STOCKHOLM, den 18 Aug. Utrikes Korrespondens-artikel. Från Aftonbladets korrespoadent.) ; Brässel den 4 Aug. 1855. Då den ryska organen le Nord säkert icke försummat att sända sina profnummer till : Stockholm liksom till alla andra trakter af verlden, så skall det måhända intressera er -att få höra några närmare detaljer om denna tidning, genom hvilken Ryssland, som sjelf ju är en lefvande negation af alla uttalanden genom press och tribuner, sppellerar till den offentliga opinionen i Europa och företagit sig att söka korrigera denna af dess tjenare eljest så mycket försmädade och föraktade allmänna opinion. Jag säger Ryssland, ehuru det officiella Ryssland, i enlighet med sin vanliga sanningskärlek, desavouerar det nya bladet och låtsar dermed icke vilja ha något att skaffa. f en audiens, som czarens härvarande raycket verksamme agent hr Chreptowitsch straxt efter grundandet af le Nord hade hos konung Leopoid, 1örsäkrade han högt och dyrt att man i Petersburg vore missnöjd med hela företaget. Hans !egationssekreterare hr v. iGrote hade — så hette det — just nyss medfört denna försäkran från Petersburg. Kejsaren och grefve Nesselrode hade med mycken bestämdhet yttrat sig i detta hänseende, och de voro isynnerhet ledsna deröfver, att möjligen svårigheter derigenom kunde uppkomma för den belgiska regeringen. I en annan audiens, hos utrikesministern, gick hr Chreptowitsch ännu längre. Ministern ibesvarade nemligen med all diplomatisk höflighet ryska sändebudets förklaringer öfver tyska hofvets rmisshag med den nya tidningen, men yttrade tillika, att det icke vore honom obekant, att statsrådet baron v. Schöppiog, legationsråd vid ryska missionen i Berlis, kommit till Brässel för att der etablera le Nord. Br Chreptowitsch blef icke ett ögonblick förvirrad, utan svarade lugnt: Jag vet det, men jag tror mig kunna försäkra er att hr v. Schöpping i denna angelägenhet handlat helt och hållet som privat man. Ministern såg med fasthet på ryssen och sade: Så mycket mindre behötver jag då dölja för er, att enligt ett i ministerrådet fattadt beslut, hr v. Schöpping, om han ännu en) gång i dylika angelägenheter kommer till rässel, icke af sin diplomatiska egenskap kommer: att skyddas för en utvisning ur landet. Denna gång svarade hr Chreptowitsch ingenting, men hans hållning och minspel uttryckte med stum vältalighet det fullkomligaste gillande af detta något odiplomatiska perspektiv, som sålunda öppnade sig för hr v. Schöpping. 5å hade hr Chreptowitsch rätt väl spelat sin rol, i hvilken han skulle oftieielt desavouera le Nord. Han blef densamma äfven sedermera trogen, och när den nye redaktören, hr Capellemans, om hvilken jar straxt skall meddela några närmare under ät. telser, gick till den ryska ambassadören och frågade honom, om ban ville deltaga i det nya företaget genom inköp af nårra. aktier, fattades det icke mycket att hr ,mbassadören låtit kasta hr Capeliemans på dörren. Men huru förhålla sig nu de verkliga fakta till deana rol och till dessa oficiella Försäkringar? Vi skola se. Ett visst ordsprå. gäger: på frukten känner man trädet. M4 skulle lika riktigt kunna säga: på det ursädeskorn såningsmannen välJer kunne, j så väl i någon mån bedömma sänIngsaannen som på förhand dömma om den blifva.nde fruktens beskaffenhet. — Hr Capellemanns, direktör och hufvudredaktör för Ile Nord, är genom den liberala pressens oförbehållsamma meddelanden redan temligen bekant för den europeiska allmänheten. Men allt har äpnu icke blifvit lagdt i dagen. Man vet blott, att han förut arbetat i klerikala, sedermera i Eberala belgiska blad. Han är en ung, icke särdeles kunskapsrik man, hvars enda Tförtjenst är den att han är infödd belgier — hans fader är borstbindare i Brissel — och sålunda icke kan utvisas ur landet. Slutligen arbetade han i Independance :Belge, der man icke var synnerligen belåten med honom, emedan han i sjelfva verket icke kunde begagnas till någonting allvarligt. :Euru -kom det nu till, att de osynliga ryska -protektorerna just valde hr Capelleraanns tilll: sitt verktyg? Å Dermed hänger det tillsammans på följande sätt: För ett eller znnat år sedan var en kongress i Brissel 34 personer som intresserade sig för reformer och förbättringar i fängelseväsendet och dylika ärenden. Bland . der uppträdasåe talare befann sig äfven, huru besynnerlig; det än låter, en ryss, som hade l. hård panna nog att försvara straffsystemet il Ryssland och att åtminstone i allmänna or! dalag söka rättfärdiga qvinnors piskande och ! knutens användande i allmänhet. Ett skri af ovilja och fasa afbröt honom. De efterföljande talarne, och bland dessa isynnerhet hr Walewski, stämplade den barbariske loftalaren efter förtjenst. Endast hr Capellemanns fann för godt att under allmänt knot taga till orda till förmån för ryssen. Denne hade något inflytande i Petersburg, såsom sedermera visade sig. När det nu blef fråga om att grunda en rysk tidning i Brissel, 8edan den förut blifvit förvisad från de tyska hufvudstäderna och ingenstädes hade kunnat finna en varaktig stad, erinrade sig ryssen den nämda kongressen och väckte förslag om hr Capellemanns, som skyndade att mottaga anbudet. g35Här framlyser sålunda redan den ryska inverkan :rån Petersburg temligen klart genom den officiella slöjan. Annu tydligare 4 i j 4 j l 1 t I I I l