dessanye hus, der: hvarje tums bredd och höjd är utmätt med afseende på husegarents I fördel, der man kallar en kammåre med tv. I fönster för salong, ocr der portvaktaren dag ligen ingnider trapporna med vax, till den lerad att man löper fara bryta af sig armar loch ben. Detta sätt att polera trapporna är ganska bra, åndast man på Midten beligger dem med mattor, ty i annat fall:ro de glatts trapporna i Paris bögt farliga, isynnerhet för JT barn. 1 I närmaste framtid förestå ännu andra, ganska betydande byggnadsföretag. Om Boule: I vard du Centre, som kommer att i rät linie I förbinda Strassburger bangården med Seinen; här jag redan förut talat. Man skall nu äf: ven anlägga en Boulevard du Nordb ; närd heten af rordbangården samt leda Boulevard Malesberbes från Magdalenakyrkan ända till Barriere de Cöureslle, . Avenue de PImperatrice, som direkt förbinder triumtbågen med Boulognerskogen, är redan öppned, och då den framdeles: blir på båda sidor omgifven af landthus, kommer den att taga sig mycket väl ut. Anlöggningen af denna stora gata har väl också gjort nedrifvandet, af några eger domar nödvändigt, men då åerna trakt ligger så nära tullen, kan den förstöring gom här egt rum på intet vis jemföras med fo vid. de nya byggnadsarbetena inne i staden. Der går hvalje den minsta förändring till millioner. j Justitiepalatset, som sedan några år blifvit utvidgadt och reståureradt, är på sidan åt Pont neuf till omgifvet äf gamla smutsiga byggnader, a! hvilka det nästan helt och hället undanskymmes. Alla dessa byggnader skola nu rassras, så ätt palatset äfven på nämde -: sida kommer att stå fullkomligt fritt. Hela OCite, vinner derigenom i försköning. Byggningsoch försköningspassionen går nu i P ris så långt, att raan kommit till följande, högst originella projekt. Man finner nemligen att i Paris trafiken medj vagn.r är allt för stor, och filantroper hafva! kalkylerat att åtminstone-en menniska hvarje dag faller offer för denna öfversvämning af fordon. Man har derföre helt ehkelt föreslagit anläggäåndet af un lerjords-jernbanor, hviika,! följande stadens hufvudådror i motsatt rikt-! ming, skulle tjena till transporterande af vat ror, möbler, sten 0: s. v., hvilket allt nu föres -på lastvagnar. Denna plan synes mi i det hela täget outförbar, och aldra minst! kan man der:ned vinna näågotfilantropiskt mål; ty vid den lifiiga och komplicerade rörelse, som komme att ega rum på de föreslagna underjordsbanorna, skulle säkerligen många olyckor inträffa: Äfven lära hre Pereire! för längre tid sedan haft en plan, att under Boulevard de Strassbourg och densammas fortsättning, Boulevard. du. Centre, anlägga en underjords-jernväg, i rak riktning ända till den stora viktualieförsäljningsplatsen, och hvilken skulle uteslutande vara bestämd till transportering af lifsmedel. Beundransvärd är anläggningen af cirkeljernbanan kring Paris, hvilken fu nålkas sin fulländning. Stationerna förena begvämlighet med elegans. Afven äro priserna ytterst låga och blifva det än mera i fall man abonnerar. Jernvägen fir hästar, som går från Concordiatorget till Passy och Auteuil, är utomordentligt trafikerad. I början väckte den ringa uppmärksamhet bland allmänheten. Men disponenten, en amerikanare om jag icke missminner mig, företog sig att en tid bortåt transportera folk gratis, och nu finner man desna inrättning ytterst beqväm. På Concordiatorget, nära invid industripalatset, ser man en jätteomnibus, som innan och utan, fram och bak är fullsatt med menniskor. Denna omnibus står på jernskenor, och så snart tåget, som återvänder från Passy, anländer till Concordiatorget, ger han sig genast af. Bangårdea är här öppna gatan. Dessa vagnår äro högst beqvämt inrättade. De inre sitiplatserna äro försedda med kuddar och medelst dörrar afskilda från tvål balkonger, en i främre och en i bakre delen af vagnen. Hvarje balkong innehåller tolf stående platser. På en trappa stiger msn upp till det öfra galleriet, d-r man äfvenledes sitter ganska beqvämt. Till Passy betalar mår) 3, till Auteuil 4 sous. Alla desså inrättningar göra den nuvarande styrelsen mycken heder... Aldrig förr her man kunnat lefva så beqvämt i Paris, och aldrig) bar förvaltnisgen haft ett å direkt inflytande på det stigande värdet af privategendom som nu. Paris sjelf blir, genom de lättåde kommunikationerna mellan stadens från hvarandra mest aflägsna delår, större än förut, ty nu kan. man slå upp sin bostad på ställena dit man förr endast med möda kunde komma fram. De särskilda omnibusbolagen hafva för kort id sedan sammansmält till ett enda. Staden, ull mänbeten och bolagen sjelfva hafva vunnit lerpå; staden i det den låter dugtigt betala ig för de medgiffia privilegierna och deremte. förbehållit sig Vissa rättigheter; allmän teten i det den blir bättre och till billigare ris betjent, och bolagsmännen i det de nu, rid sitt så vinstgifvande företag, icke mer bslöfva frukta någon konkurrens. Inrättandet f de så kallade Imperiales,, på hvilka en lats icke kostat mer -än 3: till Ö sous, är af for nytta för de mindre bemedlade klasserna. för öfrigt ser man ÖM sommaren många ler santa herrar färdas på imperialen,, emedan vär tobaksrökning är tillåten. Förnågra dagar sedan harregeringen fastställt amitliga parisiska gaslysningsbolagens förening ill: ett enda. I spetsen för företaget stå hir saac och Emil Pereire. Privilegierna äro utärdade på 50 år, och hrr Pereire håfva föroundit sig att, trots de betydliga skatterna smte de 200,000 frånes som de hafva att beala staden i hyra för underjorde-röreri, lemfia sasen till bättre pris och, i fall nettovinsten kulle stiga till vissa fastställda procent, äfRE Pr TA mm me TM mo Om Får ch JR DR Br Bet RR BR LA