Om fördelen att förena tvenne tjenster.
Vi hafva i detta ämne mottagit följande
insända artikel:
Uti Aftonbladet för den 14- Augusti har en insän
dara velat fästa uppmärksamheten derå, att. ett i
reglementet för Rikets Stånders bank förekommande
stadgande, att uinämnd tjensteman i andra och de
högre graderna icke tillika finge innehafva annan
publik befattning, likväl skulle hittills icke blifvit an-
norlunda sn-möjligen undantagsvis efterlefd i Rikets
Ständers bank. Utan att nu taga i betraktande hu-
ruvida- afondsjuka hos den ene tjenstemannen emot
den atidre må bafrå föranledt berörde anmärknilg,
hafva vi kommit att med vår uppmärksamhet fästa
oss vid ett af denne hedervärde insändare tillika frarn-
kastadt påstående, att ett dylikt förbud emoi inne-
hafvande af annan tjenst vara i hvarje fall till sin
princip välgrundadt och riktigt. Med - hänseende-til
den vigt ett sådant påstående innebär för en stor del
tjenstemän vela vi till granskning upptaga den he-
dervärde insändarens omförmälde påstående; och långt
ifrån att gilla samma påstående tro vi oss deremot
kunna med;skäl- pästå, att ett så beskaffadt förbud
emot innehafvande af annan tjenst både saknar all
princip och är oriktigt. Statens embetsverk och de-
ras tjenstemäns göromäl äro af så olika beskaffenhet,
att om..än ett dylikt stadgande skulle för det ena
embetsverket finnas vara behöfligt och nyttigt, samma
stadgande deremot sblifver försett annat embstsverk
till och med skadligt. Sälunda är emellan de juri-
diska och de kamerala tjenstemännens göromäl i all-
mänhet. den stora skilnad; att de förre både kunna
och äfven måste till en hufvudsaklig del hemma verk-
ställa det dem åliggande arbete, hvilket förhållande
mera sällan inträffar med de kamerala tjenstemän-
nen. Då sh följd härutaf är, att de juridiska tjen-
stemännen kunna mera än de på kamerala sidan be-
stämma öfver sinitid, så blifver ett förbud af ifråga-
varande beskaffenhet för jurister särdeles orimligt.
Egentligen. skulle, ifrägavarande förbud afse att förmå
tjenstemännen att uteslutande egna sig åt sin tjenst,
mensnägot sådant kan förbudet alldelesrickeråstad-
komma; En tjensteman är nemligen oförhindrad att
egna sig åt landtbruk, näringårne, kommunalarverk!
och inrättningar, advokatyr och kommissiopers uträt-
tande m. m. dylikt. -Det är äfven temligen klart;
att så länge som lönerna för tjenstemän i andra gra:
åen, eller notarier, kammarförvandter och bokhållare,
utgöravallenast: 1200 rdr bko, men lefnadskostnaden
för en sådan. tjensteman och hans familj; äfven med
tarflig beräkning, uppgår, under nuvarande. dyra ti-
der, till 1600 rdr bko, så skola desse tjenstemän vara
nödsakade att genom hvarjehända bestyr och uppdrag
förtjöna hvad som erfordras för att fylla bristen i eget
och familjens underhåll. De fleste af desse olikar-
tade bestyr hafvä likväl medsig att, på samma gång
de leda till minskning af tjenstemannaskickligheten,
de äfven draga tjenstemannen från hans göromälvida
mera än inneHåfvandet af en annan tjenstebefattning
skullesgöra. - Man må ock uppställa för tjenstemän-
nen huru många dylika förbud som helst; så skola
de likväl icke förmå tjenstemännen att uteslätande
egna sig åt sin tjenst. Härtill erfordras två heltan-
dra omständigheter, och den ena är, att åt hvarje
tjenstebefattning tilldelas så mycket göromål; som en
person med vanlig arbetsförmåga kan, med jemnt ar-
bete och utan att af detsamma utsläpar, medhinna
att ordentligen sköta. Och den andra omständighe-
ten, som måste iakttägas, är att hvarje tjensteman
varder; tillräckligt lönad: Vid-de fleste af de påseds
nare tiderna verkställde eller föreslagne reorganisa-
tioner af embetsverken har man genom indragning
af fiere bland de underordnade: tjenstebefattningarne
skaffat de lägre tjenstemännen. ofta mera att göra
än hvad de kunna oräedtligen medbinna; men der-
emot, med förbiseende, af. de lägre. .tjenstemännens
ekonomiska utkomst, hufvudsakligen sett till godo
embetsverkens högre tjenstemän, hvilka också ailtid
uppgörasreorganisationsförslagens -Ivsådant afseende
vilja vi blott anföra det af hr presidenten von Hart-
mansdorff och kongl. kammarrättens ledamöter sed-
nast uppgjorda förslag till reorganisatiou af nämnde
embetsverk, hvilket förslag: dock blifvit; till lycka för
hela landets beskattningsväsende, af Kongl. Maj:t
förkastädt: Vid sodaaste riksdag hufvå säväl riks-
ständer söm statsutskottet, då fråga förevar oömre-
ofgänisation af en del andra embetsverk, uttalat sitt
ogiltånde af ett så beskaffadt vilkor, som direkt för-
bud; emot innshafvande af annan, befattning i statens
tjenst. Anmärkningsvärdt är också, att i de embots-
verk, der. något dylikt förbud icke finnes; sköta de
personer, som. innehbafra:.tvenne-tjenstebefattningar,
sina göromäl. fullt uppslika väksom de tjenstemän,
hvilkå allenast innehafva en-befattnings Sädant låter
förklara sig derutafratt personer med dubbel tjenste
befattning vanligen ega större arbetsförmåga och af
en eller annan orsak anstränga sig mera än deras
tjenstekamrater. I en.del af.de-efbetsverk åter; der
ifrågavarander förbud sedan några år tillbaka blifvit
infördt, har man redan kommit i erfarenhet att det-
samma snarare är till. skada än till gagn såväl för
ljenstemännen som göromälen. Ty långt ifrån att
dylika förbud framkalla tjenstemanonaskicklighet, hin-
dra de deremot personer med talang att göra deras
större arbetsförmåga gällande. Och så vida icke nå-
göt Helt annat och dertill näpot väsentligare än pt-
finnande af dylika förbud göres för, att framkalla
ljenstemannaskickligheten, sådlärer den tid icke vara
afiägsen, då någon person med hufvud och karakter
icke vidare vill iögå på tjenstemarinabanan: Mer
först sedan statens välständ och samhällets trefaad
blifvit genom , dåliga tjenstemän undergräfde, torde
man fullt inse hvad lycka för ett land det är att hafva
duglige och redbare tjenstemän, samt att det är väl
värdt; attostaten gör de.:-uppoffringar, -somri sådant
afseende erfördras.v
Då den fråga som i -ofvanstående- insända
artikel afhandlas, är af ganska stor vigt iaf-
ananda nå Arg. .nisgotinnen af våra Am hatarwvari