - besparingsandan, i många afseenden be-
mvätd;s-kan hafva sin. oefterrättliga sida. — Om
1 fängvårdsanstalten Längholmen, vid sista upplop-
t derstädgs; med alla sina. byggnader, och sedan
ss. förråder blifvit plundrade, blifvit lågornas rof,
rilket detcendast har att tacka Bergsunds raska
uksarbetare för att det icke. blef; och fängelsets
ora befolkning lössläppt öfver hufvudstaden, så frås
s: hvar hade då all besparing tagit vägen? ) Den
sparing, som uppkommer genom. för knapp aflö-
ng, hvilar på en -obillig (för att icke säga obarm-
vrtig)-grund och blirmed detsamma omoralisk samt
affar sig allt mer och mer sjelf, lika väl som slö-
rigti ae
Förglömmas bör icke inrättningens kamrerares
fintlighet vid besagde tillfälle, då han afvärjde
plundringen af magasinerna med det pästående;,
att.han.derinom hade: ett visst antal soldater med
skarpladdade gevär, ehuru han icke eg de en enda
man tillcsin disposition.