hade säsom deltagande 1 landtbruksakademiens förvaltning varit i tillfälle att ofta se huru stora olägenheter uppstått af denna sammanblandning, huru lärlingarne klagat, att de uteslutande sysselsatts med handens, eleverna mera med tankens arbete, och att deraf söndring uppstått. Institutet, som nu har vid pass 30 elever, borde utvidgas så att det kunde emottaga 60, ja ända till 100. Dessutom kan det sägas vara egennyttigt af de bättre lottade sambällsklasserna, att yrka på vidlyftiga anstalter mera enkom för sig; för dem funnoz så många andra tillfällen att på annat håll förskaffa sig ej allenast de kunskaper, utan framförallt den tankemognad, som vore för deras kommande lif nödvändig. Det vore vanligen ej så mycket fråga om att de skulle förvärfva sig den detaljkännedom, hvilken vore för de praktiska utöfvarne oundgängligen nödvändig, utan fastmera förmågan att kombinera och reflektera. Till dylika själsuppöfningar funnos många andra för dem öppnade tillfällen. Deremot vore det af vigt att ännu flera rättareskolor, mera enkom egnoade för allmogens barn, bildades. Brukspatron De Mar var af den sednaste talaren väsentligen förekommen. Man säger att brist på utrymme är ett väsentligt skäl för inrättandet af ännu ett högre landtbruksinsti tut. Att undanrödja denna olägenbet vid det läroverk man redan har är vida lättare än att bilda ett alldeles nytt. Det möter hos oss ännu stora svårigheter att erhålla lämpliga lärare... Man skulle hog regering och stäader söka erhålla anslag till utvidgning af Ultuna institut, så att det kunde emottaga ett flerdubbelt större antal elever; denna kostnad vore ringa mot den som erfordrades för nya byggnader, nya materialier o. s, v. Våra kommunikationer lättas med hvarje år, så att afstånden bli mindre och lättare att fylla. Ansåg det deremot icke nyttigt att skilja mellan lärlingar och. elever; en samverkan mellan de i teorien mera försigkomna och den med praktisk. utöfning mera hemmastadde är för dem båda af oberäknelig vigt. Att arbetaren och den blifvande possessionaten blifva närmare bekanta med hvarandra och hvarandras sysselsättningar, att de få lära sig att ömsesidigt akta bhvarandras duglighet och kunskaper är gagneligt. I alla våra provinser böra rättareskolor med görligaste första inrättas. Friherre H. Hamilton betygade att många ynglingar från sydliga och medlersta Sverge redan nu sökte inträde vid Ultuna institut, och att de skulle blifva ännu flera som skulle begagna sig af en dylik undervisning, i fall den lemnades dem på närmare håll, samt att detta blifvit allt kännbarare sedan Degeberg beklagligtvis upphört att vara hvad det förr var. Ju mer kunskapen om ett rationelt åkerbruk gör sig gällande, ju mera man fäster uppmärkgermleten på huru man annorstädes, såsom i England, gått framåt i materiel förkofran genom intellektuel utbildning, ju lifligare inser man ock hos oss vigten af attförskaffa sig denna underbyggnad, utan hvilken inga framsteg kunna göras. Det är väl sannt att kommunikationen underlättas; men ingen vet huru raskt detta går, och ännu mindre hvad man af jernvägsplanerna har att hoppas Ansåg det ej vara nyttigt om vid ett och samma läroverk lärjungarnes antal blir för stort; ty det blir ej lätt att hålla så många till nödiga studier, och då de öfningar, som måste med dem anställas, äro så många, så blir det en omöjlighet att grundeligen meddela dem åt ett för stort antal. En fullständig undervisning i landtbruksskötseln bör omfatta alla enskildheter; och dervid tagas i betraktande hum högst olika förhållandena äro hos oss. Det bör derföre finnas ett högre läroverk i det nordliga och etti det sydliga Sverge. Förlades detta sednare i närheten af rikets andra universitetsstad, så skulle det ej möta några svårigheter att derifrån erhålla dugliga lärare. Prof. Arrhenius. Vid möt:t i Lidköping hade man uttalat den åsigten att tvenne nya landtbruksinstitut. af större omfattning vorb nödvändiga. Han hade sedan dess ej rubbats i denna tro. Ett läroverk sådant som Ultuna lider på att färjungarnes antal blir för stort; det är nödigt att öfningarne i teori och praktik gå hand i hand, att de af lärarne noga följas. Man får ej betrakta dessa elever som studenter; de kunna ej lemnas alldeles åt sig sjelfva, de kunna ej studera alldeles på egeb hand; föreståndaren och läraren måste närma sig. dem mera omedelbart. Disciplinarordningen störes af ett förstort antal, och många andra svårigheter uppstå. Att föreningen af lärlingar och elever skulle medföra olägenheter kans endast inträffa der, hvarest de alla ej behörigt sysselsättas. Der lärarepersopalen är blott beräknad för lärlingar der kaningen undervisning medhinnas för elever; och det var orimligt att påstå att någon sådan skicklighet funnes förenad: hos en:person, att-han kunde ensam göra allt detta. Naturvetenskaperna och deras tillämpningar stiga allt högre med hvarje dag; och det står ej i en menniskas förmåga att numera omfatta allt. Om man sett olägenheter af att herrar och rättare förenäts så har det varit vid de lägre skolorna, der de förra ej fått sina anspråk fullt uppfyllda. Vid Ultuna äro dessa klasser ganska skarpt åtskilda bådestill tid, rum och läroämnen, blott deruti egande gemensamhet, att de vistas på samma ställe och undervisas af samma lärare; Undervisningen kan derföre fördelas på flera händer och blifva gagneligare i samma mån den blir grundligare. Lärlingarne som äro der gratis kunna ej göra anspråk på annat än att få lära sig sitt arbete; ty de veta, att det är deras mål attsedan bli första man i detta arbete. Och att eleverna förrätta dessa arbeten blott på vissa tider ha de andra aldrig funnit obilligt eller klandervärdt. Det skadar ej herremannen att han får lära sig kännas vid något af arbetarens ansträngningar, j heller lärlingarne att: se den blifvande possessionaten gå igenom sina grader, förvärfva sig de färdigheter som äro mera behöfliga för den andra. Man har sagt, att det skulle vara egennyttigt af de bättre lottade att önska bildningsanstalter mera I enkom för sig. Hvarje annat yrke har nu