åren och visade sig. på ella håll, genom sir
aktnirgsbjudande mänsd, 80v tt ganska svär
hjadereton den y tnsd. de misstänksam
het och; dajt-or:ergsoar kerrskadeho de stor
nordiska hojse eg Ab :olutismea, ettögonblick
ska ad 1949—49, stillde sig på defensive;
d ta var både skickligt och klokt. Men då
ordaiggvn versätersiådd öfyerallt, rörelserna
vora at rissa hetydenhet och revolutionen be
segrad, så fann absolut sw:n gent emot sig
ej) mer äs ett faktum, . det ändra kejsardömet
ej mer, än enaman,: Napoleon. II! Detta fak.
tum och denne man väckte misstankar af ty
skäl, fö st medan de voro ett förnekande a!
Wienerfördragen och vidare emedan de all
för skrytsant erinrade öm folk-valprincipen.
hvaruti.d hade. sin upprinnelse. : För att vara
konseqvestv borde så väl detta faktum som
denne man taga en blygsam ställning, dölja
sitt upphof och afsvärja sina traditioner. Detta
hafva de gjort alli för mycket i våra ögon.
men icke ruz enligt det gamla Europas åsigt.
Kejsar Nikolsus fattade deraf misstro, bvar-
tili han r:dan förut var disponerad. Han
simmansatte derföre denna stora fälla, Bvars
ssgbum skulle träffa både kejsaren och kej-
sardöraet. fan begagnade på spe till före-
vändning frågan om de heli a orierna, som
fränss regeringen så naift erbjöd honom, ,
;-aDenna gång bade: kejsar Nikolaus försum-
mat att på förhand försäkra. sig om Österri-
kesy Preussens. ochsEngiands biträde, och för
öfrigt bade han uppgjort räkningen utan vär-
den,-det- vill säga Louis. Napoleon, som gan-
sta skickligt gissade meningen och hvars
karpsinnighet förmådde czaren att tveka i sin
STSCRUEkA nr ning. Det är icke första bån-
ger vi erkänna Napoleons genomträngande
skarpsinnighet och udplysta: klokbet Han
parerade det hugs Nikolaus ville gifva honom
och förekom horöm i London, der opinionen
ännu ej ser bestämd i frågan om de heliga
Orferas. mod al I da me
, Men hvad som framför allt bevisade hans
rsägliga habilit, det var den tveksamhet
han förstod vid hofven i Wien och Berlin bi-
brifiga sinnen som förut voro på det hözsta
intagna till förmån för. ryska politiken, det
var den förvirring hans förorsakade i. bela Eu-
ropa genom att visa huru hotande för folkens
oberoende och verldens frihet ryska inflytan-
det vore. I sjelfva verket voro detta obero-
ende och denna frihet icke aunatän medel, verk-
tve; men han betjenader sig deraf-med en
silisynt skicklighet och förstod väcka Europa
ar tänka på framtiden, ,u.. s und
Skiljaktigheten som finnes emellan oss och
kejsaren består i sättet att betrakta de två
principer, som pjelfva resa sig ,emot Peters-
burgerkabinettets polifik och handlingssätt till!
förmäniför. den vesterlähdska saker, och som
Frankrike så väl representerade, vid. tvistens
-uppkom-ta Viwilia att orden folkens ocbe-
roet:re, och sverldens frihet icke förblifva utan
all. ioöehall, att de skola sättas emot czarens
laner säsomsen jallvarligtsimenad chotelse; att
de skola tynga på de tyska. hofvens beslut
med hela, sitt. magiska inflytande. Kejsaren
var icke af denna mening; han förenade sig
ej med detta system, och om för ett ögon-
blick. hans klokhet gaf honom en. verklig
styrka, -om han -skingrade alla misstankar,
om han så att säga tämde de mest motspän-
sliga kabinetter, så blef dock denna klokhet
smöäningom.ansedd:för svaghet, de skingradse
mMisstan arne förbyttes till förakt, och ka-
binetterna, som lånat hans, första. framställ-.
ningar ett .benäget öra, återtogo sin gamla:
position och satte emot hans åtgärder overk-
samheten, emot hans råd tystnaden, emot hans
.uppmuntringar neutralitetens passiva grund-
satts.: :e
Berlinerkabinettet var det som minst dolde
denna förändring, som minst bemödade sig ait
dölja denna öfvergåvg. från -tillgifvenhet till
opålitlighet och för närvarande nästan ovilja.
De stater som sluta sig till Preussen gjorde
som detta land och genomgingo samma faser.
Man kan utar tvekan antaga att tilldetta system,
hvarur förr eller sednare en baväpnad neu-
tralitetsliga skall utgå höra (utom Preussen)
Danmark, Bayern, Wärtemberg, Saxen, Hol-
land, Mecklenburg, Sverge och Norge).
Hvad angår Belgien, så känner man dess
konungs äsigt och prägela af hans regering.
Belgien är neutralt, icke genom förkärlek, för
den eller den saken, men till följd deraf att
fördragen ålsgt detta land neutralitet. Det är
neutralt, emedan dess neutralitet är en del af
europeiska, statsrätten och emedan ,detta är
den nödvändiga grunden för dess tillvaro så-
som nation. å
Preussen har från underbandling till under-
handling, från uppskof till uppskof: återgått
till gamma punkt der det befann sig före det
nuvarande kriget. : Ryska partiet i Berlin, i;
Pomeru och det egentliga Preussen har manövre-
rat. ganska skickligt med blicken på detta re-
sultat. — Det-hear slutat -med att - intaga - hela
terrängen, det harlyckats att för sig vinna mass
joriteten ikärärarne och att till sig omvända
oda och redbara hufvuden, brr Manteuffel,
Usedotn och Wedel till, exempel, hvilka i
början med. nöje sett i: orientaliska. frågans
förvecklingar ett lyckligt tillfälle stt föreskrifva
ryska öfvervigten vilkor och gränser.
En af högerns: chefer i andra kammaren,
hr von Gerlach, har frånydenna församlings
talarestol tagit fasta på flere stycken ur vår
första bröscbyra HG har kunnat. säga att, vi
hade försett honom med vapen emot en al-,
lians med vestmakterna och han har lyck--
) Den 39 April erhöll mr Thouvenel en depateh frän
mr de Moustier, vår ambassadör i Berlinjvtillkän-
nagifvande att ett projekt till offensiv- och defensiv:
allians fanns emellan de här uopgifaa, staterna.