ftill, dels också i betraktande af den stora kostnaden för hyrd lägenhet, ansett sig under närvarande emJständigheter tvungna att ioskränka sin önskan om lämplig lokal för en af nära trehundrade elever besökt teknisk skola, till endast näronde 10 rum. Men för dö 2:ne tekniska elementarsko!or, hvarom KE. M:t år 1859 till Rikets Ständer aflät nådig proposition, visar det samma proposition åtföljande, in. för E. M:t uti statsrådet i ämnet förda protokoll, att hvad angår lokaler för dessa skolor, hvardera beräknad för ett antal af högst 50 elever, man hade ansett, att den stad, som boekommer en dylik skola, bör såsom vilkor åtaga sig att bestä lämplig lokal af minst 14 rum — väfvensom den väggfasta inredningen, jemte bord oeh bänkar samt ved till lokalens uppvärmning. Denna uppskattning till 14 rum för en skola af högst 50 elever gjordes, ehuru de skolor hvarom fråägan var, pärma sig i sin uppställning till vanliga så kallade realskolor, hvarest eleverna icke på långt när äro så i behof bvar för sig af utrymme för sina arbeten, som i en skola för konstens tillämpande pk industrien, såsom ändamklet är med svenska slöjdföreningens stiftelse. Men behofvet icke allenast af det så beräkrade antalet rum till en teknisk elementarskola, utan, derutöfrer, äfvan af bostad för skolans föreständare, hafva redan visat sig i värt land, nämligen i Malmö, seåan magistraten derstädes, efter erhällen del af K. M:ts under den 10 Oktober 1851 till kongl. kommers: kollegium aflstoa bref rörande det af Rikets Ständer beviljade ärliga anslag, stort 5000 rår, för inrättande at en teknisk elementarskola i Malmö, uti ekrifvelse af den 22 Maj 1852 gifvet kongl. kommerskollegium tillkänna att Malmö stad ieke allenast ville taga sig, att, för en teknisk skola af den beskaffenhet som i K, M:ts proposition till Rikets Ständer afsetts, bekosta lokal, jemte inredning och uppvärmning deraf samt bord och bänkar, utan ock vore villig att af egna medel årligen tillskjuta den summa Rf 600 rår banko hvarmed det beviljade anslaget 5000 rår understeg det i K. M:ts proposition för sko lan föreslagna bidrag. Hsårvid fär anmärkas att den tekniska skolan i Malmö bar all sin undervisning vid dagsljus, dä deremot svenska slöjdföreningens skola har sin nästan uteslutande vid eldsljus. I föreningens skola måste eldsljus begagnas nödvändigt derföre att de sena aft narna af den mörka årsliden äro på söckendagarne de enda tider då arbetare kunna lemna sina verkstäder; men också af det skäl, att flere grenar af den egentliga konstundervisningen fordra egna och starkare bel ningar, hvilka ieke kunna ästadkommas utan -me isist eldsljus. Detta rhåliande gör alt till en lekal för svenska slöjdföreg ngens skola fordras, utom vuppvärmniog,, äfven att särdeles stort antal ljuslågor, hvilkas kostnad för det sistförflutna äret har stigit till 572 rår 30 sk. 4 rst. banko, under det att den för ved har stannat vid 165 rdr I sk. samma mynt. På skdan grund hafva komiterade i sitt förslag råknat kostnaden för är af skolans lokal såsom följer: Hyra för rum . . bko rår 1733: 16. Ved och ljus... —. . . ss 760: — Husgeråd, som för sistförflutna året kosiat 363 rår 10 sk. 10 rat... . . 850: — Summa bke rår 2843: 16. Den summa, com Steekholms stad härtill redan lemnar, är . . s es a 1400: Skledes uppkommer, ensamt för denna utgiftspost em brist af . . . a. . . . 1443: 16, Då Rikets Ständers anslag till undervisningen i svenska slöjdföreningens skola är förbundet med det vilkor att Stockholms stad lemnar tjenlig lokal, så bar det blifvit en ovilkorlig pligt för föreningens direktion att i denna särskilta angelägenhet vända sig till Stockholms stads magistrat och borgerskapets herrar femtio äldste. Men äfven utan sådan anvisning skulle direktiorien hafva gjort det just nu, när skolan, ehuru ännu vid begynnelsen, dock kommit med sin utveekling ät minstone så vida, att ieke mera något tvifvel lärer finnas, hvarken derom, att hen lyckas i sina bemödanden att verka till ett klokt, ett nyttigt bruk af förständskrafter, en förädling at böjelserna, af smaken hes den ofantligt stora allmänhet, hvilken alldeles saknat skidan ledning, ehuru hon äfven för sitt lifsuppehälle är i behof af den; och ieke heller derom, ati stadens utgifter för ett sådant sndamäl höra till gol husbållning. Direktionen har också intet skäl till mitströstan att häri lyckas. Stockholms borgerskaps herrar femtio äldste hafva längt för detta visat sitt deltagande och sin värd om en nödvändig och för industrien särdeles fruktbringande annan skola; men hvilken är aflingtmindre omfång och verkningskrets än svenska slöjdföreningens. Navigationsskolhuset, som blifvit uppfördt på borgerskapsts enskilta bekostnad, vittvar derom: Stockholms stsd har icke dragit i betänkande att offra ofantliga summor på den i allt afssende lägsts oeh olyckligaste klassen i samhället: på förbrytarna. Den stora byggnad, som under amn af callfängelse höjer sig frän bjertat af staden, har köstat i appförande 336,039 rår 15 sk, bko, hvaref staden ar dess medel tillskjutis 1686,030 rdr 15 sk., och af statespslaget till uppbyggande af cellfängelser utgått 170,000 rår, Denna byggnad hade är 18563, det ofvan begag. nade. jemförelse året, inom sina murar en befolkning af 5378 personer, som, om de icke kommo från hufyodstadens verkstäder, till stor del åtminstone bordt och kunnat, om bättre varit sörjdt för deras bildning til! förstånd och känslor, böra dit. Nutidens fängelsebyggnader hafva uppstått rr en ädel känsla för mensklig värd äfven om den brottslige. At dessa byggnader växa andra öfver hufvudet tillhör beklagligen särskilt vår rörliga tid; men denna tid tillhörer lyckligtvis, i en änuu nysre utrteckliog, Sfven den största moraliska byggnad som nägon tid har sett. Denna är dan stora mängdens af arbetare egen uppbyggelse säsom menniskor, till aktning för sig sjelfva oeh till bemödande att geaom bildningens välsignelsarika krafter stiga ur det rä betstillstånd, som 8r brottenas hemland. Mätte skolans byggnad så växa öfver fängelsets! Svenska alöjdföreniogens direktion är förvissad att i sitt svaga arbete för ett så ädelt mål finna stora krafter till sitt understöd frän Stockholms stads magistrats och borgerskapsta barrar femtio äldstes upplysta beslut. Stockholm der 23 April 1855. SR — Hr professor Fryxell har hos redaktio