ty om icke så skett, hade bestämdt med dessa möten gått som med en del unga personer, hvilka lefva för fort och derföre åldras i förtid. Vi befara ändock att beslutet om den treåriga hvilotiden kommit för sent, och att landtbruksmötena redan blifvit anstuckna af ålderdomsbräcklighet. Botemsdel finnas dock. Efter denna tillbakablick på de förflutna mötena. öfvergå vi. till granskning af företeelserna. vid det sist hållna Upsslamötet. , Bestyrelsen. för..detta möte hade; vidtagit en åtgärd, hvars ändamålsenlighet sannolikt af en hyar erkändes. Den hade nemligen haft mod att omancipera sig: från: den förätsantagna: seden att duka upp eit.stort antal frågor. Frågorna voro nu inskränkta till ett lämpligt antal, Och tiden räckte alltså till att de flesta besvarade, ehuru svaren stuszdom äfven nu sväfvade ut i.den tomma rymden och slogo ibland rätt mycket öfver målet. Främst i ordningen förekom frågan om behöfligheten af-ännu ett högre landtbruksläroverk. Allmänt -medgafs, att just den -omständigheten; att ett vida större antal personer årligen ansöka om plats vid Ultuna-iostitutet, än som der kunde ivrymmas, utgjorde det ojäfaktigaste. skälet för eit jakande svar på frågan. Några talare anzsågo dock lämpligare att utrymme vid Ultuoa bereddes för ett ökadtantal lärjungar,;: än att en likartad läroanstalt på annan ort inrättades. Betraktas frågan dlott. ur pekuniär synpunkt, så hafva, dessa talare möjligen rätt. Men det synes oss dock att den äfven från en annan sida bör. betraktas. Vore ändamålet med institutet att lärjusgarne der blott skulle teoretiskt studera landtbruksmötet, så vore utan allt tvifvel tillräckligt att bostäderna och lokalerna för denna undervisring tillökades vid Ultuna. Men för den praktiska undervisningen: — hvars vigt ingen lärer bestrida — erfordras något vida mera än tillräckligt många rum för lärjungarnes hysande, För denna undervisning fordras utrymme på fältet, så vida lärjungarne skola komma i tillfälle att tillräckligt ligga hand vid jordbrukets alla detaljer. Ehuru Ultuna besitter en ganska stor areal, är den tid-icke: långt borta då jordbruket der blir fullständigt ordnadt efter den väl uppgjorda planen. Redan nä kan med temligt fog anmärkas, att den tillgängliga arbetsstyrkan der är större än den behöfde vara, om egendomen sköttes för, någor enskild persons räkning. En tillökning i personalen, utan att em motsvarande tillökning i arbetitilfälle förefanns, skulleshafva till följd, att olikhzten mellan ett lönande Och ett kostsamt lardtbräk blef.-än mera farande Det kan icke dröja länge innan landtbruket vid. Ultuna,. som nu är gan: ska eitepsift, öfvergår till.merå. intensift— en öfvergång.hvilken hvarje eftertänksam landt: brukare sannolikt för sin enskilda del ätven efter: sträfvar: — Emedan arbetet då blir mera jemnt fördeladt, blir ock behofyvet af. arbetare mera begränsadt; Att-under sådana förhållanden ökas lärjungarnes antål och vänja dem vid en öfverflödig tillgång på arbetsstyrka är i intet fall nyt: tigtytvertom skadligt. .Det är jemförelzevis es ringa-konst att sköta ett jordbruk väl med en stor arbetsstyrka, d. v. s. med ett stort rör felsekapital. Detta bshöfver icke läras vid.eti landtbruksinstitöt. Man lär sig det gemom att söka erfarenhet. Men intet landtbruk bär sig.i längden om man ej: lär sig :— vulgärt täladt — att rätta munpen efter matsicken, En klok.sparsamhet är hufvudvilkoret. afvsför..det Jandtbruk som skall blifva lönand Skulle lärjungarnes antal än mera ökas vid Uituna, så måste ock jordbruket der snart rog utvidgas. Detta kan ej ske utan förmer delst köp. eller arrende, af jord; sådant är der i närheten: nästan omöjligt eller åtminstone förknippadt med pganika dryga omkostnader. likalsdes att. försätta, der sålunde förvärfva:!r jorden i ett skick värdigt ett landtbruksinstitut. Lärarnes antal måste ock ökas, ty, vi kärna med visshet att de som nu äroanställda der hafva fällt iwppuatt göra. Afven kan med fog ifiågasättas om det är lämpligt att sammanföra. ett stort amtsl unga, män på ett ställe... Vi tro att undervisningen försiggår. bäst. och jemnast då. lärjungepersonalen ieke är allt för stor vid samma institut. Bäst torde ock vara att nu låta Ultunainstitutet få utveckla.sig efter den: redan ;uppgjorda :planen, i Denna läroanstalt har: redan kostat staten betydligt. Skall den ändamålsenligt. utvidgas, så blifva kostnaderna ;derför (tarliare ganska.stora. Vi hafvw stora föroppniagar, men äfven. atora anspråk på Dltuna, vitro att de förra uppfyllas, de sednare rättfärdigas. :Men. då fordras att instituteticke påtvingas några utvidgnidgar som störa dess jemna. verksamhet. Det hade utan tvifyel varit i många fall väl, om man icke. såsom. der skedde hade brådekat med; att mottsga. lätjungar, utan låtit en del åtgärder. få: föregå institutets. .öppnande.. Då detta skedde. var hela egendomen i ett slags.upplösniagstillstånd. Arbeten. måste vidtzgas utan beräknisg på hvad de;kostade, blott att. de blefvo på kortaste möjliga tid. fullbordade. s Sidast allt. kunde visserligen både för lärjungar och. beskådare vara istressant,. men. ärdock: föga. instruktift. För dem som skola, bildas tilbskickliga lasdtmän är. intet, bildningsmedel. säkrare än. föresynen, af en isallo sväl . ordmad landthushållning ).: Em sådan kan ioke ännu på länge! Detta omdöme gäller äfven i afseende. på vira Fättereskolor, Äfven rörande dem kan anmärkas, att de vanligen blifvit farsttade vid egendom r der ett bättre jordbruk börjat samtidigt med skolans E.öpptandei— altså-påsamman ging.sem öpplösanwgstillständet. började, En viss oreda är med ett sädant förknippadt. Man kan. möjligen äfven blitva en bra lendtbrukare genom att äss ett landtbruk dear ingen verklig hushållniog bedrifves: men ma