lopp af 300,000 francs han skulle ha fått i
testamente af en Montechristoentusiast, sjelf
ett slags Montechristo.
Enligt säkra underrättelser emotser man
konungens af Sardinien ankomst till Paris d.
15 September.
ENGLAND.
Sir Charles Napier har till Londons tidnin-
gar insändt ett bref med anledning af Svea-
borgs bombardering, och hvars hufvudsyfte
är att klandra amiralitetets beteende emot ho-
nom. I detta bref förekommer bland annat
följande: ;
Efter Bomarsunds intagande upptogs ånyo
frågan om ett anfall emot Sveaborg, och den
franske marskalken, amiralerne och jag voro
öfverens om att erkänna, det vi ej egde lämp-
liga medel att företaga någonting emot en så
fruktansvärd (fästning. (vi hade hvarken mör-
sarebåtar eller-kanonslupar) och att dessutom
årstiden var för långt framskriden. General
Jones trodde, att om man landsatte 5000 man
på Båkholmen, uppförde verk och handlade
i öfverensstämmelse med flottan, skulle det
vara möjligt att inom 7 eller 8 dagar intaga
platsen. Hans plan förkastades enhälligt.
General Niel yttrade den mening, att 7 eller
8 linieskepp skulle kunna på några timmar
lyckas härmed, men han tillade, att det skulle
blifva en ganska djerf operation, som aldrig
varit försökt, och att han ej ansåg sig kunna
förorda densamma. Rapport om dessa me-
ningar afsändes till England; man förklarade
sig missnöjd dermed, och jag fick order af
amiralitetet att hålla ett krigsråd för att öf-
verväga möjligheten att försöka nya opera-
tioner.
Franske marskalken och hans armå hade
begifvit sig hem; krigsrådet bestod således
endast af de båda eskadrarnes amiraler, hvilka
afgåfvo det svar, att ingen vidare operation
mer vore möjlig i anseende till den långt
framskridna årstiden och bristen på anfalls-
medel. Innan man i London fått denna rap-
port, ankom till oss en ny order att under-
söka general Jones plan. Som franske mar-
skalken redan rest, blef krigsrådet icke sam-
mankalladt. Några dager derefter fingo vi en
tredje order, som föreskref att undersöka ge-
neral Niels förslag. Den franske amiralen
blef med skäl harmsen öfver dessa upprepade
order som man sände oss innan man ens er-
hållit vår rapport; Han vägrade att bevista
krigsrådet, hvilket sålunda endast utgjordes af
engelska amiraler. Dessa förklarade, att de
ej funno skäl att ändra sin mening.,
Amiral Napier utvecklar derpå det anfalls-
system, som han skulle ha fljt ifall han haft
till sitt. förfogande tillräckliga anfallsmedel.
Detta system bestod i att efterhand använda
alla mörsare- och kanonbåtar, och att ej låta
de stora skeppen inrycka i slaglinien förr än
då det allmänna itändandet af dse åtskilliga
träbyggnaderna- hindrat de fientliga kanonie-
rerna att qvarstanna på sin post. För attut-
föra denna plan hade man i stället för de 45
mörsare- och kanonbåtar, hvilka de allierade
hade till sitt förfogande, behöft 100 till 200,
för att kunna ombyta. dem och gifva pjeserna
tid att svalna. Detta förklarar hvarföre ami-
ral Dundas icke kunnat angripa fortifikatio-
nerna, utan måst inskränka sig till förstöran-
det af hvad som inom fästningen kunde nås
af hans mörsare.
Denna skrifvelse hår ej funnit något gynn-
samt emottagande inom pressen. Times jemte
andra deducerar häraf i skarpa artiklar, att
amiralen med all sin personliga tapperhet och
sjömannaduglighet, hvilken det icke fallit nå-
gon in att bestrida, tydligen saknar det mo-
raliska mod som erfordras då fråga är om att
äfven utan. bestämdt uppdrag på eget ansvar
företaga en afgörande handling. Den mini-
steriella Globe, utan att vilja taga i försvar den
af amiral Napier angripne då varande förste lor-
den af amiralitetet, sir James Graham, beteck-
mar likväl amiralens förfarande såsom den
öfeta indiskretion, som demne kunnat begå.
an synes ej hafva någon aning om atthams
ställning såsom embetsman ålägger honom
särskilda pligter i afseende på offentliggöran-
det af hans handlingssätt. Isgen har tadlat
honwom, ingen har trädt honom för nära; men
hade äfven detta skett, så skulle det ha va-
rit hans pligt såsom en trogen tjenare af sitt
fädernesland att hålla munnen, och åt det
egna medvetandet af sin rätt hemställa sitt
rättfärdigande.
Amiralitetet har vidtagit ett förfogande i
afseende på tillsättningar at tjenster inom
statsarsenalerna, som har till ändamål att göra
slut på den ofta anmärkta skandal, som plä-
gade egarum genom köpslagandet med tjen-
stemännens röster vid parlamentsval. Till-
sättandet af dessa tjenster, hvilket förr utgick
ifrån sjelfva amirsalitetsdepartementerna, kom-
mer nu att öfverlemnas åt arsemalinspskto-
rerna, hvilka göras ansvariga för de anställdas
duglighet i tjensten.
an har anbefallt byggandet af ett fjerde
jättelinieskepp, som skall bära namnet ;Howe
och få ännu större dimensioner än Duke of
Wellingtom, Royal Albert och Marlbo-
rougha.
Enligt Morring Chronicle skall konungen
af Sardinien i Oktober månad detta år aflägga
ett besök i England.
I ett till flera tidningar stäldt bref gör lord
Stanley, grefvens af Derby son och parla-
mentsledamot för Lynn Regis, det förslag att
förlägga pårlamentets vanligen sju månader
räckande session till en annan årstid. Eng-
land, säger han, är så vidt jag vet det enda
land i verlden, hvars mest civiliserade invå-
nare tillbringa sommaren i städerna och om
vintern draga sig tillbaka på landet. Alla
andra folk göra tvärtom; naturen och det
sunda menniskoförstå1det hänvisa oss uppå
att njuta de nöjen som lifvet i det fria, vi-
stande på landet och resor kunna erbjuda, i
en årstid, då dagarse äro långa och luften
varm, då träd och blommor prunka i sin fulla
skönhet, och den qvafva atmosferen i en folk-
rik stad blifver på en gång osund och obe-
haglig. andra sidan ovnna frost. snö. då-