vanligen medförde rötter, och att sådana, öf
verflyttade till Tierp, befunnits mycket bättre
än de der förut varande,
Baron Hermelin medgaf att vingåkershum.
lan betaldes mera, emedan den pressades oct
packades, men att allmogen åtminsone ej fö
redrager den, utan -snarare misstänker at
denna humla ibland är något förfalskad.
Prosten Kernell var öfvertygad, att humlar
växer på all åkerjord. I norra Helsingland
trifves den på lös mylla, ofvan lös sandbot-
ten. I södra Helsingland på mylla på stark
lergrund, i Dalarne på kalkgrund: ypperligt.
Huruvida den blir bättre eller sämre beror på
skördetiden, hvilken bör noga påp-ssas, då
kottarne äro gröngula. Den får ej läggas på
öppet fält utan hafva skydd mot nordan och
vestanvindarne, erhålla stark gödning och
täckas med tall- och granris, så att de späda
plantorna ej bränna3 af golen.
Tredje frågan:
Hvad erfarenhet har man hos oss vunnit om de
sednast uppfunna sätten för linets rötning och vidare
beredning? Och i hvilka hänseenden förtjena de
nyare nietoderna härutipnan företrädet sinsemellan
sämt franför de äldre, bös oss brukliga sätten att
vatten- eller väliröta denna spänadsväxt?,
Professor Arrhenius uppläste eninlemnad af-
bandling afhr B. M. Freese som i Helsinglandef-
teren egendomlig metod beredde lin — samt ge-
nomgick de alika metoderna för linets rötning
genom jäs ing och genom vattenångor såsom
hr Freese och andra i sednare tider användt.
Derjemte redogjorde hr Arrhenius för en i
sin Tidskrift intagen afhandling om en lin-
beredningsmaschin. Det rötningsvatten som
härvid förekommer kan användas såsom ut-
fodring (af samma värde som drank), emedan
det eger en lukt af hö, samt till gödsel, om man
derjemte begagnar affaliet vid composter bere-
dande; ty härigenom återfår jorden de vä-
sentligaste näringsämnen, som blifvit den-
samma fiåntagne af linet, hvilket man hit-
tills ej kunnat odla i nog stor skala, såsom
särdeles mattande för marken.
Baron Kremer erinrade, atthr Freese inlem-
nat till Upsala läns husbållningssällskap och
jemväl till nu anordnade expositionen prof
på sina utomordentligt vackra fabrikater af
ytterst fina spånader. Öfverste Anekarsvärd,
som enkom företagit en resa ditupp, bar ock
vitgordat de vackra resultater hvartill hr
Freese kommit, samt änanade inom Örebro
län tillämpa desamma. å
Hr Freese redogjorde något närmare för sin
metod, som frambragte så fint lin att man ej
här hemma hade -masebiner för det, utan
måste skicka detsamma till England. Det-
ta har till följd att han ej kan här för-
sälj: sitt lin. Det belgiska biir visserligen
starkare emedan det tvättas för hand, men
det bar frambragt täflan med det i finhet och
utseende. Vid uppköpet af linet tillvägagår
hr Freese olika efter olika jord hvarpå linet
växer; den bästa jorden för det är lätt ler-
jord, om ej för stark torka inträffar.
(Forts. följer.)