sänkas, gjorde tvenne stora skepp i vestra In-
loppet emellan öarne Långörn och Vester-
svartö (den östligaste af de öar som bilds
Sveaborgs grupp) äfvensom en i midten ai
samma inlopp för ankar på tvären lagd två-
däckare det rentaf omöjligt för de allierade
att kunna kringgå platsen och framtränga till
Helsingfors redd. För öfrigt hade ryssarne
äfven åt fästningsverken på södra sidan om
Helsingfors gifvit en betydande utsträckning,
och genom trenne nya öfver hvarandra lig-
gande batterier förstärkt försvaret af stadens
södra sida. Ön Drumsö hade nyligen blif-
vit besatt och på södra sidan försedd med ett
starkt batteri. I trots af dessa svårigheter
beslöts Sveaborgs bombardering, och utfördes
den 9 dennes af de allierade stridskrafterns
till sjös med fullständig framgång. Detal-
jerna öfver denha vapenbragd, hvars följder
måste hafva ett oberäkneligt inflytande på
fortsättandet af krigsoperationerna i Östersjön,
skola innan kort komma kejserliga regerin-
gen tillhanda; dock vet man redan i dag, att
denna arsenal blifvit fullständigt förstörd, att
batterier och verk blifvit raserade till marken,
att sex krutmagasiner flugit i luften, och att
staden efter 43 timmars bombardering blifvit
förvandlad till en hög af ruiner. Med ett
ord, det gifves ej mer något Sveaborg! Detta
vigtiga resultat, som vanns af de allierade
utan synnerliga förluster, bildar ett värdigt
sidostycke till Bomarsunds intagande.
Då Monitören talar om förstöringen af
staden 8å bör det erinras att Sveaborg utom
garnisonen har en befolkning af omkring
1200 civila invånare.
— Christianiaposten har erhållits ett
bref från Östersjöflottan utanför Sveaborg d.
6 Aug., före bombardementets början, hvarur
vi meddela följande:
Merlin mötte oss i sjön och vår förträfflige mät-
ningsofficer kom ombord och lotsade Duke of Welling-
ton in på ett mästerligt sätt, dä vi öfriga följde allt
efter som denne Leviathan majestätiskt snodde sin
väg mellan de talrika skären och holmarne på denna
farliga kust. Visserligen mäste ryssarne undra och
beklaga sig, då vi ankrade med alla våra jätteskepp
i godt behåll mellan öarne Melkö och Rönskär, inom
5000 yards från Sveaborg. Pembroke hade legat för
ankar här, för att passa på fiendens rörelser. Ha-
stings och Cornwallis äro för samma ändamål statio-
nerade på yttersta högra flygeln utanför batterierna
vid Sandhamn. Klipporna äro betäckta med tuser
sinom tusen ängsliga äskädare, som längs stranden
mot Helsingfors ifrigt betrakta vär herrliga flotta,
som oaktadt seglatsens svärighet oeh de hinder, som
genom konstens medel voro ävägabragta, djerft trängt
fram genom sund, som voro okända för deras egna
lotsar, och ankrat utanför deras fästning utan någor
olyekshändelse.
— Uti Finlands Allmänna Tidning) med-
dela vi följande närmare uppgifter om engels-
männens sednaste besök i Raumo och Uleå-
borg:
kaumö. Den 24 sistl. Juli omkring kl. 5 e. m.
anlände 2 fientliga ängfartyg till redden och lodade
farvattnoet intill kl. 10 e. m., då de kasiade ankar
vid pass 10 verst från hamnen. Päföljande dag när
made sig fartygen staden och började kl. !, 2 e.m.
inkasta bomber och brandraketer, af hvilka byggna-
derna och upplagen i norra delen af hamnen genast
antändes. I skygd af fartygens kanoner sände fien-
den omkring kl. 5 e. m. mindre båtar i land med
manskap, som antände äfven de i södra delen af ham-
nen befintliga magasinerna och upplagen, hvilka kl.
