dessanye hus, der: hvarje tums bredd och
höjd är utmätt med afseende på husegarents
I fördel, der man kallar en kammåre med tv.
I fönster för salong, ocr der portvaktaren dag
ligen ingnider trapporna med vax, till den
lerad att man löper fara bryta af sig armar
loch ben. Detta sätt att polera trapporna är
ganska bra, åndast man på Midten beligger
dem med mattor, ty i annat fall:ro de glatts
trapporna i Paris bögt farliga, isynnerhet för
JT barn. 1
I närmaste framtid förestå ännu andra, gan-
ska betydande byggnadsföretag. Om Boule:
I vard du Centre, som kommer att i rät linie
I förbinda Strassburger bangården med Seinen;
här jag redan förut talat. Man skall nu äf:
ven anlägga en Boulevard du Nordb ; närd
heten af rordbangården samt leda Boulevard
Malesberbes från Magdalenakyrkan ända till
Barriere de Cöureslle, . Avenue de PImpera-
trice, som direkt förbinder triumtbågen med
Boulognerskogen, är redan öppned, och då
den framdeles: blir på båda sidor omgifven af
landthus, kommer den att taga sig mycket
väl ut. Anlöggningen af denna stora gata
har väl också gjort nedrifvandet, af några
eger domar nödvändigt, men då åerna trakt
ligger så nära tullen, kan den förstöring gom
här egt rum på intet vis jemföras med fo
vid. de nya byggnadsarbetena inne i staden.
Der går hvalje den minsta förändring till
millioner. j
Justitiepalatset, som sedan några år blif-
vit utvidgadt och reståureradt, är på sidan åt
Pont neuf till omgifvet äf gamla smutsiga
byggnader, a! hvilka det nästan helt och
hället undanskymmes. Alla dessa byggna-
der skola nu rassras, så ätt palatset äfven
på nämde -: sida kommer att stå fullkomligt
fritt. Hela OCite, vinner derigenom i för-
sköning. Byggnings- och försköningspassio-
nen går nu i P ris så långt, att raan kom-
mit till följande, högst originella projekt.
Man finner nemligen att i Paris trafiken medj
vagn.r är allt för stor, och filantroper hafva!
kalkylerat att åtminstone-en menniska hvarje
dag faller offer för denna öfversvämning af
fordon. Man har derföre helt ehkelt föresla-
git anläggäåndet af un lerjords-jernbanor, hviika,!
följande stadens hufvudådror i motsatt rikt-!
ming, skulle tjena till transporterande af vat
ror, möbler, sten 0: s. v., hvilket allt nu
föres -på lastvagnar. Denna plan synes mi
i det hela täget outförbar, och aldra minst!
kan man der:ned vinna näågotfilantropiskt
mål; ty vid den lifiiga och komplicerade rö-
relse, som komme att ega rum på de före-
slagna underjordsbanorna, skulle säkerligen
många olyckor inträffa: Äfven lära hre Pereire!
för längre tid sedan haft en plan, att under
Boulevard de Strassbourg och densammas
fortsättning, Boulevard. du. Centre, anlägga en
underjords-jernväg, i rak riktning ända till
den stora viktualieförsäljningsplatsen, och
hvilken skulle uteslutande vara bestämd till
transportering af lifsmedel.
Beundransvärd är anläggningen af cirkel-
jernbanan kring Paris, hvilken fu nålkas sin
fulländning. Stationerna förena begvämlig-
het med elegans. Afven äro priserna ytterst
låga och blifva det än mera i fall man abon-
nerar. Jernvägen fir hästar, som går från
Concordiatorget till Passy och Auteuil, är
utomordentligt trafikerad. I början väckte
den ringa uppmärksamhet bland allmänhe-
ten. Men disponenten, en amerikanare om
jag icke missminner mig, företog sig att en
tid bortåt transportera folk gratis, och nu
finner man desna inrättning ytterst beqväm.
På Concordiatorget, nära invid industripalat-
set, ser man en jätteomnibus, som innan
och utan, fram och bak är fullsatt med
menniskor. Denna omnibus står på jernske-
nor, och så snart tåget, som återvänder från
Passy, anländer till Concordiatorget, ger han
sig genast af. Bangårdea är här öppna ga-
tan. Dessa vagnår äro högst beqvämt inrät-
tade. De inre sitiplatserna äro försedda med
kuddar och medelst dörrar afskilda från tvål
balkonger, en i främre och en i bakre delen
af vagnen. Hvarje balkong innehåller tolf
stående platser. På en trappa stiger msn upp
till det öfra galleriet, d-r man äfvenledes sit-
ter ganska beqvämt. Till Passy betalar mår)
3, till Auteuil 4 sous.
Alla desså inrättningar göra den nuvarande
styrelsen mycken heder... Aldrig förr her man
kunnat lefva så beqvämt i Paris, och aldrig)
bar förvaltnisgen haft ett å direkt inflytande
på det stigande värdet af privategendom som
nu. Paris sjelf blir, genom de lättåde kom-
munikationerna mellan stadens från hvarandra
mest aflägsna delår, större än förut, ty nu
kan. man slå upp sin bostad på ställena dit
man förr endast med möda kunde komma
fram.
De särskilda omnibusbolagen hafva för kort
id sedan sammansmält till ett enda. Staden,
ull mänbeten och bolagen sjelfva hafva vunnit
lerpå; staden i det den låter dugtigt betala
ig för de medgiffia privilegierna och der-
emte. förbehållit sig Vissa rättigheter; allmän
teten i det den blir bättre och till billigare
ris betjent, och bolagsmännen i det de nu,
rid sitt så vinstgifvande företag, icke mer bs-
löfva frukta någon konkurrens. Inrättandet
f de så kallade Imperiales,, på hvilka en
lats icke kostat mer -än 3: till Ö sous, är af
for nytta för de mindre bemedlade klasserna.
för öfrigt ser man ÖM sommaren många ler
santa herrar färdas på imperialen,, emedan
vär tobaksrökning är tillåten.
Förnågra dagar sedan harregeringen fastställt
amitliga parisiska gaslysningsbolagens förening
ill: ett enda. I spetsen för företaget stå hir
saac och Emil Pereire. Privilegierna äro ut-
ärdade på 50 år, och hrr Pereire håfva för-
oundit sig att, trots de betydliga skatterna
smte de 200,000 frånes som de hafva att be-
ala staden i hyra för underjorde-röreri, lemfia
sasen till bättre pris och, i fall nettovinsten
kulle stiga till vissa fastställda procent, äf-
RE Pr TA
mm me TM mo Om Får
- ch - JR DR Br Bet RR BR LA