byggda på falska grundsatser. Pastoraterna äre allt-
för ojemnt fördelade och betraktade, såsom af allas.
k. prebenden är tydligt, mera säsom inkomstkällor
åt pastorerna än såsom mödosamma fålt för deras
trägna verksamhet.
Men mitt bref skulle blifva alliför långt, om jag
genomginge ella de brister af hvilka vår kyrka li-
der och för hvilkas afhjelpande jag kommer att pä-
räkna edra räd, eder hjelp och edra uppoffringar.
Till den ändan vill jag, i enlighet med kyrkolagens
hittilis försummade föreskrift, hälla ärliga prestmöten
med eder, der vi skola taga församlingarnes behof i
allvarligt betraktande och icke, säsom hittills, förnöta
tiden genom fävitskt tal på latin eller svenska om
lärosatser, som ej behöfva omtvistas eller sakna all
betydelse för lifvet; än mindre nära vår fåfänga ge-
nom inbördes lofprisande eller föda vär njutningslyst-
nad genom yppiga gästabud. För samma ändamäl
ämnar jag ock, i enlighet med samma af mig och
eder besvurna kyrkolag, årligen resa omkring i stif-
tet för förrättande af visitationer, derunder jag kom-
mer att mindre fästa mig vid kyrkoböckernas och den
verldsliga bokföringens fullkomlighet än vid det för-
bällande hvari kyrkoherden stär till sin församling
och de frukter hans verksamhet burit uti församlin-
gens tro och lefverne. Dä jag härvid kommer ait
taga kyrkoherdarnes gästfrihet i anspräk, undanbedjer
jag mig alla öfverflödiga gästabud, emedan en i en-
kelhet och tarflighet bsvisad gästfrihet är mig den
käraste och den enda som jag vill och kan återgälda.
En annan passar icke värt stånd och är till intet
nyttigt.
Och nu, mine väoner och bröder, frid vare med
eder 8c.
Så ungefär, ehuru mycket mera lefvande, kraftigt
och bättre affattadt, hade biskop Reuterdahls herda
bref bort vara, för att göra verkan på sädana der
förstockade sinnen som värt cch mängas med oss. Vi
5fverlemna till han: högvördighets eget bedömmande
huruvida det ej äfven varit hoaom och hans kall mera
värdigt att tala i en sådan anda.