10 e. m. voro fullkoräligt förstörda, då fartygen åter
drogo sig utåt redden; den 26 gick fienden till hafs.
Genom brandsläckningsmanskapets bemödanden ledo
byggnaderna i sjelfva staden ingen skada, ehurn
skotten äfven nådde dem. Trenne fartyg, en mängd
varuupplag och 54 byggnader, till största delen ma-
gasiner, trenne smedjor och nägra lider blefvo denna
gång af fienden i grund förstörda.
Uleåborg. Den 23 sistl. Juli kl. 10 f. m. kastade
ett tremastadt ängfartyg ankar vid Hietakalla grund,
omkring 7 verst från Kuivaniemi kapells kyrka. Ge-
nast utsattes bätar för att loda utanför Kuivaniemi
elfs mynning, och dessa fortsatte sitt arbete intill kl.
4 e. m., hvarpå kl. 5 tvenne kanonbåtar utsändes till
Hamina, omkring 3 verst från kyrkan belägna sund,
der några jakter blifvit observerade af fienden. Straxt
började fienden bortföra jagterna, men lyckades ej
få ut mer än en, emedan de öfriga stannade på grund.
Medan fienden sökte lösgöra en jakt från grundet
öppnade några bönder, som med utmärkta bössor dolt
sig bakom en klippa invid stranden, eld på honom.
Fienden besvarade elden med mängdubblad styrka,
men bönderne laddade lugnt sina gevär och fortsatte
skottvexlingen med sypnerligt mod omkring 10 mi-
nuter, hvarefter fienden, som förlorat minst sex man
i döda, hvaribland äfven en officer samt fått en mängd
sårade, antände jakten med dess last af 90 famnar
ved, och skyndsamt aflägsnade sig. Sedermera an-
tändes den tagna jakten ute i hafvet och kanonbä-
tarne förenade sig med ångfartyget. Emellertid till-
fogades den arma allmogen härigenom en skada af
omkring 1000 rub. s:r.
Som det var att förmoda, att fienden äfven skulle
besöka Kuivaniemi elf, der 2 större jakter lågo för
ankar, jemte en tredje, som var uppdragen på stran-
den, inrättade allmogen åt sig i hast å Kyttikaari
udde ett litet försvarsverk, bakom hvilket nägra bön
der lade sig på lur. Den 24 Juli kl. half 10 f. m.
afsändes frän ängfartyget 2 kanonbåtar inåt elfven,
hvilka under röd flagg närmade sig böndernas för-
skansning på ett afständ af 50 eller 60 alnar, i af-
sigt att styra rakt på jakterna. Men genast aflossade
bönderna sina skott der fienden var tätast och en
skottvexling inleddes som varade omkring 15 minuter,
hvarunder fienden alltmer och mer närmade sig en å
motsatta stranden förtöjd jakt och antände den. Deri-
frän ernade sig fienden högre uppför elfven för att
härja, men tvenne bönder drogo sig till en å stran-
den befintlig småskog och fortforo derifrån att skjuta.
Då fienden märkte att han äfven der mötte motständ,
drog han sig tillbaka, förföljd af våra bönders skott.
Omkring kl. 11 f. m. uppbrände fienden ännu en
jakt i Hamina sund, hvilken värderades till 150 rub.
silfver. Under denna dag förlorade fienden åtmin-
stone lika mänga man, om ej vida mera, än dagen
förut, emedan bönderna skjöto säkert och alltid i
fiendens tätaste massor. KI. half 5 lättade fienden
ankar och tog kurs mot Torneä. Emellertid hade un-
der denna tid ingen af bönderna blifvit skjuten eller
sårad.v
NORGE.
I dag ankommen norsk post medförde tid-
ningar från Christiania af den 20 dennes.
H. M. Konungen har tilldelat landskaps-
målaren Eckersberg guldmedaljen Memoriae
pignus, för det af honom utgifna praktverket
öfver ön Madeira.
Skomakaregesällerna i Christiania ha före-
tagit sig en strike och afhålla sig från allt
a or mm oo f- 3 FRAS