ES OS EO SOA re RE SAS SON
Oo
görelse för Victorias vistelse i Paris. — E.
E7— Det gläder oss att såsom en fullständig
motsats mot de tyska furstar, som santinger
på eget bevåg omstörtat de af dem besvurna
författningarte eller hemligen underbåst junk-
rarnes sträfvanden att med förbundsdagens
hjelp kullkasta dem, kunna anföra åtminstone
en tysk regent, som visar sig uppriktigt libe-
ral och icke vill veta af revisioper och ok-
troyeringar. I hertigdömet Sachssen-Coburg-
Go:ha har en fraktion af ridderskapet med
fursten af Hohenlohe i spetsen uppträdt fient-
ligt mot landets konstitution och de reformer
som egt rum sedan 1848 och till Frankfurt
afsändt en Jång och ytterst bätsk besvärs-
skrift (författad af den beryktade Fischer,
som för någon tid sedan vid ett besök i Co-
burg bäktades och sedermera afdankades från
sia befattning som statsminister i Lippe-Det-
meoeld), genom hvilken de, i likhet med de
hannoverska junkrarne, söka förbundsdageos
medverkan tiil konstitutionens öfverändaka-
stande och en fullständig återgång till det
gamla. -Storhertigen har dels låtit utarbeta
en längre fuilständig vederläggniog af alla de
besvärspunkter, som de klagande i sia skrift
anfört, dels till förbundsdagen sjel? afiåtit en
skrifvelse, i hvilken i ett kraftfulit, frisinnadt
och en upplyst och sannt konstitutionel fur-
sie värdigt språk, tillbakavisas de oblygaan-
språk, hvarmed några få af hans undersåter
framkommit, att få för sina enskilda intres-
gens skull trampa under fötterna landets be-
svurna jagar. Vi meddela här några utdrag
ur detta högst märkliga dokument:
föTyska förbundsförslagen uppmanas nu af
några få personer att förklara denna författ-
ning ogiltig och att återföra rättstillståndet i
hertigdömet Goiha till dess ståndpunkt före
Mars 1848.
Det är svårt att tro, det klaganderna ange
för ens möjligt ett återställande af de politiska
rättigheter, som de förut hade och tro sig
hefva bast. En alltför vid klyfta ligger emel-
lin dessa fordna rättigheter och verkligheten.
iDe måste väl i verkligheten blott afse att
återfå vissa privaträttigheter, som genom lag
stiftningen 1848 upphäi des. — —
k .Kastar man en blick på följderna af ett
upphäfvande af hertigdömet Gothas nuvarande
författning, så kunde hertigen för sin egen del
blott vinna derpå. Honom skuile, som be-
svärsskriften riktigt antyder, genom den gamla
författningens återställande tillfalla en större
politisk makt, en högre inkomst af den fordna
kammar- och domänegendomen.
i Men för landet skuile följderna vara för-
derfliga — det skulle störias från ettlyckligt
vunnet bestämdt tillstånd i ett påtvunget pro-
visoriskt af länge sedan föråldrade och hata-
de institutioner,
ja Ett lyckligt vunnet bestämdt tillstånd kan
den nuvarande, författningen kallas. Den är
visserligen utan tvifvel ej felfri; men till och
med i klagandernas intresse har den verkat
godt. . Landtständerförsamlingen, framgån-
gen ur fria val, har baft insigt och billighets-
känsla nog att med opartiskhet erkänna kla-
gandernas och de med dem i samma ställning
befintliga riddargodsinnehafvarnes påståenden
sårom fullt berättigade. Agrarlagen af 1853
tr derpå ett bevis; den är nästan helt och h3l-
let byggd på. de grundsatser som från riddar-
godsegarnes egen sida föreslogos. ob
Men författningens brister skall tillämp-
ningen uppdaga, och med; landets invånares
förståndiga och patriotiska tänkesätt kan man
ej sätta i fråga att de ju skola blifva af-
hjelpta.
Till sådana brister bör man emellertid ej
räkna alt den, nuvarande författningen saknar
en särskild, representation. af aristokratiska
elementer, Der starka. aristokratiska elemen-
ter förefianas förtjena de visserligen att erkän-
nas. genom en egärskild representation; — i
hertigdömet. Gotha sakras. de,
aVe inländska innehafvaren af riddaregods
iro ungefär 30 personer, af hvilka många blott
iro meddelegsre i, ett riddaregods. Godsen
blifva till aldra största delen icke förvaltade
af sina egare sjelfva utan blott utarrenderade.
Riddaregodsen förhålla sig til den öfriga
jorde, endomen som 1 till. 20; de af inländ-
ska män besutna ungefär som 1 till 40.
odsen äro vanligen små och tillfalla för-
t genom arf ilere medarfyingar. Blott
3 fidelkomi-ser finnas i hertigdömet Gotha,
ilga blott ett är af. betydenhet.
i -ommer. att under loppet af nigra l
Idaregods i
Pe 1
ati
Falrinpmaldomsrätten och poiismakten hadet
sf riddaregodsen redan förut blifvit helt och
nållet uppsgifven och är nu. upphäfd.