sänkas, gjorde tvenne stora skepp i vestra Inloppet emellan öarne Långörn och Vestersvartö (den östligaste af de öar som bilds Sveaborgs grupp) äfvensom en i midten ai samma inlopp för ankar på tvären lagd tvådäckare det rentaf omöjligt för de allierade att kunna kringgå platsen och framtränga till Helsingfors redd. För öfrigt hade ryssarne äfven åt fästningsverken på södra sidan om Helsingfors gifvit en betydande utsträckning, och genom trenne nya öfver hvarandra liggande batterier förstärkt försvaret af stadens södra sida. Ön Drumsö hade nyligen blifvit besatt och på södra sidan försedd med ett starkt batteri. I trots af dessa svårigheter beslöts Sveaborgs bombardering, och utfördes den 9 dennes af de allierade stridskrafterns till sjös med fullständig framgång. Detaljerna öfver denha vapenbragd, hvars följder måste hafva ett oberäkneligt inflytande på fortsättandet af krigsoperationerna i Östersjön, skola innan kort komma kejserliga regeringen tillhanda; dock vet man redan i dag, att denna arsenal blifvit fullständigt förstörd, att batterier och verk blifvit raserade till marken, att sex krutmagasiner flugit i luften, och att staden efter 43 timmars bombardering blifvit förvandlad till en hög af ruiner. Med ett ord, det gifves ej mer något Sveaborg! Detta vigtiga resultat, som vanns af de allierade utan synnerliga förluster, bildar ett värdigt sidostycke till Bomarsunds intagande. Då Monitören talar om förstöringen af staden 8å bör det erinras att Sveaborg utom garnisonen har en befolkning af omkring 1200 civila invånare. — Christianiaposten har erhållits ett bref från Östersjöflottan utanför Sveaborg d. 6 Aug., före bombardementets början, hvarur vi meddela följande: Merlin mötte oss i sjön och vår förträfflige mätningsofficer kom ombord och lotsade Duke of Wellington in på ett mästerligt sätt, dä vi öfriga följde allt efter som denne Leviathan majestätiskt snodde sin väg mellan de talrika skären och holmarne på denna farliga kust. Visserligen mäste ryssarne undra och beklaga sig, då vi ankrade med alla våra jätteskepp i godt behåll mellan öarne Melkö och Rönskär, inom 5000 yards från Sveaborg. Pembroke hade legat för ankar här, för att passa på fiendens rörelser. Hastings och Cornwallis äro för samma ändamål stationerade på yttersta högra flygeln utanför batterierna vid Sandhamn. Klipporna äro betäckta med tuser sinom tusen ängsliga äskädare, som längs stranden mot Helsingfors ifrigt betrakta vär herrliga flotta, som oaktadt seglatsens svärighet oeh de hinder, som genom konstens medel voro ävägabragta, djerft trängt fram genom sund, som voro okända för deras egna lotsar, och ankrat utanför deras fästning utan någor olyekshändelse. — Uti Finlands Allmänna Tidning) meddela vi följande närmare uppgifter om engelsmännens sednaste besök i Raumo och Uleåborg: kaumö. Den 24 sistl. Juli omkring kl. 5 e. m. anlände 2 fientliga ängfartyg till redden och lodade farvattnoet intill kl. 10 e. m., då de kasiade ankar vid pass 10 verst från hamnen. Päföljande dag när made sig fartygen staden och började kl. !, 2 e.m. inkasta bomber och brandraketer, af hvilka byggnaderna och upplagen i norra delen af hamnen genast antändes. I skygd af fartygens kanoner sände fienden omkring kl. 5 e. m. mindre båtar i land med manskap, som antände äfven de i södra delen af hamnen befintliga magasinerna och upplagen, hvilka kl. 10 e. m. voro fullkoräligt förstörda, då fartygen åter drogo sig utåt redden; den 26 gick fienden till hafs. Genom brandsläckningsmanskapets bemödanden ledo byggnaderna i sjelfva staden ingen skada, ehurn skotten äfven nådde dem. Trenne fartyg, en mängd varuupplag och 54 byggnader, till största delen magasiner, trenne smedjor och nägra lider blefvo denna gång af fienden i grund förstörda. Uleåborg. Den 23 sistl. Juli kl. 10 f. m. kastade ett tremastadt ängfartyg ankar vid Hietakalla grund, omkring 7 verst från Kuivaniemi kapells kyrka. Genast utsattes bätar för att loda utanför Kuivaniemi elfs mynning, och dessa fortsatte sitt arbete intill kl. 4 e. m., hvarpå kl. 5 tvenne kanonbåtar utsändes till Hamina, omkring 3 verst från kyrkan belägna sund, der några jakter blifvit observerade af fienden. Straxt började fienden bortföra jagterna, men lyckades ej få ut mer än en, emedan de öfriga stannade på grund. Medan fienden sökte lösgöra en jakt från grundet öppnade några bönder, som med utmärkta bössor dolt sig bakom en klippa invid stranden, eld på honom. Fienden besvarade elden med mängdubblad styrka, men bönderne laddade lugnt sina gevär och fortsatte skottvexlingen med sypnerligt mod omkring 10 minuter, hvarefter fienden, som förlorat minst sex man i döda, hvaribland äfven en officer samt fått en mängd sårade, antände jakten med dess last af 90 famnar ved, och skyndsamt aflägsnade sig. Sedermera antändes den tagna jakten ute i hafvet och kanonbätarne förenade sig med ångfartyget. Emellertid tillfogades den arma allmogen härigenom en skada af omkring 1000 rub. s:r. Som det var att förmoda, att fienden äfven skulle besöka Kuivaniemi elf, der 2 större jakter lågo för ankar, jemte en tredje, som var uppdragen på stranden, inrättade allmogen åt sig i hast å Kyttikaari udde ett litet försvarsverk, bakom hvilket nägra bön der lade sig på lur. Den 24 Juli kl. half 10 f. m. afsändes frän ängfartyget 2 kanonbåtar inåt elfven, hvilka under röd flagg närmade sig böndernas förskansning på ett afständ af 50 eller 60 alnar, i afsigt att styra rakt på jakterna. Men genast aflossade bönderna sina skott der fienden var tätast och en skottvexling inleddes som varade omkring 15 minuter, hvarunder fienden alltmer och mer närmade sig en å motsatta stranden förtöjd jakt och antände den. Derifrän ernade sig fienden högre uppför elfven för att härja, men tvenne bönder drogo sig till en å stranden befintlig småskog och fortforo derifrån att skjuta. Då fienden märkte att han äfven der mötte motständ, drog han sig tillbaka, förföljd af våra bönders skott. Omkring kl. 11 f. m. uppbrände fienden ännu en jakt i Hamina sund, hvilken värderades till 150 rub. silfver. Under denna dag förlorade fienden åtminstone lika mänga man, om ej vida mera, än dagen förut, emedan bönderna skjöto säkert och alltid i fiendens tätaste massor. KI. half 5 lättade fienden ankar och tog kurs mot Torneä. Emellertid hade under denna tid ingen af bönderna blifvit skjuten eller sårad.v NORGE. I dag ankommen norsk post medförde tidningar från Christiania af den 20 dennes. H. M. Konungen har tilldelat landskapsmålaren Eckersberg guldmedaljen Memoriae pignus, för det af honom utgifna praktverket öfver ön Madeira. Skomakaregesällerna i Christiania ha företagit sig en strike och afhålla sig från allt a or mm oo f3 FRAS