STOURHULA, den Sept.
Utrikes Horrespondens-artikel
(Från Aftonbladets korrespordent.)
Paris den 27 Anugasti.
Det fordrades en poets penna för att be-
skrifva de fester som varit en följd af engel-
ska drottningens ankomst. Prosan förslår ej.
Dessa fester dela sig itvå afdelningar: der
ena var allmän, den andra mer eller mindre
privat.
Vi tala först om den publika, den som vi-
sade sig för allas blickar: revyn på Mars-
fältet den 24.
Den föregående turen öfver Place de la
Concorde, i sigte af Tuilerierna och avenyen
till triumfbågen, det vill säga på den mest
storartade plats och inom de förnämsta per:
spektiver i Paris, var verkligen beundrans
värd. Naturen har utan tvifvel skapat skö.
nare infattningar än denna, men mennisko:
förmågan; civilisationen uppvisa svårligen,
som man vet, något dermed jemförligt.
Man kan lätt föreställa sig hvilket prakt
fallt skådespel utvecklade sig mellan dess:
breda linier, mellan dessa massor af grönska
och palatsgrupperna, den glada våglika rörel-
sen af en ofantlig menniskomassa, som hvarj:
ögonblick öppnade sig för trupper med e
ypperlig hållning och som uppiifvade med
sina fanor och sin militäriska musik. Mar
kan svårligen tänka sig ett mera lifligt, om
vexlande och imposant skådespel.
Men då det kungliga tåget, utkommande från
Tuileriepalatset, började visa sig i fonden at
den stora alln från Pavillon de VAorloge, då
det långsamt naikades och vred sig kring
bassinerna, som afskära allen, för att slutli-
gen sträcka sig öfver Place de la Corcorde,
så blet ögonblicket verkligen obeskrifligt.
Folkmassans sorl bortdog. En tystnad, som
jag skulle vilja kalla snål, en tystnad af ny
fikenhet, af spänning och vördnad, rådde
bland denna mängd af karlar, qvinnor och
barn som trängdes vid gallerverken, på teras
serna, i fönstren, öfverallt med ett ord, utom
på taken, som en polisförordning med mödå
räddade från att blifva öfversvämmade af men:
niskor.
Scenen blef i detta ögonblick synnerliger;
praktfull och erhöll nu sitt högsta intresse.
Sedan man sett det hela af tåget, som
öppnades af en afdelning af hundra-gardet,
skulle hvarje blick ha velat qvarhålla fram-
för allt den del af denna rörliga tafla son
presenterade sig i en grupp. drottningen och
kejsarinnan med ryttarne vid vagnosdörrarne.
kejsaren, prins Albert, priasen af Bäjern och
prins Napoleon; men denna del aftaf an pas-
serade förbi, ehuru alltjsmt lån: samt, oci
först sedan ma san fått beundra drottningent
behagfualla värdighet, kejsarinnazs sköna, ro:
senfärgade toilett och kejsare:s samt de tre
prinsarnes hållning till häst — en hållning
som var, man måste medgifrsa det, oklander-
lig. Kejsaren är en förträfflig kavaljer vid
sidan af en vagn med damer.
Folket väntade att vid detta kungliga och
kejserliga tåg få se alla verldens portativs
skatter; men smaken har inträngt ända in j
monarkernas pomp och ståt. Ingenting kunde
vara dyrbarare och rikare än det vi hade för
ögonen; emeller:id tycktes enkelheten vars
det herrskan e draget, Föga guld, föga ply-
mer, få eller inga juveler, de voro alla få-
stade på axelprydnaderna, få hästar, få gar-
der... det var som om det helas harmoni
vann på denna smakfulla bushållning. Hvilken
lätthet i dessa vapnar, hvilken smidighet i
dessa spann, hvilket behag hos dessa hästar!
AUt var ledigt ech väl uppburet.
Himmelen blandar sig alltid i de jordiska
festerna, antingen till fördel eller skada för
dem. Denna gång visade verkligen bimmeler
drottningen af England en sällsynt huldhet,
På morgonen hade vi en brännande bhetts;
dammet dref omkrirg och bredde sin slöja
öfver allting. Men i ritta ögonblicket, i det
ögonblick då det kungliga tåget skulle afgå.
föll ett lätt och snart upphörande regn, som
uppfriskade luften, gjorde trädens grönsks
lifligare och fuktade sanden i allgerna och
avenyerna, så att allt fick ett behagligt ut-
seende af friskhet, som verkligen var char-
mant.
Vid ankomsten till Marsfältet förenade sig
en talrik och lysande stab med den konglig:
cortegen, och revyen började. 40,000 frans-
män stodo under vapen. Drottningen och
prins Albert blefvo synbart förtjusta af trup-
pernas hållning-och sätt att 1 anövrera, af de:
emottagande de rönte, och deras kungliga och
kejserliga majestiter återvände -efter denns
herrliga .och lyckliga deg ti!l Tuillerierna för
att dröja der tills ögonblicket var inne att
begifva sig till Opera Comique och höra
Haydee.
Den icke fullkomligt publika delen af fe-
gsterna bestod, som ni vet, af balen i Hötel
de Ville och den nattliga festen i Versailles
ZfHsad beträffar balen i Hötel de Ville, så
måste jag helt och hållet afstå från att söka
gifva er ett begrepp om dess praktfullhet.
Personer, som hsft tillfälle stt se nästan allt,
som vår tids civilisation har framvisat mest
lysande, mest behagligt och mest uppfinnings-
rikt, hafva försäkrat mig att de aldrig sett nå-
got dylikt som detta. Det förnämsta i denne
fest bestod deruti att naturen var öfverflyttad
konsten och konsten på naturen och at:
väl kombinera dessa båda, utan att det rin-
gaste fråga efter. hvad det kostade. Sådana
tillställningar äro ganska upplifvande. ILun-
derna, vattenkonsterna, blommorna, statyerna,
guldet, sidentygerna, sammeten, alla slags
transparenta mälningar, de optiska illusionerna I
i alla möjliga genrer etc. etc. hade ställt sig !:i
—— HO FS OR RR RR Sn — Sn