propaganda han lörganiserat i-Tyskland. Den
7 sistl. Januari firade man i S:t Petersburg
med :quasi-officiel högtidlighet hans: litterära
och politiska arbetens femtioåriga jubileum.
Kejsaren utdelade ordern för festen, hvarige-
- Jnom han: ville ge sitt statsråd Nicolai Iwa-
I nowitsch Gretsch ett offentligt vedermäle af
tisin synnerliga bevågenhet. Den komite som
- hade i uppdrag att änördna festen och mot
v taga den förnäma Petersburgersocietetens skän-
Iker, utgjordes af tre bland kejsarens förtrog-
- naste rådgifvare samt amiral Ricord och ge-
neraladjutaoten Rostowzow.
De ryska tidningar som utges i-landsorten
-Iha ännu ingen betydenhet. De utgöra endast
I fyrkantiga, med trycksvärta öfversuddade pap-
I persark, ingenting vidare. Man ser dem ej
Jens i S:t Petersburg, och de multna bort i
ministerernas byråer. Från denna proskrip-
tion i massa måste man likväl undantaga
Gazette de Moskow,, Kawkaso, som utges i
Tiflis, samt Journal d Odessav.
Utom sina politiska tidningar, eller åtmin-
stone dem som så kallas, har Petersburg ett
stort antal revyer och tidskrifter af rent litte-
rärt innehåll. Den mest betydande af dessa
är Biblioteka dla schtemca (Läsebiblioteket),
atgifvet af hr Sinkowsky; det utkommer i 12
häften, innehållande 12 kopparstick som sän-
lags från Paris, samt 40 träsnitt. Läsebiblio-
t!eket sysselsätter sig med litteratur, skön
sonst, vetenskaperna, industrien, sports och
moderna.
Hr Pogodow, medlem af kejserliga akade-
mien, utger hvar 14:de dag Mowkivitiannow,
som sysselsätter sig med samma ämnen som
Läsebiblicteket.
Ir Kraewsky utger hvarje månad patrioti-
ska skrifter. Man kan lätt föreställa sig hvad
prriotiska skrifter, kontrasignerade af ryska
polisens klo, i närvarande ögonblick vilja
LEAF
sPantheon är en tidning för skön konst
och litteratur under hr Konds ledning.
Sawremennek (Samtiden) är uteslutande lit-
terär och tillhör två personer med smak, hr:
Ponaew och Rekrassow.
La Feuille russe des Artsv utkommer tre
gånger i månaden och utges af hr Tinim.
Doktor Heine, bror till skalden Henrik
Heine, utger Gazette medicale.
Man sysselsätter sig mycket med musik i
S:t Petersburg, men man är tvungen att upp-
taga den på listan öfver importartiklarne och
reqvirera den tillika med artisterna, till nå-
gon liten del från Frankrike, mera från Tysk-
land och ännu mer från Italien. Musikens
intressen har till organ Det musikaliska Biet,
Philomelas och Novellisten, redigerade på ry-
ska, samt Le monde Musical, som utges både
på ryska och franska.
Hvarföre skall man nödgas ibland lands-
ortstidningarne och de ryska tidningarne räkna
Warschaus sex tidningar? De ha nu för ti-
ien ej mera hvarken färg eller vigt än Tiflis
och Odessas veckoblad, Man begriper lätt
att censuren är ännu strängare i Warschau än
i S:t Petersburg. Man behandlar alltjemt Po-
len som ett eröfradt land. Vanligtvis låna
Warschautidningarne sina nyheter och refle-
xioner från Ryska Invaliden, och äro endast
alltför lyckliga när generalguvernören Paskie-
witechs kansli täckes meddela dem några offi-
ciösa artiklar. Man måste för öfrigt erkänna,
att furstens kansli för närvarande har till sin .
disposition några väl skurna pennor, och del.
meddelade artiklarne ha under de tre sista
månaderna både blifvit bemärkta och förtjenst ).
att bli det.
I Warschau utkomma. sex tidningar. Två
tillhöra styrelsen, de fyra andra äro cnskilt
egendom. Styrelsens två tidningar äro Jour-
nal de la policen och Gazeta Rzandavrav, som
utges på polska och ryska,
De fyra andra tidningarne äro Dagbladets,
Warschaugazetten, Warschaubladeto och War-
schau-kurirenn. Att uppräkna dessa tidningars
namn är allt man kan säga om dem, an
vet ej hvarföre de lefva, eller orsaken hvar-
före de ej dö, De vegetera i olyckans, oen-
surens och polisens livr6. Oförtjent olycka,
hård censur, förfärlig polis!
Rättvisan fordrar dock det erkännande, att
Warschsugazetten gör talentfulla och modiga
ansträngningar för att representera Polen. Den
vill, den försöker, den vågar till och med
stundom — fiyktiga strålar af ett ol;okligt
mod.
Warschautidningarne äro vanligen uppfyllda
med nyheter, anekdoter, romaner och novel-
ler; de öfversätta mycket från franskan och
tyskan. Tid efter annan lemna de ett bihang
som de egna åt industrien och landtbruket.
I följd af den ställning som den frivilligt
antagit, måste man till de ryska tidningarne
äfven räkna Krakautidningen Czaso. Den ärt
måhända den intelligentast och bäst redigerade
af de slaviska tidningarne. utgifven i detlr
österrikiska Polen, under en styrelse som haft c
den försigtigheten och redligheten att bibehåla
pressens frihet bland 1848 års eröfringar, skulle It
oCzas, kunna vara litet mera liberal och isyn-t
nerhet litet mindre rysk. Olyckligtvis göm-d
mer sig en penningfråga bakom en prineip-
fråga — och Czasb gör sig till ryss för att
få inkomma i ryska Polen. Det är ej så
Wienertidningarne handlat, som sedan revo-
lutionen visat en så fast och värdig hållning.
Czas har nyligen i sin hufvudredaktörs per-
son förlorat en utmärkt skriftställare. Dess
egare och på samma gång dess redaktör är
för närvarande hr Anton Czaplinski.
Czas är rik; den redigeras af personer
med talent och erhåller korrespondensartiklar
från Berlin, Hamburg, Wien, London och
Paris. Dess pariserkorrespoadent -har länga
varit utmärkt för tillförlitligheten af sina upp-
gifter. Dess fölietonog. som ihr Mandaro h r
0 AA mm AR OA FR DD je PR RR