(a I a IR V Sr ar rr År SE finnes väl något annat medel hvarigenom detta gemensamma intresse kan försvaras, såsom det bör det, med en gemensam handling? JA föredrager här blott de franska opinionerna Öfver ifrågavarande punkt. Det tillkommer. europeiska publiken, och längre fram historien att fälla domen. Under idea har det ögonskealigen blifvit en politisk maxim för ögonblicket, att man bör iakttaga ett mycket varsamt språk i afseends på Österrike. Lord Clarendons tal af d. 28 Juni bade redan gifvit oss denna instruktion. He Montalembort her förnyat densamna uti det tal som ban höll i vår lagstiftande församling öfver lagen om militirkontingenten. Denne talare beklagar, att man ej antagit Österrikes ultimatum, och till stöd för denn: åsigt har han på ett märkligt sätt frarshållit den stora vigten af denna allians. Sebastopols, har han sagt,oskall bli intaget och för stördt, jag tviflar ej derom, men hvad skall man väl göra sedan? Man påstår att vi ej ha någon garanti för ati Ryssland skall fullgöra de vilkor som Österrike föreslagit; men det gifves ej för framtiden mer än en verksam garanii, det gitves ej mer än en enda inskränkning som man kan ålägga en stor nation, när dem blifvit besegrad och förödmjukad, och det är medvetandet af dess eger svaghet, och dstta medvetande skall Ryssland, äfven besegradt, aldrig få, så länge det icke ser Österrike nära och på ett fast och permanent sätt förbundet med vestmakterna. Detta kan beklagligtvis vara fullkomligt sannt, ren hvad skall man väl göra med en makt, hvilken, ifall mar får tro sir Gsorge Greys häntydning under debatten öfver lord John Russsils förbållande, icke ens åtagit sig någon förbiadelse att göra en casus belli uts Rysslands förkastande af de sista förslag hvilka Österrike erbjöd sig att göra denna rakt. Denna omsfändighet bör, ifall den är tillförlitlig, betydligt minska hr Moatalembart: sorg deröfver, att Österrikes ultimatum icke blef antaget. För ait nu öfvergå till de lagar, dem rageringen framställt för lagstiftande kårer, så väntade man sig linet på 750 milliorer samt I upptagandet af den begärda militärkontingenten. Propositionen om dessa lagar har lika litet förvånat som deras enhälliga antzgaade. Jag sade i afsesnde på de fizaasåtgärder, sox skulle stå i förbindelse med lånet, att rykten om arten och omfånget af dersa åtgärder väckt oro bland spekulsanterna och bland allmänheten, samt att de åstadkommit en ganska stark nedtrycknving på börsens roteringar. Denna oro bar nu skingrats först genom blotta framställandet af lagförslagen, sedermera derigerom att man granskat och studerst dessa förslag. Systemet är helt enkelt. 750-millionerslåmt bildar i förening med de föregåends 1!ånen en tillökning af 1600. millioner i statsskulder. De nya iagarne ha till ändamål att garantera de årliga liqviderna för dessa 1600 millioner med 70 millioner. De skola vinna detts mål, utan att åligga några nya skatter, genom följande medel: 1:0o Iaörandet sfenytterl gare krigstionde gör 62 millionsr; 2:o Höjandet af konsumtionsafgifter på spirituoss från 34 till 50 cestimer för hvarje hektolitre, ökandet a! taxan å pawsagerareplatserna pi jernvägarne, samt å de varor som fortskaffas med den högsta graden af hastighet, skall fylla de 70 millionerna. I Frankrike är det ett ganska allmänt utbredt anspråk att tro sig vara finansman. De bör då ej förvåna att detts system, ehuru det ej är annat än en förhöjning af redan existerande afgifter, funnit klandrare såväl inom allmänheten som i tidningarne. Det har til och med, säger man, mött ganska ihärdiga in vändningar i lagstiftande kårens komite. Vissa finansmän eller persomsr som tro sig vara det. skulle ha föredragit hvad? — jo, en inkomstbeskattning, ett slag af beskattning för hvilken sjelfva de revolutionära myndigheterna bh: ryggat tillbaka, en beskattning för hvilken nationalandan hyser antipati, till följd af de undersökningar den fordrar och den stolthet hvilken den ej skulle usdgå att såra. Viss andra finansmän skulle ha velat ha en afgift på mobiliärförmögenheten, hvilket visserliger vida bättre skulle kusna försvaras; men vore väl nu rätta ögorblicket för införandet af denna nya pålaga? TIDet föreslagna systemet synes vara det klokoste, dess triumf synes mig föga tvifvelaktig. gOvad börsen angår, har den xaturligtvis ej bekymrat sig-om någonting amnat än låne! och de 10 procext hvsrmed passagerareplatsen på jernvägarre skulle förhöjas. I afsteende på lånet hade den förmodat att obligationerna skulle genast försäljas för att fylls behofvet medelst den allmänna teckningen; men då framställandet af motiveras gifvit till kännoa, att af förra lånet ännu återstode 100 millionsr hvarmed vi kunde hjolpa oss fram till den 1 Oktober, så ha spekulanteran bör jat återköpa. Sedan ha de i betraktande st den -omständigheten, att regerizgen kusd finna svårigheter i att ajournera limet, på nytt begärt att sälja. I afseonde på jernvägarno har böi:som er känt att lagförslaget icke, såsom man fruktat, gjort intrång i bolagexs eganderätt, att lånst icke skulle utöfva amnat äs ett ganska ringa inflytswde på inkomsten eller med andra ord på utdelningarne, enär bolagen finge rätt att förhöja -sina priser med de nya taxoraas belopp, och fullkomligt lugnade gesom dessa unda reflexioner har nämnde spekulation börat höja jermvägsaktierna. Se der i korthet le sista fjorton dagarnes politiska oeh finaniella historia. 4; H. Ce mm Mm me mn OM fy et CK mn mv 2 OO mn — Till professor i österländska språken vid Jpsala universitet har K. M:t den 14 dennes iItnämnt adjunkten i österländska språken vid lämde universitet magister J. F. Hesse. — K. M:t har, under den 6 dennes, utnämnt ch förordnat provincisailäkaren i Ölands norra ditrikt, medicins: doktorn och kirutgie gate Carl limon Cronstrand till provineialläkare i Öiands söära istrikt, och medieins lieentiaten och kirurgis magi