Article Image
det i Östersjön, hade att uppvisa. Man frå. ger sig om dessa resultater äro värda de oer. hörda koatnsder — 20 milioner pund ster lingg— hyiika flottsns. utrustning och under håll blott för dena eada säsong påläpga engelska folket. Om man härmed jemför engelska tcarinens prestationer i äldre tider, då änga och skru! ännu ej på ett så utomordentligt sätt underlättade flottans rörelser, så finner man, att vederbörande efter införandet a dessa båda mäktiga krafter i alla rörelser och företag blifviv vida försigtigare och räddate än med de vda ofullkomligare skepp, hvilks fordom siodo amiralerna till buds. Man enför fall ifrån en förfluten tid, då segland: skepp kastade ankar, icke gom nu på ett afstind af nira en half tysk mil, utan på mindre än 1200 fot från et batteri, och dock mera. gjorde än ledo skada; ja, understundom seglade: sådana skepp rakt in i den fientliga hamnen och angrepo på en gång batterier ch skepp utdin att dervid fera synnerligt illa, åtminstone ej sämre än fienden. Det var er tid, då skeppsbefälhafvare plägade säga, at de skulle gå hvart som helst, intränga i hvarje hamn, hålla stånd emot hvarje eld, om d: blott hade utväg att hastigt åter draga sig tillbaka, så snart det syntes dem rådligt. Et: sådant medel är nu funnet, det gifves knappt ett skepp i hela flottan, som ej är försedt dermed, men detta oaktadt håller man sig nu mycket försigtigare på behörigt afs ånd ä: fordom. Kunde Nelson och haus stora samtida och föregångare,, säger Times, ostig: upp ur sina grafvar och taga plats på någon finsk eller taurisk udde, kunde de se det ändlösa och onyttiga manövrerandet, det ständigs farandet fram och åter, . hvilket ej har någa: annat-ändamål än att bringa en ny mörsare eller ett nytt vindspel, iståndsätta en sprucken panna eller en skadad -skruf, och kunde de vara vittnen till detta. års stora händelse, ett bombardement på ett afstånd af två engelska mil, hvaruppå följer ett återvändande hemåt och detta i medlet af Augusti månad, så tro vi; att.de skullewvara frestade att tacka sin lyckliga stjerna, som lät dem födas före ångans dagar och lefva i tider, då man väntade sig framgång och rykte icke så mycket af storartade skådespel eller här och der en slugt uttänkt list för att utan fara tillfoga fienden skada, som ej fastmer af de gamla engelska dygderna, företagsamhetsanda, ihärdighet och djerfhet. Emellertid får man likväl ej förgäta, att Nelson hade motståndare, som icke gömde sina örlogsskepp i sina sjöfästningar, eller att de franska och holländska kolonierna på den tiden gåfvo engelske marinen tillfälle till en mängd lysande eröf: ringar sådana som Ålandsöarne icke ha att bjuda på. Förstörandet af Toulon, Cherbourg, o. 8. v. har Nelson icke försökt, och dylikt fordrade man ej heller af honom. Emot Algier och Acre agerade man visserligen i nyare tider med framgång; men ingen lärer väl vilja förlikna dessa platser med Sveaborg och Krongtadt. iESir Charles Napier har låtit utgå ett ytter ligsre offentliggörandeaf förra årets Östersjökampanj och sitt dåvarande förhållande: till amiralitetet och till sir J. Graham isynnerhet I dessa dagar ha af de inflytelserikaste valmän i Westminster hållits flera möten för att genom ett offentligt tecken af erkännande hå!la amiralen skadeslös för den honom af regeringen vederfarna behandling. Man bsslöt att för deita ändamål bilda en fond, me: till hvilken bidragen, för att göra deltagandet rätt allmänt, icke skulle få öfverstiga en shilling. En andlig, hr Wright, öfverkaplan på Krim, vänder sig till allmänheten med uppmaning att ditsända böcker för soldaternas räkning, men menar att man härvid icke, såsom tillförene skett, borde sändahonom gamla årsberättelser från de många religiösa sällskaperna, almanachor för 1817, teologiska afhandlingar, sista bandet af: novel er, amerkanska biblar, trigonometriska tabeller o. s. v. utan berättelser, noveller, biografiska verk, skrifter af Chambers, Dickens verk o. d. En stor mängd stycken ur Kertschs museum ha ankommit t:ll Southampton; de be stå hufvudsakligen af gamla mynt, kärl af terracotta och husgeråd af metall, vaser, lampor, flaskor, vattenkrukor och tårkärl a? etruriskt, grekiskt och romerskt arbete. Terracottakärlen äro till en del mångfärgade, glaserade och konstrikt utsirade. Ett af kärlen består af en egen glasartad substans, ett annat af metall, som med hammare blifvit bearbetadt i form af amphora; dstta kärl är mycket gammalt. -De äldsta kärlen äro af en ganska elegant form. Äfven mynten, a! egyptiskt, assyriskt, grekiskt, romerskt och arabiskt ursprung, äro rätt intressanta. Den sednaste London Gazette innehåller en kungörelse om vissa eftergifter i afseende på kontraband, hvaruti det heter: Lorderaa af hemliga rådet hafva i öfservägande tagit vissa ansökningar om tillständ att utföra itskilliga artiklar, hvilkas utförande till orter norr om Däinkirehen eller i Medelhafvet öster om Malta är förbjudet, och förordna hirmedelst, att förbud för utförsel af sädana artiklar till orter öster om Malta skall upphöra. Härifrån undantsges likväl kiut, salpeter, sväfvel, salpetersyradt patron, svafvelsyrad pottaska, saltsyrad pottaska, vapen och ammunition af alla slag, bly deruti inbegripet; i afseende på dessa artiklar förblifver förbudet gällande. Derjemte innehåller Gazette, er ny befallning från hemliga rådet i afseende på jernutförseln, Härigenom införas jemkningar i afseende på det den 7 Augusti utfärdade för bud, hvilka des bestå deruti, att förbudet endast föl för orter norr om Däinkirchen, icke för de öster om Malta belägna, dels i bifogandet af några artiklar till de förut spe

7 september 1855, sida 3

Thumbnail