egna onsEningar, sennosten 10c!, var ett nytt sådant offer, sannolikt det mest påkostande af alla. Det är en utmärkande egenhet hos stora män, och isynnerhet hos sådana handlingens män som grefve Platen, att de ej göra något till hälften, att de lägga hela sin själ, hela sin personlighet i det de förehafva — och häruti igenfinnes rätta nyckeln till deras storhet. Sedan grefve Platen emottagit riksståthållarekallet och, med det, uppdraget att genomföra Carl Johans planer i Norge, bäfvade han ej heller och studsade ej tillbaka för utförandet, hvilken inre kamp, hvilka yttre strider han än skulle komma att bestå. Han förutsåg dem båda, han förutsåg kommande sorger som möjligen skulle tära på hans lifstråd och förkorta hans dagar. Han gjorde också ingen hemlighet deraf, han sade det med oförtäckta ord uti sitt afskedstal i Linköping vid afresan : till Norge. Ordalydelsen uti detta tal, som då väckte så allmänt uppseende och förvåning, men utan att af mängden förstås, uppenbarade mer än tillräckligt att han djupt i sin själ kände hela beskaffenheten af den politik, åt hvilken han nu gick att blifva tjenare. Likasom alla 1809 års patrioter hade grefve Platen med entusiasm omfattat föreningen mellan Skandinaviens tvenne brödrafolk, för att begge såsom eniga, kraftfulla dioscurer skulle hädanefter med framgång kunna motstå det öster ifrån påträngande barbariet och våldet, hvilket nyss slitit Finlands trogna folk ifrån Sverges blödande barm. Icke ur en låg, egennyttig synpunkt, blott för att vinna en materiell ersättning för Finlands förlusts, — uppfinningen af denna fras, somjs ständigt idisslas i Norge af Sverges och föreningens ovänner, tillhör 1812 års politik, som endast hade sinne för penningar och materielt förvärf — icke af sådana bevekelsegrunder hade grefve Platen och öfriga 1809 års revolutionsmän så varmt nitälskat för föreningen med Norge och prins Carl Auvgusts utkorande till Sverges tronföljare, med uteslutande af den regentslägt som genom seklerna blifvit så djupt införlifvad med svenska namnet och svenska äran. Nej långt derifrån! Nordens framtida frihet och sjelfbestånd, Sverges men också Norges räddning undan den ryska våldsmaktens hotande ok, var det höga mål de åsyftade. Af hvilka smärtsamma aningar skulle då ej grefve Platen intagas, när han såg en sådan politik som Carl Johans emot Norge, på vägen att möjligen tillfoga ett obotligt sår åt den förening han ända till svärmeri älskat, och sig sjelf nödtvungen att kanske uppträda som ett olyckligt redskap vid handlingehs utförande. Då Carl Johan vid 1821 års storthing ansåg tiden vara inne att omgöra norska konstitutionen, och på ruinerna af folkets frioch rättigheter uppresa åt sig såsom norsk regent en fullkomligt godtycklig makt, hvarvid representationen skulle bibehållas endast för att tjena i hans hand såsom en lydig skatteutpressningsmaschin — så skickade han samtidigt fram en teori om denna konstitution, hvarigenom dådet skulle förskönas och få ett visst sken af befogenhet. Konstitutionen skulle nemligen icke annat vara än en skänk af Carl Johan, pune charte octroyge (såsom Bourbonerna kallade kartan), till följd hvaraf han vore berättigad, när han fann gåfvan icke passande eller missbrukad, att densamma ändra och modifiera eller alldeles återtaga, utan att norska folket hade rätt att deremot göra motstånd. Denna lika farliga som falska lära, hvilken af konungens kamarillatidningar och i till utländska blad utskickade artiklar oförtrutet predikades, väckte hos Norges parrioter, och det med rätta, ännu större oro och farhågor än sjelfva de tio propositionerna. Såsom ett motvärn erinrade de då på sin sida att konstitutionen vore ett fördrag och ingalunda I; aågon skänk, och med så mycket mera san-s ning som formliga underhandlingar hade egtl! cam och uttrycklig öfverenskommelse derom l! blifvit träffad emell:n storthinget å ena och : konungen af Sverge å andra sidan, och för ; att skapa ett varaktigt stöd uti hela folketsj, känsla emot den hotande oktroyeringsteorien, s t f d s RA AA rt ÅR RR RR AA KR fr -mJ Fn som för hela framtiden satte den fria statsförfattningen i fara, införde de också det högtidliga firandet af den 17 Maj. till en ständig påminnelse derom att konstitutionen vore älIre än den 4 November och genom fördraget I v af denna deg endast blifvit ytterligare erkänd jr och befästad med de för föreningens tillväga) bringande pödiga tillägg och ändringar). : Carl Johan insåg ganska väl hvilket kraft, fullt, i längden oöfvervinneligt motstånd sjut. :onde-majfesten skulle sätta mot hans ok-ls rojeringsteori och i sammanhang dermed ståI ende planer. Hans förbittring riktades derföre nu egentligen emot det högtidliga fisanlet af denna fördragets dag, isynnerhet selan storthinget in corpore 1827 deltagit deri. Kosta hvad det ville skulle den underiryczas, och det var till: detta värf som grefve Platen utsågs såsom rätta mannen, sedan grefve 3ardels ej allenast förklarat sig emot alla förföljelser, uta till och med, för att blidka och lugna sinnena, öppet yttrat sig icke hafva If åågot emöt festens firande. Knappast var ock grefve Platen ankommen däll Christiania, förr än han straxt genom cirsaulär utfärdade befallning till alla embetsock tjenstemän emot deltagande i festen. Men letstannade ej dervid. Då den 17 Maj 18281, aalkades, blef till hela nationen af norskare-j; geringen utfärdadt ett vidlyftigt, svassande manifest, hvärs frasrika innehåll tydligt röjde Carl: Johans egen penna, och hvaruti firandet af den 17 Maj skildrades med de mörkaste!t färger såsom en otacksamhet emot konungen li personligt, såsom en händling af fientlighetg emot Sverge och föreningen, och de som firat if s S ) Om. uppkomsten af 17 Maj-festen, dess syftning och historia och om striden emellan konungen och 3 orthioget, buruvida konstitutiozen . vore att betrakta I a sisora en skänk eller som ett fördrag, meddelas full-1 1 ständiga opplysningar uti den förat citerade skriften I c Om ett nytt föreningsfördrag,. Såsom en högst; märkvärdig egenhet förtjänar emellertid bemärkas, att likasom det för trettio är sedan var Carl Johan som emot Norges patrioter yrkade att konstitutionen icke I rmstrtolt få ya Ån z AR a a TRA a RR