STOCKHOLM, den 18 Aug.
Utrikes Korrespondens-artikel.
Från Aftonbladets korrespoadent.)
; Brässel den 4 Aug. 1855.
Då den ryska organen le Nord säkert icke
försummat att sända sina profnummer till
: Stockholm liksom till alla andra trakter af
verlden, så skall det måhända intressera er
-att få höra några närmare detaljer om denna
tidning, genom hvilken Ryssland, som sjelf
ju är en lefvande negation af alla uttalanden
genom press och tribuner, sppellerar till den
offentliga opinionen i Europa och företagit
sig att söka korrigera denna af dess tjenare
eljest så mycket försmädade och föraktade
allmänna opinion.
Jag säger Ryssland, ehuru det officiella
Ryssland, i enlighet med sin vanliga san-
ningskärlek, desavouerar det nya bladet och
låtsar dermed icke vilja ha något att skaffa.
f en audiens, som czarens härvarande raycket
verksamme agent hr Chreptowitsch straxt ef-
ter grundandet af le Nord hade hos konung
Leopoid, 1örsäkrade han högt och dyrt att
man i Petersburg vore missnöjd med hela
företaget. Hans !egationssekreterare hr v.
iGrote hade — så hette det — just nyss med-
fört denna försäkran från Petersburg. Kej-
saren och grefve Nesselrode hade med myc-
ken bestämdhet yttrat sig i detta hänseende,
och de voro isynnerhet ledsna deröfver, att
möjligen svårigheter derigenom kunde upp-
komma för den belgiska regeringen.
I en annan audiens, hos utrikesministern,
gick hr Chreptowitsch ännu längre. Ministern
ibesvarade nemligen med all diplomatisk höf-
lighet ryska sändebudets förklaringer öfver
tyska hofvets rmisshag med den nya tidnin-
gen, men yttrade tillika, att det icke vore
honom obekant, att statsrådet baron v. Schöp-
piog, legationsråd vid ryska missionen i Ber-
lis, kommit till Brässel för att der etablera
le Nord. Br Chreptowitsch blef icke ett ögon-
blick förvirrad, utan svarade lugnt: Jag vet
det, men jag tror mig kunna försäkra er att
hr v. Schöpping i denna angelägenhet hand-
lat helt och hållet som privat man. Mini-
stern såg med fasthet på ryssen och sade:
Så mycket mindre behötver jag då dölja för
er, att enligt ett i ministerrådet fattadt be-
slut, hr v. Schöpping, om han ännu en)
gång i dylika angelägenheter kommer till
rässel, icke af sin diplomatiska egenskap
kommer: att skyddas för en utvisning ur
landet. Denna gång svarade hr Chreptowitsch
ingenting, men hans hållning och minspel ut-
tryckte med stum vältalighet det fullkom-
ligaste gillande af detta något odiplomatiska
perspektiv, som sålunda öppnade sig för hr
v. Schöpping. 5å hade hr Chreptowitsch rätt
väl spelat sin rol, i hvilken han skulle ofti-
eielt desavouera le Nord. Han blef densam-
ma äfven sedermera trogen, och när den nye
redaktören, hr Capellemans, om hvilken jar
straxt skall meddela några närmare under ät.
telser, gick till den ryska ambassadören och
frågade honom, om ban ville deltaga i det
nya företaget genom inköp af nårra. aktier,
fattades det icke mycket att hr ,mbassadören
låtit kasta hr Capeliemans på dörren.
Men huru förhålla sig nu de verkliga fakta
till deana rol och till dessa oficiella Försäk-
ringar? Vi skola se.
Ett visst ordsprå. gäger: på frukten känner
man trädet. M4 skulle lika riktigt kunna
säga: på det ursädeskorn såningsmannen väl-
Jer kunne, j så väl i någon mån bedömma
sänIngsaannen som på förhand dömma om den
blifva.nde fruktens beskaffenhet. — Hr Capelle-
manns, direktör och hufvudredaktör för Ile
Nord, är genom den liberala pressens oförbe-
hållsamma meddelanden redan temligen be-
kant för den europeiska allmänheten. Men
allt har äpnu icke blifvit lagdt i dagen. Man
vet blott, att han förut arbetat i klerikala, se-
dermera i Eberala belgiska blad. Han är en
ung, icke särdeles kunskapsrik man, hvars
enda Tförtjenst är den att han är infödd bel-
gier — hans fader är borstbindare i Bris-
sel — och sålunda icke kan utvisas ur lan-
det. Slutligen arbetade han i Independance
:Belge, der man icke var synnerligen belåten
med honom, emedan han i sjelfva verket
icke kunde begagnas till någonting allvarligt.
:Euru -kom det nu till, att de osynliga ryska
-protektorerna just valde hr Capelleraanns tilll:
sitt verktyg? Å
Dermed hänger det tillsammans på föl-
jande sätt: För ett eller znnat år sedan var
en kongress i Brissel 34 personer som intres-
serade sig för reformer och förbättringar i
fängelseväsendet och dylika ärenden. Bland .
der uppträdasåe talare befann sig äfven, huru
besynnerlig; det än låter, en ryss, som hade l.
hård panna nog att försvara straffsystemet il
Ryssland och att åtminstone i allmänna or- !
dalag söka rättfärdiga qvinnors piskande och !
knutens användande i allmänhet. Ett skri
af ovilja och fasa afbröt honom. De efter-
följande talarne, och bland dessa isynnerhet
hr Walewski, stämplade den barbariske lof-
talaren efter förtjenst. Endast hr Capelle-
manns fann för godt att under allmänt knot
taga till orda till förmån för ryssen. Denne
hade något inflytande i Petersburg, såsom
sedermera visade sig. När det nu blef fråga
om att grunda en rysk tidning i Brissel, 8e-
dan den förut blifvit förvisad från de tyska
hufvudstäderna och ingenstädes hade kunnat
finna en varaktig stad, erinrade sig ryssen
den nämda kongressen och väckte förslag om
hr Capellemanns, som skyndade att mottaga
anbudet.
g35Här framlyser sålunda redan den ryska
inverkan :rån Petersburg temligen klart ge-
nom den officiella slöjan. Annu tydligare 4
i
j
4
j
l
1
t
I
I
I
l