vanligen medförde rötter, och att sådana, öf verflyttade till Tierp, befunnits mycket bättre än de der förut varande, Baron Hermelin medgaf att vingåkershum. lan betaldes mera, emedan den pressades oct packades, men att allmogen åtminsone ej fö redrager den, utan -snarare misstänker at denna humla ibland är något förfalskad. Prosten Kernell var öfvertygad, att humlar växer på all åkerjord. I norra Helsingland trifves den på lös mylla, ofvan lös sandbotten. I södra Helsingland på mylla på stark lergrund, i Dalarne på kalkgrund: ypperligt. Huruvida den blir bättre eller sämre beror på skördetiden, hvilken bör noga påp-ssas, då kottarne äro gröngula. Den får ej läggas på öppet fält utan hafva skydd mot nordan och vestanvindarne, erhålla stark gödning och täckas med talloch granris, så att de späda plantorna ej bränna3 af golen. Tredje frågan: Hvad erfarenhet har man hos oss vunnit om de sednast uppfunna sätten för linets rötning och vidare beredning? Och i hvilka hänseenden förtjena de nyare nietoderna härutipnan företrädet sinsemellan sämt franför de äldre, bös oss brukliga sätten att vatteneller väliröta denna spänadsväxt?, Professor Arrhenius uppläste eninlemnad afbandling afhr B. M. Freese som i Helsinglandefteren egendomlig metod beredde lin — samt genomgick de alika metoderna för linets rötning genom jäs ing och genom vattenångor såsom hr Freese och andra i sednare tider användt. Derjemte redogjorde hr Arrhenius för en i sin Tidskrift intagen afhandling om en linberedningsmaschin. Det rötningsvatten som härvid förekommer kan användas såsom utfodring (af samma värde som drank), emedan det eger en lukt af hö, samt till gödsel, om man derjemte begagnar affaliet vid composter beredande; ty härigenom återfår jorden de väsentligaste näringsämnen, som blifvit densamma fiåntagne af linet, hvilket man hittills ej kunnat odla i nog stor skala, såsom särdeles mattande för marken. Baron Kremer erinrade, atthr Freese inlemnat till Upsala läns husbållningssällskap och jemväl till nu anordnade expositionen prof på sina utomordentligt vackra fabrikater af ytterst fina spånader. Öfverste Anekarsvärd, som enkom företagit en resa ditupp, bar ock vitgordat de vackra resultater hvartill hr Freese kommit, samt änanade inom Örebro län tillämpa desamma. å Hr Freese redogjorde något närmare för sin metod, som frambragte så fint lin att man ej här hemma hade -masebiner för det, utan måste skicka detsamma till England. Detta har till följd att han ej kan här försälj: sitt lin. Det belgiska biir visserligen starkare emedan det tvättas för hand, men det bar frambragt täflan med det i finhet och utseende. Vid uppköpet af linet tillvägagår hr Freese olika efter olika jord hvarpå linet växer; den bästa jorden för det är lätt lerjord, om ej för stark torka inträffar. (Forts. följer.)