lopp af 300,000 francs han skulle ha fått i testamente af en Montechristoentusiast, sjelf ett slags Montechristo. Enligt säkra underrättelser emotser man konungens af Sardinien ankomst till Paris d. 15 September. ENGLAND. Sir Charles Napier har till Londons tidningar insändt ett bref med anledning af Sveaborgs bombardering, och hvars hufvudsyfte är att klandra amiralitetets beteende emot honom. I detta bref förekommer bland annat följande: ; Efter Bomarsunds intagande upptogs ånyo frågan om ett anfall emot Sveaborg, och den franske marskalken, amiralerne och jag voro öfverens om att erkänna, det vi ej egde lämpliga medel att företaga någonting emot en så fruktansvärd (fästning. (vi hade hvarken mörsarebåtar eller-kanonslupar) och att dessutom årstiden var för långt framskriden. General Jones trodde, att om man landsatte 5000 man på Båkholmen, uppförde verk och handlade i öfverensstämmelse med flottan, skulle det vara möjligt att inom 7 eller 8 dagar intaga platsen. Hans plan förkastades enhälligt. General Niel yttrade den mening, att 7 eller 8 linieskepp skulle kunna på några timmar lyckas härmed, men han tillade, att det skulle blifva en ganska djerf operation, som aldrig varit försökt, och att han ej ansåg sig kunna förorda densamma. Rapport om dessa meningar afsändes till England; man förklarade sig missnöjd dermed, och jag fick order af amiralitetet att hålla ett krigsråd för att öfverväga möjligheten att försöka nya operationer. Franske marskalken och hans armå hade begifvit sig hem; krigsrådet bestod således endast af de båda eskadrarnes amiraler, hvilka afgåfvo det svar, att ingen vidare operation mer vore möjlig i anseende till den långt framskridna årstiden och bristen på anfallsmedel. Innan man i London fått denna rapport, ankom till oss en ny order att undersöka general Jones plan. Som franske marskalken redan rest, blef krigsrådet icke sammankalladt. Några dager derefter fingo vi en tredje order, som föreskref att undersöka general Niels förslag. Den franske amiralen blef med skäl harmsen öfver dessa upprepade order som man sände oss innan man ens erhållit vår rapport; Han vägrade att bevista krigsrådet, hvilket sålunda endast utgjordes af engelska amiraler. Dessa förklarade, att de ej funno skäl att ändra sin mening., Amiral Napier utvecklar derpå det anfallssystem, som han skulle ha fljt ifall han haft till sitt. förfogande tillräckliga anfallsmedel. Detta system bestod i att efterhand använda alla mörsareoch kanonbåtar, och att ej låta de stora skeppen inrycka i slaglinien förr än då det allmänna itändandet af dse åtskilliga träbyggnadernahindrat de fientliga kanoniererna att qvarstanna på sin post. För attutföra denna plan hade man i stället för de 45 mörsareoch kanonbåtar, hvilka de allierade hade till sitt förfogande, behöft 100 till 200, för att kunna ombyta. dem och gifva pjeserna tid att svalna. Detta förklarar hvarföre amiral Dundas icke kunnat angripa fortifikationerna, utan måst inskränka sig till förstörandet af hvad som inom fästningen kunde nås af hans mörsare. Denna skrifvelse hår ej funnit något gynnsamt emottagande inom pressen. Times jemte andra deducerar häraf i skarpa artiklar, att amiralen med all sin personliga tapperhet och sjömannaduglighet, hvilken det icke fallit någon in att bestrida, tydligen saknar det moraliska mod som erfordras då fråga är om att äfven utan. bestämdt uppdrag på eget ansvar företaga en afgörande handling. Den ministeriella Globe, utan att vilja taga i försvar den af amiral Napier angripne då varande förste lorden af amiralitetet, sir James Graham, beteckmar likväl amiralens förfarande såsom den öfeta indiskretion, som demne kunnat begå. an synes ej hafva någon aning om atthams ställning såsom embetsman ålägger honom särskilda pligter i afseende på offentliggörandet af hans handlingssätt. Isgen har tadlat honwom, ingen har trädt honom för nära; men hade äfven detta skett, så skulle det ha varit hans pligt såsom en trogen tjenare af sitt fädernesland att hålla munnen, och åt det egna medvetandet af sin rätt hemställa sitt rättfärdigande. Amiralitetet har vidtagit ett förfogande i afseende på tillsättningar at tjenster inom statsarsenalerna, som har till ändamål att göra slut på den ofta anmärkta skandal, som plägade egarum genom köpslagandet med tjenstemännens röster vid parlamentsval. Tillsättandet af dessa tjenster, hvilket förr utgick ifrån sjelfva amirsalitetsdepartementerna, kommer nu att öfverlemnas åt arsemalinspsktorerna, hvilka göras ansvariga för de anställdas duglighet i tjensten. an har anbefallt byggandet af ett fjerde jättelinieskepp, som skall bära namnet ;Howe och få ännu större dimensioner än Duke of Wellingtom, Royal Albert och Marlborougha. Enligt Morring Chronicle skall konungen af Sardinien i Oktober månad detta år aflägga ett besök i England. I ett till flera tidningar stäldt bref gör lord Stanley, grefvens af Derby son och parlamentsledamot för Lynn Regis, det förslag att förlägga pårlamentets vanligen sju månader räckande session till en annan årstid. England, säger han, är så vidt jag vet det enda land i verlden, hvars mest civiliserade invånare tillbringa sommaren i städerna och om vintern draga sig tillbaka på landet. Alla andra folk göra tvärtom; naturen och det sunda menniskoförstå1det hänvisa oss uppå att njuta de nöjen som lifvet i det fria, vistande på landet och resor kunna erbjuda, i en årstid, då dagarse äro långa och luften varm, då träd och blommor prunka i sin fulla skönhet, och den qvafva atmosferen i en folkrik stad blifver på en gång osund och obehaglig. andra sidan ovnna frost. snö. då