(a I a IR V Sr ar rr År SE
finnes väl något annat medel hvarigenom
detta gemensamma intresse kan försvaras, så-
som det bör det, med en gemensam hand-
ling?
JA föredrager här blott de franska opinio-
nerna Öfver ifrågavarande punkt. Det till-
kommer. europeiska publiken, och längre fram
historien att fälla domen.
Under idea har det ögonskealigen blifvit en
politisk maxim för ögonblicket, att man bör
iakttaga ett mycket varsamt språk i afseends
på Österrike. Lord Clarendons tal af d. 28
Juni bade redan gifvit oss denna instruktion.
He Montalembort her förnyat densamna uti
det tal som ban höll i vår lagstiftande för-
samling öfver lagen om militirkontingenten.
Denne talare beklagar, att man ej antagit
Österrikes ultimatum, och till stöd för denn:
åsigt har han på ett märkligt sätt frarshållit
den stora vigten af denna allians. Sebasto-
pols, har han sagt,oskall bli intaget och för
stördt, jag tviflar ej derom, men hvad skall
man väl göra sedan? Man påstår att vi ej ha
någon garanti för ati Ryssland skall fullgöra
de vilkor som Österrike föreslagit; men det
gifves ej för framtiden mer än en verksam
garanii, det gitves ej mer än en enda in-
skränkning som man kan ålägga en stor na-
tion, när dem blifvit besegrad och förödmju-
kad, och det är medvetandet af dess eger
svaghet, och dstta medvetande skall Ryss-
land, äfven besegradt, aldrig få, så länge det
icke ser Österrike nära och på ett fast och
permanent sätt förbundet med vestmakterna.
Detta kan beklagligtvis vara fullkomligt
sannt, ren hvad skall man väl göra med en
makt, hvilken, ifall mar får tro sir Gsorge
Greys häntydning under debatten öfver lord
John Russsils förbållande, icke ens åtagit sig
någon förbiadelse att göra en casus belli uts
Rysslands förkastande af de sista förslag hvilka
Österrike erbjöd sig att göra denna rakt.
Denna omsfändighet bör, ifall den är till-
förlitlig, betydligt minska hr Moatalembart:
sorg deröfver, att Österrikes ultimatum icke
blef antaget.
För ait nu öfvergå till de lagar, dem rage-
ringen framställt för lagstiftande kårer, så
väntade man sig linet på 750 milliorer samt I
upptagandet af den begärda militärkontingen-
ten. Propositionen om dessa lagar har lika
litet förvånat som deras enhälliga antzgaade.
Jag sade i afsesnde på de fizaasåtgärder, sox
skulle stå i förbindelse med lånet, att rykten
om arten och omfånget af dersa åtgärder väckt
oro bland spekulsanterna och bland allmänhe-
ten, samt att de åstadkommit en ganska stark
nedtrycknving på börsens roteringar. Denna
oro bar nu skingrats först genom blotta fram-
ställandet af lagförslagen, sedermera derigerom
att man granskat och studerst dessa förslag.
Systemet är helt enkelt. 750-millionerslå-
mt bildar i förening med de föregåends 1!å-
nen en tillökning af 1600. millioner i stats-
skulder. De nya iagarne ha till ändamål att ga-
rantera de årliga liqviderna för dessa 1600 mil-
lioner med 70 millioner. De skola vinna detts
mål, utan att åligga några nya skatter, ge-
nom följande medel: 1:0o Iaörandet sfenyt-
terl gare krigstionde gör 62 millionsr; 2:o
Höjandet af konsumtionsafgifter på spirituoss
från 34 till 50 cestimer för hvarje hektolitre,
ökandet a! taxan å pawsagerareplatserna pi
jernvägarne, samt å de varor som fortskaf-
fas med den högsta graden af hastighet, skall
fylla de 70 millionerna.
I Frankrike är det ett ganska allmänt ut-
bredt anspråk att tro sig vara finansman. De
bör då ej förvåna att detts system, ehuru det
ej är annat än en förhöjning af redan existe-
rande afgifter, funnit klandrare såväl inom
allmänheten som i tidningarne. Det har til
och med, säger man, mött ganska ihärdiga in
vändningar i lagstiftande kårens komite. Vissa
finansmän eller persomsr som tro sig vara det.
skulle ha föredragit hvad? — jo, en inkomst-
beskattning, ett slag af beskattning för hvil-
ken sjelfva de revolutionära myndigheterna bh:
ryggat tillbaka, en beskattning för hvilken
nationalandan hyser antipati, till följd af de
undersökningar den fordrar och den stolthet
hvilken den ej skulle usdgå att såra. Viss
andra finansmän skulle ha velat ha en afgift
på mobiliärförmögenheten, hvilket visserliger
vida bättre skulle kusna försvaras; men vore
väl nu rätta ögorblicket för införandet af denna
nya pålaga?
TIDet föreslagna systemet synes vara det klo-
koste, dess triumf synes mig föga tvifvelaktig.
gOvad börsen angår, har den xaturligtvis ej
bekymrat sig-om någonting amnat än låne!
och de 10 procext hvsrmed passagerareplat-
sen på jernvägarre skulle förhöjas. I afste-
ende på lånet hade den förmodat att obliga-
tionerna skulle genast försäljas för att fylls
behofvet medelst den allmänna teckningen;
men då framställandet af motiveras gifvit till
kännoa, att af förra lånet ännu återstode 100
millionsr hvarmed vi kunde hjolpa oss fram
till den 1 Oktober, så ha spekulanteran bör
jat återköpa. Sedan ha de i betraktande st
den -omständigheten, att regerizgen kusd
finna svårigheter i att ajournera limet, på nytt
begärt att sälja.
I afseonde på jernvägarno har böi:som er
känt att lagförslaget icke, såsom man fruktat,
gjort intrång i bolagexs eganderätt, att lånst
icke skulle utöfva amnat äs ett ganska ringa
inflytswde på inkomsten eller med andra ord
på utdelningarne, enär bolagen finge rätt att
förhöja -sina priser med de nya taxoraas be-
lopp, och fullkomligt lugnade gesom dessa
unda reflexioner har nämnde spekulation bör-
at höja jermvägsaktierna. Se der i korthet
le sista fjorton dagarnes politiska oeh finan-
iella historia. 4; H.
Ce mm Mm me mn OM fy et CK mn mv 2
OO mn
— Till professor i österländska språken vid
Jpsala universitet har K. M:t den 14 dennes
iItnämnt adjunkten i österländska språken vid
lämde universitet magister J. F. Hesse.
— K. M:t har, under den 6 dennes, utnämnt
ch förordnat provincisailäkaren i Ölands norra di-
trikt, medicins: doktorn och kirutgie gate Carl
limon Cronstrand till provineialläkare i Öiands söära
istrikt, och medieins lieentiaten och kirurgis magi