blommig, men till hälften bortskyrnd af kistan
Är det möjligt att genom en mer intagande
och djup kontrast åskådliggöra denna dystre
sanning: att börja lefva, det är att börja dö!
De andra norska målningarne äro nästar
allesaromans landskapsstycken, och många af
dem ganska anmärkningsvärda, De aldra tlesta
vittna om ett samvetsgrannt naturstudium.
Till en början vill jag anföra tre namn,
tagna i alfabetisk ordning.
Dahl. Hans Vy af Mariedal nära Christia-
nia framställer, bland andra förtjenster, ett
förgrundsparti som vittnar om en på samma
sång kraftig och konstfärdig pensel. Bergs-
forssens skum är förträffligt.
Hans Vinterstycke vid stranden af Elbe intsger
ninst sagdt ett lika högt rum. Det är ett träd,
Å som fått till uppdrag att representera denna vin-
terscen och det fullgör detta på ett ypperligt
sätt, genom att visa sig i sin kraftfulla na-
kenhet. Grenpartierna skulle omöjligen kunna
vara mera pittoreska och mera natursanna.
Eckersbergs Förebud till storm. Denna tafla
är, till att börja med, ganska väl anlagd, i
det afseendet nemligen att konstnären förlagt
vyen af stormen emellan två vackra klipp-
väggar, hvilka koncentrerar den för åskådar-
nes ögon och göra dess detaljer mera syn-
bara. Dessa detaljer äro väl valda och väl
uppfattade. Så måste den luft se ut der stor-
men födes, så måste de moln se ut som bära
den i sitt sköte och de nästan feberartade rö-
relser som dess annalkande ger åt vattnet,
åt foglarne. Det tyckes mig dock som det
vore litet för mycket blått deri eller en blå
färg, — som är alltför blå på denna tafla.
Gudes Fjällparti från Bergens amt är säkert en
af den norska expositionens skönaste saker,
så väl genom kraften af hans pensel som
detaljernas finhet. Denna tafla behöfde ej
frukta hvilket grannskap som helst.
En Norsk skog af Bagge har ådragit sig
uppmärksamhet genom förstånd i färgernas
anbringande, sanning i dagrarne genom en
än och lätt teckning af träd, genom väl vatt-
nade stränder, genom väl beräknade perspek-
tiver.
En solnedgång i skogen af Bodom är af en art
som gör mycken effekt. Den verkan som fram-
bringas af solen till venster på taflan är myc-
ket lycklig. Några kriticiha tyckt att det ej
fanns nog omvexling på högra sidan af taflan;
men måhända är det riktigast att, när man
vill åstadkomma effekt på en sida, ej göra
det äfven på den andra. Det är ett offer åt
enheten som jag för min del skulle vara mera
böjd att berömma än klandra, på samma gång
jag medger att i detta särskilda fall och huru
mycket i sin nedgång hr Bodoms sol än må
vara, han måhända skulle kunnat anbringa en
mindre tät skugga på den högra sidan af
skogen.
Dalen dland bergen af Frich samt Vy från
Christianias omgifningar af Miller äro lika-
ledes arbeten värda att ses och i hvilka
man skulle kunna finna mycket att be-
römma. Men jag måste skynda att sluta,
sedan jag likväl först gifvit en särskild
mention honorable åt Böes kamelior, åt Printz
frukter, som äro målade med finhet och san-
ning, åt Hellands spatsertur, hvari det finns
många förträffliga figurer, samt åt mademoi-
selle Hansteens porträtter, hvaribland jag bör
nämna dem af de båda systrarna samt af pro-
fessor Hansteen De båda systrarna återge väl
lenna barndomens naiva fysionomi. Hvad
len lärde professorn beträffar, är han målad
ned kraft ehuru af en qvinnohand, och jag
rågar tro att porträttet är likt.
I mitt nästa bref ämnar jag afsluta de
köna konsterna med en öfversigt af alla de
kolor hvarom jag änonu ej talat, skulptur-
rbetena deri inberäknade. Det är visserligen
tt brista i uppmärksamhet mot många sköna
aker att taga dem så der i massa, men in-
ustriexpositionen är nu fullständig. Sverge
ch Norge ha der redan länge varit installe-
ade och vänta mig. De sköna konsterna,
tan att upphöra att vara sköna, skulle dock
å längden kunna trötta. Det är derföre tid
tt jag säger teckningen och färgen farväl och
år att besöka en ny verld af mästerverk.
lunestem———mereo— —— RR